Syftet med arbetet var att undersöka hur pedagogen i förskola och grundskolans tidigare Är resonerar om genus. I arbetet undersöktes det om vad pedagogen vet om genus och om tidigare utbildning spelar roll i arbetet om genus. Det har Àven undersökts om pedagogernas olika könsroller pÄverkar verksamheten i förskolan och grundskolans tidigare Är. Studien Àr gjord genom en kvalitativ undersökningsmetod dÀr tio olika pedagoger har intervjuats och observerats. Intervjuerna Àr gjorda med semistrukturerad inriktning och allt material har analyserats och bearbetats.

Syftet Àr att undersöka hur pedagogernas faktiska arbetssituation ser ut under den pedagogiskamÄltiden i förskolan dÄ Falu Kommun ser den pedagogiska mÄltiden som en kostnadsfrÄgamedan BorlÀnge Kommun ser pedagogerna som viktiga förebilder för barnen under mÄltiden.Vilken Àr pedagogernas arbetssituation i samband med den pedagogiska mÄltiden? Vilka direktivföljer pedagogerna i arbetssituationen under mÄltiden?Resultatet visar, genom observationer och intervjuer, att den faktiska mÄltidssituationen Àr enkomplex arbetssituation för pedagogerna dÄ den bÄde innebÀr pedagogiska moment somsprÄkutveckling, socialisering och hur man för sig vid matbordet samt praktiska moment somberör vÄrd och omsorg. Dessutom ska pedagogerna Àta sjÀlva och se till att de fÄr i sig mat pÄ ettsÄdant sÀtt att de orkar arbeta resten av dagen. Direktiven som följs Àr vaga. Den pedagogiskadelen hÀmtar pedagogerna frÄn förskolans styrdokument LÀroplanen för förskolan, Lpfö98, mende praktiska förvÀntas ske av sig sjÀlv.Genom analys av resultatet drar vi slutsatsen att den pedagogiska mÄltiden förvisso Àr en förmÄnom man enbart ser till att pedagogerna fÄr mat att Àta utan att behöva betala för den men det Àrinte nÄgon mat eller nÄgon mÄltidsituation som pÄ nÄgot sett gynnar dem personligen.

BAKGRUND: I vÄr bakgrund presenterar vi vÄr teoretiska utgÄngspunkt som utgörs av den utvecklingsekologiska teorin, förskolans fysiska miljö ur ett historiskt perspektiv och framvÀxt fram till Lpfö98, pedagogiska inriktningar samt aktuell forskning inom högskolan.SYFTE: Syftet med denna studie Àr att undersöka förskolor som förÀndrat sin fysiska miljö efter medvetna pedagogiska tankar och visioner. Vi har för avsikt att fÄ kunskap om pedagogers uppfattning kring den fysiska miljön samt beskriva olika miljöers utformning.METOD: Studien omfattar nio kvalitativa self-report, tre intervjuer med pedagoger och rektorer, samt observationer av den fysiska miljön pÄ tre förskolor. Datainsamlingen har bearbetats genom en kvalitativ analys.RESULTAT: Resultatet har visat att pedagogerna framför allt Àr inspirerade av Reggio Emilia filosofin, men Àven att de Àr pÄverkade av andra pedagogiska influenser. Den fysiska miljön har utformats för att frÀmja barns samspel och lust att utforska, genom en öppen och genomskinlig atmosfÀr, ett överskÄdligt material och en inredning i barnens nivÄ. Pedagogernas visioner för framtiden handlar om hÄllbar utveckling, Ätervinningsmaterial, dokumentation och utomhusmiljön..

Det pedagogiska arbetet inom MSI ? UtifrÄn Bolognaprocessen och UPC.Inom en snar framtid kommer flertalet lÀnder i Europa jobba efter nya riktlinjer enligt en deklaration kallad Bolognaprocessen. Det hela kommer att ske i etapper och innebÀr att sÀttet pÄ vilket studenter bedöms kommer Àndras, allt för att göra Europas arbetsmarknad öppnare för alla dess miljoner studerande.I VÀxjö pÄgÄr detta arbete för fullt, men för att anpassa sig till framtida krav mÄste skolan Àven förÀndra sin utbildningsform. För att höja sin kvalité har universitetet tagit fram en handlingsplan för att förbÀttra de pedagogiska arbetsmetoderna i alla institutioner. I den hÀr uppsatsen vill vi belysa hur arbetet med Bolognaprocessen fortgÄr inom Matematiska och systemtekniska institutionen och vad de gör för att förbÀttra denpedagogiska undervisningen.

VÄrt syfte med arbetet har varit att belysa relationen mellan den pedagogiska miljön och barns uppmÀrksamhet i förskolan. I vÄr uppsats har vi velat ta reda pÄ hur pedagoger i förskolan genom sitt arbetssÀtt och sina arbetsmetoder, kan öka möjligheterna för barn att behÄlla uppmÀrksamheten samt vilken roll den pedagogiska miljön har för barns uppmÀrksamhet. Vi har tittat pÄ vad litteraturen sÀger om detta.Genom att anvÀnda oss av en kvalitativ forskningsmetod, dÀr vi anvÀnt intervjuer, har vi fÄtt fram ett resultat om pedagogernas arbetssÀtt och den pedagogiska miljön i praktiken. Det resultat vi fick fram visar att pedagogerna betonar relationen och det positiva mötet med barnet som mycket viktigt. En grundlÀggande metod som majoriteten anvÀnder Àr att dela in barnen i mindre grupper.

Skolverket (2009:5) har i sin alarmerande rapport kommit fram till att resultaten i svensk skola dalar kraftigt. Ma?nga elever na?r inte godka?nda ma?l na?r de la?mnar grundskolan. Anledningen till varfo?r det ser ut sa? a?r sja?lvklart ma?ngfacetterad, men jag funderar pa? om en anledning kan vara att elever idag kanske fa?tt en annan insta?llning till skolga?ng och utbildning.

Föreliggande uppsats behandlar rektors ledarskap i ett skolutvecklingsarbete. Syftet Àr att undersöka hur rektors pedagogiska ledarskap blir synligt i ett skolutvecklingsarbete samt hur lÀrarna upplever rektors pedagogiska ledarskap. Som struktur för resultatredovisningen och som analysverktyg har de fyra inslagen i Alvessons och Ydéns ledarskapsteori anvÀnts. Studien har gjorts med hjÀlp av intervjuer med en rektor och fyra av hennes medarbetare. Utskrifterna av intervjuerna har reducerats och genom meningsstrukturering har olika berÀttelser förts samman till en sammanhÀngande historia..

En-till-En projekt pÄgÄr som nationell datorsatsning i landets skolor samtidigt som det saknas omfattande forskning. LÀrarna stÄr inför en utmaning att planera och organisera den pedagogiska verksamheten. Studien fokuserar pÄ lÀrarna och hur de med en sÄdan infrastruktur organiserar och planerar med de villkor som förÀndrar deras undervisning. Syftet med studien Àr att undersöka lÀrares planering och organisering av undervisning i en En-till-En miljö. FrÄgestÀllningen som studien skall ge svar pÄ Àr: Hur upplever lÀrare i den svenska gymnasieskolan att deras planering och organisering av klassrumsundervisningen förÀndras med projektet En-till-En?Studien genomfördes med en kvalitativ undersökning dÀr lÀrare pÄ en svensk gymnasieskola intervjuades och observerades.

I dag Ă€r övervikt och fetma ett stort samhĂ€llsproblem som kan leda till utveckling av följdsjukdomar som exempelvis diabetes och hjĂ€rt- och kĂ€rlsjukdomar. Övervikt och fetma förekommer i allt större utstrĂ€ckning hos barn och ungdomar vilket ger anledning till att effektivisera insatser som görs för att förebygga problemen i tidig Ă„lder. Studien omfattade 10 vetenskapliga artiklar som beskrev genomförda hĂ€lsointerventioner i skolmiljö riktade mot barn i syfte att minska förekomsten av övervikt och fetma. Syftet med litteraturstudien var att studera vilka pedagogiska arbetssĂ€tt som har anvĂ€nts samt undersöka om det gick att urskilja gemensamma faktorer i de olika hĂ€lsointerventionerna. Resultatet visade att majoriteten av interventionerna baserades pĂ„ teoretiska modeller samt att gemensamma kategorier som gick att urskilja i interventionerna var olika former av lĂ€rande, teoretisk modell som utgĂ„ngspunkt, socioekonomisk och etnisk betydelse för hĂ€lsa, könets betydelse för hĂ€lsa samt förĂ€ldrarnas inverkan.

Syftet med vÄr studie Àr att undersöka hur arbetet kring pedagogiska utredningar ser ut i förhÄllande till vad styrdokument och teorier sÀger, och dÀrmed synliggöra betydelsen av pedagogiska utredningar pÄ individ-, grupp- och organisationsnivÄ. Vi belyser hur nÄgra utvalda specialpedagoger arbetar med pedagogiska utredningar av elever i behov av sÀrskilt stöd inför upprÀttande av ÄtgÀrdsprogram, samt ger en bild av ett par rektorers uppfattningar om pedagogiska utredningar. Studien bygger pÄ en kvalitativ undersökning med intervjuer av specialpedagoger som arbetar i skolan, specialpedagoger inom elevhÀlsan samt rektorer. Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om pedagogisk utredning. Vi har delat in vÄrt resultat i teman: specialpedagogens uppdrag, uppmÀrksamhet, orsaker, utredning, dokumentation, svÄrigheter och rektors uppdrag. Resultatet visar att den huvudsakliga orsaken till att elever anses vara i behov av stöd Àr att de inte nÄr mÄlen i kursplanen. Vi ser Àven en skillnad mellan skolans specialpedagoger och elevhÀlsans specialpedagoger pÄ vilka nivÄer de lÀgger fokus.

Detta examensarbete Àr en studie som baseras pÄ det empiriska materialet frÄn kvalitativa intervjuer angÄende pedagogisk anpassning, med det menar vi hur pedagogerna anpassar sin undervisning till enskilda elever i behov av sÀrskilt stöd sett ur sju pedagogers perspektiv. Syftet med denna studie har varit att belysa och fÄ kunskap om hur den pedagogiska anpassningen fungerar i tvÄ olika skolformer: grundskola och grundsÀrskola utifrÄn sju pedagogers perspektiv. Och hur den pedagogiska anpassningen, för sÄ vÀl elever i behov av sÀrskilt stöd samt övriga elever, kan se ut i deras undervisning. Svar söktes pÄ frÄgor som: vad det Àr som avgör vilka elever som ska finnas i de respektive skolformerna, hur undervisningen anpassas efter elever i behov av sÀrskilt stöd samt hur pedagogernas möjligheter att tillÀmpa alternativa undervisningsmetoder ser ut. Resultatet visade att tema som anpassning, ekonomi, integrering, tydlighet, undervisningsmetoder och utbildning var genomgÄende i intervjuerna. Slutsatsen av denna studie var att oavsett vilken skolform eleverna tillhör anpassas undervisningen efter elevernas olika fÀrdigheter och behov. Om Àn i olika utstrÀckning.

Det finns, och kommer att finnas, olika sÀtt att arbeta som KME-lÀrare beroende pÄ vem man Àr, vilka intressen man har, vad man vill, vilket sammanhang man söker sig till eller hamnar i. Varje blivande KME-lÀrare behöver bena upp vad kunskapsomrÄdet KME kan betyda i den pedagogiska verksamheten och ett examensarbete ger utrymme för en sÄdan fördjupad undersökning. Vad finns det för innehÄll i begreppen kultur, medier, estetik? (www.mah.se, c) HuvudÀmnet Kultur, Medier, Estetiska uttrycksformer Àr en ny inriktning pÄ LÀrarutbildningen, Malmö högskola, och vi Àr tvÄ studenter som avslutar vÄr sista termin pÄ denna utbildning. För att fÄ en större förstÄelse för vad begreppen kultur, medier, estetiska uttrycksformer kan innefatta, och Àven frihet, individ/ kollektiv och identitet, har vi valt att fokusera vÄrt examensarbete pÄ dessa begrepp.

Syftet med min studie har varit att fÄ insyn i hur förskollÀrare verksamma i ett högresursomrÄde reflekterar kring förÀldrars inflytande i förskoleverksamheten. Jag har velat fÄ syn pÄ hur det blir i de sammanhang dÀr förskollÀrarna Àr de som i förhÄllande till utbildning och lön har lÀgre status Àn förÀldrarna. Vems ord vÀger dÄ tyngst och vem har makten över den pedagogiska verksamheten? Empirin utgÄr frÄn intervjuer med Ätta stycken förskollÀrare verksamma pÄ en förskola i ett högresursomrÄde. För att fÄ syn pÄ ett djupare resonemang hos informanterna har metoden kvalitativa intervjuer anvÀnts.

Studien Àr en kvalitativ intervjuundersökning om hur sju specialpedagoger beskriver sitt arbete med pedagogisk kartlÀggning i arbetet med barn i behov av sÀrskilt stöd. Specialpedagogerna i studien arbetar alla mot förskolan i olika kommuner. Fem av dem har en bakgrund som förskollÀrare och tvÄ av dem har en bakgrund som fritidspedagog.Metod för studien har varit kvalitativ innehÄllsanalys och sju semistrukturerade intervjuer har genomförts för att samla in datamaterial.Resultatet presenteras utifrÄn sex olika koder som har konstruerats frÄn datamaterialet: Ett verktyg för specialpedagogerna, Arbetsprocessen kring pedagogisk kartlÀggning, Flexibel kartlÀggning, Specialpedagogiskt perspektiv i kartlÀggningen, Dokumentation i pedagogisk kartlÀggning, Att följa upp och utvÀrdera pedagogisk kartlÀggning.Studiens resultat har visat att specialpedagoger som arbetar mot förskolan beskrev pedagogisk kartlÀggning som ett verktyg i arbetet med barn i behov av sÀrskilt stöd. Specialpedagogerna uttryckte att det finns behov av pedagogisk kartlÀggning i förskolan men var noga med att understryka att det Àr förskolepedagogerna som första i hand Àr lÀmpade att göra den. Specialpedagogerna menade att förskolepedagogerna har en större inblick i barnets vardag och Àr nÀrmre barnet.Resultatet av studien visar att förskolepedagogerna bad specialpedagogerna om hjÀlp med den pedagogiska kartlÀggningen.

Borseman, P & Stintzing, M. (2010).Dramapedagogik och Dynamisk pedagogik. En komparativ undersökning av tvÄ pedagogiska inriktningar. C-uppsats i dramapedagogik, Akademin för utbildning och ekonomi, Högskolan i GÀvle. AbstractStudien belyser tvÄ olika pedagogiska inriktningar ? Dramapedagogik med fokus i Upplevelsens pedagogik samt Dynamisk pedagogik.