Syftet med uppsatsen var att beskriva och analysera hur VFU-lÀrare erfar det handledande samtalet i lÀrarutbildningens verksamhetsförlagda del (VFU-lÀrare Àr lÀrare ute pÄ skolorna som handleder lÀrarstudenter under deras VFU, Verksamhetsförlagda utbildning, tidigare kallad praktik). Syftet var ocksÄ att undersöka hur VFU-lÀrarna ser pÄ handledarrollen och handledningens villkor samt om det Àr nÄgon skillnad mellan utbildade och icke utbildade VFU-lÀrare i dessa avseenden. Teoretisk utgÄngspunkt var samtalet som filosofiskt fenomen och pedagogiskt verktyg. Som metod för datainsamlingen anvÀndes enkÀter och intervjuer. De medverkande i undersökningen var slumpmÀssigt utvalda och arbetade samtliga som VFU-lÀrare inom VÀxjö universitets upptagningsomrÄde.

Studien belyser pedagogers syn pÄ leksaker i förskolan, dels ur ett genusperspektiv och dels vilket utbud som finns pÄ förskolan. Den belyser Àven pedagogiska leksaker och krigs- och vÄldsrelaterade leksaker. Studien jÀmför en kommunal förskola med en Montessoriförskola. Vi valde att göra observationer pÄ flickor och pojkars val av leksaker och vilket utbud förskolorna hade vad gÀllde leksaker och material..

Mitt första syfte med denna uppsats Àr att undersöka hur nÄgra förÀldrar beskriver problem som kan uppstÄ i mötet med skolan. Ett andra syfte Àr att nÄ en djupare förstÄelse av deras problembeskrivningar i ljuset av begreppen kulturellt kapital och habitus.Som grund för uppsatsen har jag anvÀnt tidigare forskning och litteratur som skildrar relationen mellan förÀldrar och skola. Jag har sedan utgÄtt ifrÄn en kvalitativ ansats och genomfört en intervjustudie med sex förÀldrar. Dessa har erfarenheter frÄn totalt tretton skolor och studien omfattar hela grundskolan.FörÀldrarnas problembeskrivningar visar att det finns kommunikationsproblem i relationen till skolan och dÄ frÀmst nÀr det gÀller viktiga beslut i samband med barnens skolgÄng. FörÀldrarna vill bli lyssnade till och tagna pÄ allvar eftersom de kÀnner sina barn och vet vad de kan prestera.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur pedagoger samtalar kring autism samt att belysa undervisningen av autistiska barn. Argumenten för att lyfta upp barn, lÀrande och autism i föreliggande examensarbete Àr flera. Vi uppfattar att det finns mÄnga myter kring autism och dessutom har vi upplevt att autism varit osynligt bÄde i vÄr utbildning och i samhÀllet i stort. VÄra huvudsakliga frÄgestÀllningar Àr: Hur ser pedagoger pÄ autism? Vilka pedagogiska hjÀlpmedel och metoder anvÀnds i undervisningen? NÀr det gÀller teori och tidigare forskning har vi valt att koncentrera oss pÄ Christopher Gillberg, Lorna Wing och Eva KÀrfve.

VÄr studie handlar om hur den pedagogiska miljön för arbete med musik pÄ förskolan prÀglas av förskollÀrarnas syn pÄ sin egen musikalitet och förklaringar av musikens betydelse för barns lÀrande. Syftet med vÄr studie Àr att belysa sambandet mellan utformningen av den pedagogiska miljön för barnens musikaliska utveckling och lÀrande pÄ förskolan. Vi vill Àven belysa förskollÀrares förklaringar av musikens betydelse för lÀrandet, samt hur de definierar sin egen musikalitet. VÄr studie bygger pÄ kvalitativa intervjuer och observationer genomförda pÄ fem icke musikprofilerade förskolor under olika tidsperioder. Efter genomförda studie har vi kommit fram till att utformning av den pedagogiska miljön Àr viktig för barns lÀrande och utveckling.

Detta examensarbete Àr en studie som baseras pÄ det empiriska materialet frÄn kvalitativa intervjuer angÄende pedagogisk anpassning, med det menar vi hur pedagogerna anpassar sin undervisning till enskilda elever i behov av sÀrskilt stöd sett ur sju pedagogers perspektiv. Syftet med denna studie har varit att belysa och fÄ kunskap om hur den pedagogiska anpassningen fungerar i tvÄ olika skolformer: grundskola och grundsÀrskola utifrÄn sju pedagogers perspektiv. Och hur den pedagogiska anpassningen, för sÄ vÀl elever i behov av sÀrskilt stöd samt övriga elever, kan se ut i deras undervisning. Svar söktes pÄ frÄgor som: vad det Àr som avgör vilka elever som ska finnas i de respektive skolformerna, hur undervisningen anpassas efter elever i behov av sÀrskilt stöd samt hur pedagogernas möjligheter att tillÀmpa alternativa undervisningsmetoder ser ut. Resultatet visade att tema som anpassning, ekonomi, integrering, tydlighet, undervisningsmetoder och utbildning var genomgÄende i intervjuerna. Slutsatsen av denna studie var att oavsett vilken skolform eleverna tillhör anpassas undervisningen efter elevernas olika fÀrdigheter och behov. Om Àn i olika utstrÀckning.

Detta examensarbete handlar om hur den pedagogiska miljön pÄverkar barns fria lek i tvÄ av förskolans klassiska lekrum; byggrummet samt hemvrÄn. Vidare handlar det om hur fyra pedagoger ser pÄ den pedagogiska miljön och dess utformning.  Syftet med arbetet Àr att belysa den pedagogiska miljön i tvÄ av förskolans lekrum samt dess betydelse för barnens fria lek och pedagogerna förhÄllningssÀtt i rummen. FrÄgestÀllningarna till arbetet Àr följande:Hur ser den fria leken ut i tvÄ klassiska lekrum pÄ förskolan idag samt vilka leker i respektive rum ur ett genusperspektiv?Hur förhÄller sig pedagogerna i de tvÄ olika rummen?Hur ser pedagogerna pÄ den pedagogiska miljön och utformningen av denna?  De metoder som jag har valt att anvÀnda i detta arbete Àr sÄ kallade kvalitativa intervjuer samt observationer. DÀrefter har jag jÀmfört observationerna med intervjusvaren för att urskilja skillnader samt likheter och fÄ svar pÄ mina frÄgestÀllningar. Resultatet tar upp det viktigaste frÄn det empiriska materialet och den sammanfattande diskussionen sÀger bland annat att pojkarna mest leker i byggrummet och blir mer uppmÀrksammade av pedagogerna.

Syftet med studien var att studera lÀrare i mÄltidssituationen med utgÄngspunkt i Livsmedelsverkets riktlinjer samt Kristianstads kommuns rutiner kring den pedagogiska lunchen, i en matsal pÄ en grundskola Ärskurs 6-9. LÀroplan för det obligatoriska skolvÀsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo94, uttrycker att ett av skolans uppdrag Àr att uppmÀrksamma hÀlso- och livsstilsfrÄgor för eleverna vilket Livsmedelsverket och FolkhÀlsoinstitutet (2003) menar med fördel kan göras vid den pedagogiska lunchen. Livsmedelverkets riktlinjer (2007) och Kristianstads kommuns rutiner (Hagman, 2003) kring den pedagogiska lunchen innefattar bland annat att lÀrare skall Àta tillsammans med elever, ha aktiv tillsyn samt vara goda sociala förebilder under mÄltiden. Resultatet i denna studie visade att ett litet antal av de observerade lÀrarna agerade enligt riktlinjerna för den pedagogiska lunchen. En del av lÀrarna Ät inte tillsammans med eleverna utan gick runt i matsalen och vaktade, andra satt tysta under mÄltiden och socialiserade sig inte med elever eller kolleger vilket innebar att majoriteten av de observerade inte Ät pedagogiskt enligt Livsmedelsverkets och Kristianstads kommuns riktlinjer för pedagogisk lunch.

SammanfattningSyftet med detta arbete Àr att undersöka hur VÀrmlands Museum utarbetar sin verksamhet och förmedlar sitt samhÀllsuppdrag mot skolan, samt hur verksamma lÀrare i praktiken nyttjar lÀnsmuseet i historieundervisningen för grundskolans tidigare Är.I undersökningen besvaras tvÄ frÄgestÀllningar: ?PÄ vilket sÀtt organiserar VÀrmlands museum sin pedagogiska verksamhet för att bidra till historieundervisningen i grundskolans tidigare Är?? och ?Hur anvÀnds VÀrmlands Museum i historieundervisningen för grundskolans tidigare Är??Grunden för arbetet bestÄr utav kvalitativa intervjuer. TvÄ museipedagoger som Àr anstÀllda sedan ett respektive tvÄ Är pÄ VÀrmlands Museum och fyra lÀrare som har praktiserat sitt yrke frÄn nio till trettio Är pÄ olika skolomrÄden i VÀrmland, har intervjuats.Resultatet frÄn undersökningen visar att VÀrmlands Museum erbjuder flera pedagogiska program som kan anvÀndas i grundskolans historieundervisning. Merparten utav programmen har utgÄngspunkt i tvÄ permanenta utstÀllningar. LÀrarna har nyttjat museet i historieundervisningen med olika syften.

Syftet med studien Àr att undersöka hur flickor och pojkar framtrÀder i förskolans pedagogiska dokumentation samt hur dessa könspositioner kan framtrÀda pÄ andra sÀtt nÀr bilderna samlÀses med posthumanistiska teorier och begrepp. Diskursiva och diffraktiva analyser har genomförts pÄ nÄgra förskolors pedagogiska dokumentationer utifrÄn frÄgestÀllningar om vilka diskurser om kön som materialiseras i bildmaterialet samt hur posthumanistiska begrepp kan bidra till en annan förstÄelse för barnens könspositionering.I linje med tidigare forskning pÄ omrÄdet visar studien att aktivitet och lÀrande ges en mer framtrÀdande roll i den pedagogiska dokumentationen Àn omsorg och lek. Posthumanistiska teoribildningar möjliggör dock lÀsningar dÀr fokus skiftar frÄn flickors och pojkars olika sÀtt att positionera sig/positioneras som exempelvis maskulint aktiva eller feminint omsorgsfulla till att handla om de intra-aktioner som uppstÄr mellan barn, material och diskurser. SÄdana lÀsningar öppnar för tillblivelser dÀr individer omfattar bÄde manliga och kvinnliga positioner, dÀr kön följaktligen blir ointressant som kategoriseringsprincip..

Under 1980-, 1990- och 2000-talen kom invandrare och flyktingar till Sverige med olika bakgrundsvariabler, d.v.s. olika utbildningsbakgrund, motiv och heterogenitet i frĂ„ga om klass, kön och etnicitet. PĂ„ 1950-, 1960- och i början av 1970- talen kom direkt rekryterad arbetskraftinvandring till industrin. Bland nutida invandrare till Sverige finns det personer med högskoleutbildning eller en akademisk examen. År 2010 fanns det 136 573 personer (20-55 Ă„r) med minst tvĂ„Ă„riga högskoleutbildningar med utlĂ€ndsk bakgrund.

Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka hur kedjeföretag inom mode utbildar sin butikspersonal inom personlig försÀljning och hur personlig försÀljning anvÀnds i sÀljprocessen i kedjebutiker inom dammode. I den teoretiska referensramen beskrivs sambandet mellan personalen i butiken och den service som en butik kan erbjuda. Utöver detta beskrivs begreppet personlig försÀljning samt sÀljprocessen och hur man som sÀljare kan arbeta utifrÄn den. Slutligen förklaras begreppet personalutbildning samt hur personalen inom ett företag lÀr sig utifrÄn den pedagogiska processen. Resultatet frÄn vÄr marknadsundersökning har vi fÄtt fram genom intervjuer med butikschefer pÄ Bik Bok, Vero Moda och Lindex i Jönköping och BorÄs.

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka Àmnesdidaktiken bakom retorik och praktik vid undervisning av mÄngkulturella barngrupper i grundskolan. FrÄgorna vi stÀllde till pedagogerna var de Àmnesdidaktiska frÄgorna Vad?, Hur? och Varför? de utformar sin undervisning som de gör, samt hur det tar sig uttryck vid den praktiska undervisningen av flersprÄkiga barngrupper. Den empiriska undersökningen genomfördes pÄ tvÄ mÄngkulturella skolor med olika pedagogiska inriktningar. Det empiriska materialet Àr insamlat genom observationer och intervjuer under tvÄ dagar pÄ varje skola.

I min uppsats beskriver jag problematiken kring att ha lÀs- och skrivsvÄrigheter, vad det kan bero pÄ, hur skolan kan agera och hur pedagogen sedan kan hjÀlpa individen med sin inlÀrning nÀr det kommer till att hantera text, antingen att sjÀlv skriva den eller kunna lÀsa den. NÀr eleverna gör fÄ framsteg trots stora hjÀlpinsatser leder det sjÀlvklart till en enorm frustration hos eleven, förÀldern men Àven pedagogen. Genom att arbeta i team med insatser frÄn pedagogiken, psykologin och psykiatrin kan pedagogen fÄ en större bild av individen och se sÄvÀl möjligheter som svÄrigheter hon har. Jag har valt ut texter som tar upp problematiken kring dyslexi, det vill sÀga som förklarar vad dyslexi Àr och vad det kan bero pÄ utifrÄn de olika synsÀtt som finns. Jag har Àven anvÀnt mig av böcker som tar upp olika pedagogiska arbetssÀtt som inriktar sig pÄ lÀs- och skrivinlÀrning/trÀning och statliga utredningar sÄsom Konsensusrapporten som tar upp problematiken kring dyslexi och den utbildning som bedrivs för dessa elever i skolan. Jag har i min uppsats gjort en intervju med tvÄ specialpedagoger för att fÄ en djupare förstÄelse för det arbetssÀtt som bedrivs i skolan för elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter. UtifrÄn intervjuerna samt den litteratur jag tagit mig an har jag dragit slutsatsen att en tidig insats Àr det optimala för den dyslektiske elevens vidare utveckling för att knÀcka lÀskoden..

Syftet med examensarbetet har varit att undersöka nÄgra lÀrares och elevers erfarenheter av samt hÄllning till anvÀndningen av dator- och TV-spel i svenskundervisningen pÄ gymnasiet. Arbetet har stÀllts i relation till det vidgade textbegreppet i kursplanerna för svenskÀmnet, forskning kring nya medier samt lÀrande och meningsskapande i dator- och TV-spel. Kvalitativa intervjuer har genomförts med tre lÀrare och tvÄ elevgrupper pÄ tvÄ respektive tre elever. Resultatet visar pÄ sÄvÀl likartade som disparata erfarenheter och tankar om dator- och TV-spels pedagogiska plats dÀr det intressanta ligger i motsatsförhÄllandet mellan de pedagogiska möjligheterna respektive de pedagogiska problemen med mediet, dÀr det senare vÀger tyngst. De möjligheter som lyfts fram Àr i form av visuellt hjÀlpmedel, referenspunkter till litterÀra och historiska kontexter, spel- och jÀmförande analyser mellan olika medier och texter samt potentialen i att vÀcka elevers lust och motivation.