Syftet med studien Àr att fÄ en djupare förstÄelse för hur lunchmÄltiden ser ut pÄ förskolor med olika pedagogiska inriktningar. Detta fÄr vi genom att undersöka om man kan se spÄr av dessa under mÄltidssituationen. I studien tar vi Àven reda pÄ vilka spÄr av Lpfö 98 som framkom under lunchsituationen. Inriktningarna som ingÄr i arbetet Àr Montessori, Reggio Emilia och ?I ur och skur?.

Ekonomisk teori bygger pÄ antagandet att mÀnniskor Àr ekonomiskt rationella trots att modern psykologisk forskning visar pÄ att detta inte Àr en deskriptiv bild av mÀnniskors faktiska handlade. Denna studie jÀmförde ekonomer, matematiker och humanister i början samt i slutet pÄ sin utbildning för att undersöka tvÄ hypoteser; Dels om ekonomisk rationalitet Àr nÄgot inlÀrt som pÄverkas av normativ ekonomisk utbildning, dels ifall ekonomisk rationalitet snarare beror pÄ graden av matematiska fÀrdigheter. Denna studie pÄvisade en signifikant interaktionseffekt mellan utbildning och studietid pÄ ett sÄdant sÀtt att studenter inom ekonomi och matematik verkar öka sin grad av ekonomisk rationalitet pÄ grund av sin utbildning samtidigt som studenter inom humaniora inte gör det. Detta tyder pÄ att trÀning i matematiskt tÀnkande ökar graden av ekonomisk rationalitet..

En vanlig Äsikt bland lÀrare Àr att genetiken Àr ett intressant avsnitt, men att det Àr svÄrt att undervisa sÄ eleverna förstÄr. DÀrmed Àr det viktigt att det bör finnas illustrativa bilder som förtydligar texten, och Àr pedagogiskt framstÀllda. Som lÀrare Àr man ansvarig för lÀrandet, och anvÀnder olika hjÀlpmedel, exempelvis lÀrobok. LÀroböckernas kvalitet Àr dÀrför mycket viktig, Syftet med examensarbetet var att undersöka, hur bilderna inom genetik och genteknik presenteras i gymnasielÀroböcker. Samtliga bilder analyseras och tolkas med hjÀlp av ett kodschema och dess tillhörande bedömningsgrunder.

SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningarSyftet har varit att beskriva lÀrares erfarenhet och upplevelse av tre olika modeller för bollspelsundervisning med fokus pÄ elevers lÀrande och delaktighet. FrÄgestÀllningarna var följande: Hur upplever lÀrarna att arbeta med de tre modellerna? Vilka för- och nackdelar kÀnner lÀrarna att de tre olika modellerna fÄr för undervisningen i bollspel? Hur och nÀr passar de tre olika modellerna i undervisningen? Vilken syn har lÀrarna pÄ delaktighet i bollspel och upplever de att nÄgon undervisningsmodell fungerar bÀttre nÀr det gÀller att skapa delaktighet? Vilka vÀrden finns i bollspel i skolan och hur utvecklas dessa med hjÀlp av de tre modellerna?MetodIdrottslÀrare frÄn tre olika skolor har under tio veckor fÄtt prova att undervisa tre skolklasser per skola utifrÄn tre olika undervisningsmodeller i bollspel. De tre skolklasserna har vid tio tillfÀllen per klass fÄtt undervisning enligt olika undervisningsmodeller. En grupp har undervisats genom förövningar och pedagogiska regler, en grupp har undervisats genom pedagogiska regler och den tredje gruppen har undervisats genom spel utan vare sig förövningar eller pedagogiska regler.

Denna studie syftar till att lyfta fram begreppet introvert i skolvÀrlden genom att undersöka hur introverta beteenden kan pÄverka elevers utbildning. Vi lyfter Àven fram lÀrares tillskrivande av introvert beteende.Vi utgÄr ifrÄn Jung och H.J. Eysencks definitioner av begreppet introvert samt tar upp olika beteendeteorier och perspektiv pÄ introvert beteende för att kunna identifiera och analysera vÄra resultat. Studiens metod Àr en empirisk datainsamling i form av observationer och intervjuer. Observationerna och intervjuerna analyseras enskilt och avslutas i en gemensam analys.Det vi kom fram till var att extroverta normer till stor del rÄder i skolans verksamhet samt att det introverta begreppet sÀllan anvÀnds i verksamheten utan istÀllet beskrivs i andra termer, vilka dÄ delvis kan ha en annan innebörd.

Rasten Àr en stor del av elevernas skoldag. Den pÄverkar elevernas trivsel och dÀrmed Àven i förlÀngningen deras mÄluppfyllelse. Elever som har svÄrt med raster tenderar att fÄ svÄrt Àven pÄ lektionerna. Eftersom det Àr pedagogerna i skolan som sÀtter ramarna för elevernas raster Àr jag intresserad av att undersöka vilka tankar lÀrare pÄ mellanstadiet har om rasten som en del i den pedagogiska verksamheten eftersom det sÀtt pÄ vilket man tÀnker om rasten pÄverkar hur man agerar samt planerar och organiserar verksamheten. Mina frÄgestÀllningar Vilka tankar finns det om rasten som en del av den pedagogiska verksamheten? och Vilka tankar finns det om rastens betydelse för elevens mÄluppfyllelse? lÄg till grund för frÄgor som jag stÀllde till trettioen lÀrare pÄ mellanstadiet i en enkÀt och vid enskilda intervjuer med personer som innehar olika funktioner i ett elevhÀlsoteam.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien Àr att undersöka om elever pÄ gymnasiet fÄr tillrÀcklig utbildning och kunskap om sömn inom Àmnet idrott och hÀlsa. FrÄgestÀllningar: Vilken instÀllning har gymnasieelever till sömn? Utbildas gymnasieelever inom sömn under idrottslektionerna? Vilken betydelse har Àmnet idrott och hÀlsa för gymnasieelevers kunskaper inom omrÄdet sömn? Hur pÄverkas eleverna av mindre respektive mer sömn Àn vanligt?MetodStudien Àr en tvÀrsnittsstudie som gjorts pÄ tre gymnasieskolor i Eskilstuna och Stockholm. Datainsamlingen gjordes via enkÀter pÄ skolorna och sammanstÀlldes pÄ Internet via Google docs. De som svarade pÄ enkÀten var gymnasieelever som gick Ärskurs tre.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka skolbarns tankar kring framtid, utbildning och yrken. Följande frÄgestÀllningar har formulerats: vilken beredskap har barn att diskutera frÄgor om utbildning, framtid och yrken? Vad Àr det som gör att barn tÀnker som de gör kring utbildning, framtid och yrken? Jag har anvÀnt mig av kvalitativ metod och genomfört sex intervjuer med elever pÄ en F-6 skola och tre intervjuer med lÀrare. Tidigare forskning visar att det inom detta omrÄde finns sparsamt med undersökningar och att det Àven Àr svÄrt att hitta karriÀrteorier som specifikt handlar om hur barn resonerar och utvecklas. För att analysera det empiriska materialet har Supers teori om life span, life space, Gottfredsons teori om begrÀnsningar och kompromisser och Social Cognitive Career Theory (SCCT) anvÀnts.

Syftet med uppsatsen Àr att reflektera kring organisationen av pedagogiska miljöer i en traditionell förskola, i en Reggio Emilia inspirerad förskola och i en Montessori förskola. Vi har riktat uppmÀrksamheten dels mot hur strukturering och planering av rummen ser ut, dels mot hur organisationen av tiden ser ut i de besökta pedagogiska verksamheterna. Fokus i observationerna utgör inramning och anvÀndning av det pedagogiska materialet. Uppsatsen bygger pÄ ett induktivt angreppssÀtt dÀr en kvalitativ studie har genomförts för att besvara frÄgestÀllningarna. Datamaterialet har i huvudsak samlats in med hjÀlp av observationer och intervjuer.

Syftet med denna studie Àr att genom observationer av miljön, materialet och barnen, undersöka hur tvÄ förskoleavdelningar organiserar den pedagogiska miljön samt att se hur barnen anvÀnder miljön och materialet. Detta för att se om miljön och materialet skapar hinder eller möjligheter till meningsskapande aktiviteter. Mina frÄgestÀllningar Àr: Hur organiseras den pedagogiska miljön pÄ tvÄ olika förskoleavdelningar? Hur anvÀnder barnen den pedagogiska miljön och materialet? och pÄ vilka sÀtt skapar detta hinder eller möjligheter för barns möjlighet till meningsskapande aktiviteter? Genom ett postmodernt och social-konstruktionistiskt perspektiv har jag sett att kunskap och meningsskapande sker i samspel med andra dÄ barnen leker tillsammans. Resultatet visade att barnen drogs till den skapade hörnan pÄ de bÄda förskoleavdelningarna och som jag i resultatet valt att analysera.

Den följande uppsatsen Àr en fenomenologiskt inspirerad intervjustudie. Syftet med arbetet var att belysa sjukgymnasters upplevelser av pedagogiska fenomen i arbetet relaterat till följsamhet för behandlingar bland patienter. Fyra intervjuer har gjorts. Den fenomenologiskt inspirerade resultatpresentationen och analysen visar att fenomenet följsamhets mening Àr patientens förtroende för sjukgymnasten och att jobba med mÄlsÀttningar utifrÄn patientens önskningar och mÄl, att patienten tar ansvar för sin egen behandling, att fenomenets mening Àr att utgÄ frÄn var patienten befinner sig i motivations- och sjukdomshÀnseende och att hitta varje patient som individ och att göra patienten sjÀlv aktiv i behandlingen. HuvudkÀnnetecknen för fenomenet följsamhet Àr samspel och interaktion.

Allt fler individer vĂ€ljer idag att utbilda sig pĂ„ högskole- och universitetsnivĂ„. Utbildningspolitikens mĂ„l Ă€r att öka inflödet av studenter i det svenska samhĂ€llet och dĂ€rmed har stora satsningar gjorts pĂ„ utbildning. År 2014 har Sverige en budget pĂ„ 60 miljarder kronor för utbildning och universitetsforskning men Ă€ndĂ„ gĂ„r det 70 000 arbetslösa akademiker idag. Under utbildningens gĂ„ng har det vĂ€xt fram ett intresse att studera vad som hĂ€nder pĂ„ arbetsmarknaden nĂ€r allt fler individer vĂ€ljer att vidareutbilda sig. Syftet med studien Ă€r att öka förstĂ„elsen gĂ€llande individers uppfattningar kring utbildningens betydelse pĂ„ arbetsmarknaden idag.

HjÀrtlungrÀddning (HLR) Àr en direkt livsavgörande kunskap och förvÀntningar pÄ att sÄdan kunskap finns bland sjukhuspersonal Àr trolig. Syftet med studien var att kartlÀgga utbildning i och attityder till undervisning i HLR bland all personal som arbetar pÄ ett mindre sjukhus i södra Sverige. En enkÀt bestÄende av fjorton frÄgor besvarades av 151 personer via sjukhusets intranÀt. Majoriteten av svaren kom frÄn sjuksköterskor och undersköterskor, övriga yrkeskategorier fanns ocksÄ representerade fast i mindre omfattning. Majoriteten var nöjd med nuvarande HLR utbildning och de flesta önskade regelbunden utbildning.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka synen pÄ kvinnors rÀtt till utbildning och kvinnans plats i samhÀllet i samband med riksdagsdebatten om lÀroverksreformen 1927. Genom denna reform skulle det bli ytterliggare förbÀttringar, mer lika vilkor för bÄda könen i vÄr utbildningshistoria. Utvecklingen av denna reform ledde till att kvinnor skulle fÄ tilltrÀde till de statliga lÀroverken och dÀrmed kunde avlÀgga en högre utbildningsexamen. Genom denna undersökning vill jag lyfta fram de olika Äsikterna om kvinnors rÀtt till utbildning pÄ politisk nivÄ under mellankrigstiden i Sverige, för att vi som blivande lÀrare ska fÄ en förstÄelse för andra lÀnders situation idag nÀr det gÀller utbildning för flickor och pojkar..

Inledning: Allt fler utbildar sig inom restaurangbranschen samtidigt som branschen prÀglas av dÄlig lönsamhet. Flera tidigare studier visar dock att utbildad personal kan leda till ökad lönsamhet. Genom att anstÀlla en utbildad sommelier och genom att utbilda personalen i matsalen i produktkunskap, serveringsteknik och försÀljningsteknik bör vinförsÀljningen öka pÄ restaurangen.Syfte: Att kartlÀgga svenska restaurangers anvÀndande av sommelierer och utbildning av matsalspersonalen. Studien syftar ocksÄ till att identifiera restauratörers attityd mot utbildning samt presentera praktiska riktlinjer för utbildning av personal.Metod: Strukturerade telefonintervjuer genomfördes med restauratörer som tilldelats God klass i White Guide. TrettiotvÄ restauranger valdes utifrÄn ett stratifierat slumpmÀssigt urval.Resultat: Svenska restauranger har i genomsnitt 50 procent utbildad personal i matsalen.