Syftet med examensarbetet Àr att undersöka vilka olika pedagogiska insatser som kan pÄverkar lÀrandet för barn med Aspergers syndrom. Hur den pedagogiska verksamheten kan organiseras för att underlÀtta lÀrandet och ur ett pedagogiskt perspektiv skapa kunskap om hur personal i skolor pÄ bÀsta sÀtt bemöter elever med Aspergers syndrom. Genom examensarbetet vill jag bidra med kunskap om hur man som lÀrarna kan underlÀtta för elever med Aspergers syndrom som gÄr inkluderade i ?vanlig grundskoleklass?. I undersökningen anvÀnder jag mig av en kvalitativ forskningsmetod.

Denna uppsats syftar till att undersöka om ledarutveckling fyller det kompetensbehov den avser, samt vilka andra förutsÀttningar det finns för lÀrande inom Polismyndigheten i VÀstra Götaland. Med detta hoppas vi öka förstÄelsen för hur medarbetarna upplever intern ledarutveckling samt i vilken mening utbildning har pÄverkat deras arbetsprestation. Vi har utgÄtt frÄn tvÄ pedagogiska teorier om sociokulturellt lÀrande och erfarenhetsbaserat lÀrande i vÄr teoretiska referensram. Vi har Àven anvÀnt oss av teorier som behandlar Àmnena lÀrande i arbetet, motivation till lÀrande samt kompetens- och ledarutveckling. Den tidigare forskning vi utgÄtt frÄn handlar om utbildning, ledarskap och lÀrande inom Polisen och annan offentlig verksamhet.Uppsatsen Àr en kvalitativ studie dÀr den empiriska delen grundas i sju intervjuer med yttre polisbefÀl inom Polismyndigheten i VÀstra Götaland.

Idag Àr mycket av den pedagogiska verksamheten förlagd inomhus, syftet med detta arbete var dÀrför att belysa lekens samt uterummets betydelse för barns lÀrande. Detta arbete med innehÄllet lekfulla och lÀrande aktiviteter skall vÀcka nyfikenhet och ses som ett inspi-rationshÀfte att flytta ut den pedagogiska verksamheten till uterummet. Dessa planerade aktiviteter Àr kopplade till lÀroplanen för att pedagogerna lÀttare skall kunna tillgodose strÀvansmÄlen i förskolan. Material samt en enkÀtundersökning har lÀmnats ut till en för-skola. Detta för att ta reda pÄ om ett material med planerade aktiviteter för uterummet som Àr kopplade till lÀroplanen kan vara av intresse.

Syftet med denna studie var att beskriva, analysera och öka förstÄelsen för hur dagens pedagoger i förskolan upplever utomhusmiljöns betydelse i den pedagogiska verkamheten. Inför studien sÄ studerades tidigare forskning och samt lÀroplanen för förskolan, Lpfö98 (Skolverket, 2011). Efter detta sÄ genomfördes fyra kvalitativa intervjuer med fyra förskollÀrare aktiva inom olika förskolor i Norrland. Alla fyra förskollÀrare har helt olika förutsÀttningar nÀr det kommer till utomhusmiljön. UtgÄngspunkten i tolkningen och analysen av intervjuerna har varit fenomenologi.

Studien Àr baserad pÄ fem kvalitativa intervjuer enligt ett induktivt tillvÀgagÄngssÀtt, dÀr syftet var att utröna hur individerna upplever Àventyrsrollspel samt vilka pedagogiska och individuella effekter detta kan ha pÄ individerna men ocksÄ om det finns ett samband mellan vÄlds- och Àventyrsrollspel.Att deltaga i Àventyrsrollspel stÀrker individernas förmÄga att diskutera och argumentera för sin sak. PÄ sÄ sÀtt löser personerna eventuella meningsskiljaktigheter i rollspel. DÄ Àventyrsrollspel som metod innebÀr att man anvÀnder problemlösning, uppstÄr dessa meningsskiljaktigheter ofta. Utöver detta stÀrks individernas sjÀlvkÀnsla genom tillhörighet i gemenskapen med spelgruppen. Det finns ocksÄ pedagogiska fördelar med att spela rollspel genom att individerna indirekt tvingas söka kunskap och fakta om ett Àmne som stÄr rollpersonen nÀra, för att bÀttre kunna spela sina roller.

Denna studie syftar till att belysa pedagogers perspektiv pÄ SprÄkintroduktionsprogrammen. Pedagogernas perspektiv Àr i huvudsak med avseende pÄ vad pedagogerna har för roll pÄ programmet, samt hur de arbetar för att eleverna ska integreras i skolan och nÄ kunskapsmÄlen. Genomförandet av studien bygger pÄ kvalitativa intervjuer med pedagoger pÄ samtliga SprÄkintroduktionsprogram i en medelstor svensk kommun. Resultatet visar att lÀrarna Àr vÀldigt enade i sin pedagogiska syn om hur arbetet pÄ SprÄkintroduktionsprogrammen ska se ut. Samt att de anser att det Àr för lite integration mellan SprÄkintroduktion-eleverna och resten av skolan.

Syftet med studien Àr att ta reda pÄ hur lÀrare arbetar med musik i förskolans verksamhet samt belysa vilka möjligheter och hinder de upplever sig stöta pÄ i planering och genomförande av musikaktiviteter i förskolans verksamhet. Studien Àr av kvalitativ form och inspireras av sociokognitivt perspektiv. Metoden som ligger till grund för studien Àr strukturerad observation och semistrukturerad intervju. Observationerna och intervjuerna har genomförts pÄ tvÄ förskolor i SkÄne, med fyra pedagoger pÄ olika avdelningar. Resultat och analys av de genomförda observationerna och intervjuerna visar att lÀrarna har mÄnga tankar och idéer kring musik.

MÄnga patienter som fÄr cytostatikabehandling utvecklar pÄ nÄgot sÀtt besvÀr frÄn munnen.Oral mucosit Àr en biverkan av cytostatika och strÄlbehandling, dÀr hela munslemhinnan kanbli pÄverkad med rodnader eller sÄr.Syftet var att undersöka vilka omvÄrdnadsÄtgÀrder som Àr viktiga för att patienten ska taansvar för sin egen munvÄrd och dÀrmed lindra oral mucosit.Metod: C-uppsatsen genomfördes som en litteraturstudie.Resultat: OmvÄrdnadsÄtgÀrderna bör föregÄs av en utveckling av relationen mellansjuksköterskan och patienten innan patienten kan ta till sig ny kunskap. Patienten behöver enutförlig utbildning och information riktad mot egenvÄrd av munhygien för att förebygga ellerlindra symtom pÄ oral mucosit.Slutsatsen Àr att utbildning i munvÄrd fÄr patienten att ta ett större ansvar för sin egenvÄrd ibedömningen av sitt munstatus, vilket leder till en lindring av oral mucosit.Det behövs utbildning av vÄrdpersonal i god munvÄrd och dÀrmed en strategi för hurutbildning och information ska utformas för att utveckla patientens egenvÄrd..

Bakgrund: MunvÄrd Àr en viktig del av omvÄrdanden för patienters vÀlbefinnande. Daglig rengöring av tÀnder och munhÄla Àr grunden till att förebygga olika sjukdomstillstÄnd. Undersökningar visar att kunskapen om munvÄrd Àr lÄg hos vÄrdpersonal. Syfte: Syftet med studien Àr att belysa vÄrdpersonals uppfattning om munvÄrd. Metod: En litteraturstudie har gjorts dÀr fem artiklar ingÄr. En kvalitativ analysmetod har anvÀnts. Resultat: Resultatet visar pÄ att vÄrdpersonal har uppfattningen att de fÄtt för lite utbildning i munvÄrd men att de ÀndÄ prioriterar munvÄrd högt. VÄrdpersonals utbildning har betydelse för hur de upplever att utföra munvÄrd. Slutsats: Det behövs mer utbildning för vÄrdpersonal i omrÄdet munvÄrd och en manual för hur de ska utföra munvÄrd..

Begreppet mÀstarlÀra förekommer sÀllan i den pedagogiska debatten. Med den stundande gymnasiereformen har begreppet Äter aktualiserats. Danspedagogik Àr inte heller ett hett Àmne men sedan lpf94 infördes har det funnit som Àmne inom gymnasieskolan. Observation och imitation Àr begrepp som Äterkommer inom bÄde ÀmnesomrÄdena. Finns det fler kopplingar mellan mÀstarlÀra och dansundervisning? MÀstarlÀra Àr stark förknippat med utbildning inom hantverksyrkena.

Denna studie inriktar sig pĂ„ att undersöka pĂ„ vilket sĂ€tt lĂ€romedlen i filosofi pĂ„ gymnasiet skapar möjligheter för utbildning för hĂ„llbar utveckling. Totalt har 16 stycken filosofilĂ€roböcker granskats. FrĂ„n detta följer tvĂ„ frĂ„gestĂ€llningar som behandlas i studiens analys och diskussion:Är lĂ€romedlens behandling av hĂ„llbar utvecklings dimensioner heltĂ€ckande? Vilka delar av hĂ„llbar utveckling behandlas av filosofilĂ€romedlen och vilka delar utelĂ€mnas?PĂ„verkar styrdokumentens instĂ€llning till utbildning för hĂ„llbar utveckling innehĂ„llet i lĂ€roböckerna i enlighet med ett lĂ€roplansteoretiskt perspektiv? Fokus ligger pĂ„ Ă€mnes- och undervisningsinnehĂ„llet, snarare Ă€n pĂ„ undervisningsmetoder i utbildning för hĂ„llbar utveckling. Vidare innehĂ„ller studien ett tidsperspektiv som strĂ€cker sig frĂ„n 70-talet fram till Ă„r 2012, vilket möjliggör en undersökning av hur styrdokumentens och lĂ€romedlens instĂ€llning till utbildning för hĂ„llbar utveckling förĂ€ndras under den hĂ€r tidsperioden.Studiens resultat visar att det i filosofilĂ€roböcker pĂ„ gymnasienivĂ„ gĂ„r att hitta relativt mycket innehĂ„ll som kan kopplas till nĂ„gon av hĂ„llbar utvecklings tre dimensioner.

Syftet med denna uppsats var att ta reda pÄ förskollÀrares uppfattningar om pedagogiskdokumentation och Àven hur de ser pÄ barns delaktighet och inflytande i denna. Vi anvÀnde ossav en kvalitativ intervjustudie för vÄr undersökning. VÄrt resultat visar att förskollÀrarnaanvÀnder sig av pedagogisk dokumentation, men vi har funnit att förskollÀrarna har olika syftemed den pedagogiska dokumentationen vilket resulterar i att den anvÀnds pÄ olika sÀtt ute iverksamheten. Barnens delaktighet och inflytande fann vi till vis del, men vÄra intervjuadeförskollÀrare nÀmner tidsbrist som en bidragande faktor till varför barnens delaktighetbegrÀnsas. VÄr slutsats Àr att den pedagogiska dokumentationen upplevs ha en framtid ute iverksamheten pÄ förskolorna.

Det hÀr Àr en uppsats om dialogisk undervisning. Lennart Hellspong som Àr professor i retorik vid Södertörns Högskola har under ett par Ärs tid utvecklat en dialogmodell som Kunskapsförhandling. Jag har sjÀlv undervisats i formen och tycker det Àr ett bra sÀtt att tillgodogöra sig kunskap pÄ.Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om modellen ocksÄ passar för att beskriva vad som hÀnder i ett specifikt klassrumssamtal. Vidare jÀmför jag modellen med tvÄ andra dialogmodeller för att sÀtta fingret pÄ vad som skiljer dem Ät och vad som Kunskapsförhandlingen eventuellt bidrar med pÄ omrÄdet.Jag har funnit att modellen passar bra för att beskriva vad som sker i klassrummet. DÀremot försöker jag utifrÄn min analys resonera kring vad som skulle kunna utvecklas i modellen, vad som varit svÄrt att anvÀnda sig av i ett konkret fall.

AbstractRönngren, C (2011) Den allvarsamma leken - ett fokussamtal om pedagogiska strategier för att skapa förutsÀttningar för rollspel.  Syftet med studien var att undersöka hur erfarna pedagoger tÀnker kring sina strategier i situationer nÀr teaterovana vuxna ska ta steget in i rollspel. Ett fokussamtal med fyra informanter genomfördes och urvalet skedde med kravet att deltagarna skulle ha arbetat med teaterovana vuxna och rollspel, i det hÀr fallet forumspel och simuleringar. Samtalet spelades inte in, utan vÀgganteckningar fördes löpande sÄ att deltagarna kunde ta stÀllning till materialet under samtalets gÄng samt lÀtt Äterknyta till tidigare samtalstrÄdar. Resultatet redovisas i en sammanfattning av samtalet och diskuteras sedan med utgÄngspunkt i teorier om kommunikation i fiktion; lek samt teori om kommunikation mellan skÄdespelare och publik. Deltagarna i fokussamtalet visade sig mycket medvetna om kommunikationen pÄ den sensoriska nivÄn, vilken handlar om kommunikation pÄ ett plan som kan beskrivas som ett personligt förhÄllande.  Vikten av att pedagogen Àr följsam gentemot deltagaren var en av de strategier som ansÄgs viktigast.

Studiens syfte Àr att söka fÄ en utökad kunskap och förstÄelse för dövblindas upplevelser av sina villkor till högre utbildning och möjligheter till ett pedagogiskt samspel med utbildningspersonal. Det Àr en kvalitativ studie som bygger pÄ intervjuer med dövblinda respondenter. Intervjuerna har utförts via E-post eftersom det hade blivit allt för tidskrÀvande och kostsamt med resor till respondenternas hemorter och hjÀlp frÄn taktiltolk. Respondenterna var frÄn början fem personer med handikappet dövblindhet av olika kön, tyvÀrr föll tvÄ personer ifrÄn av olika anledningar. Ett hermeneutiskt vetenskapligt perspektiv har anvÀnts eftersom detta betonar betydelsen av tolkning och förstÄelse.