Fler och fler arbetsplatser erbjuder idag e-utbildningar till sina anstÀllda. Syftet med denna studie var att undersöka nÄgra anstÀlldas upplevelser av e-utbildning som erbjuds av arbetsgivaren. För att uppnÄ syftet med studien anvÀndes en kvalitativ studieansats. Genom intervjuer med fyra kundservicehandlÀggare pÄ en myndighet har studiens resultat framkommit. Resultatet av undersökningen visar att de anstÀllda var positivt instÀllda till e-utbildning men ville gÀrna att det kombinerades med traditionell utbildning, dÄ samtliga pÄtalade att de saknade det personliga mötet i e-utbildningar.

Denna studie syftar till att beskriva hur djur anvÀnds i tvÄ förskolor med sÀrskild profilering mot djurhÄllning samt hur pedagoger anvÀnder sig av djur i ett pedagogiskt syfte. De intervjuer och observationer vi genomfört visar att djur i den pedagogiska verksamheten har positiva effekter. Den litteratur vi tagit del av visar ocksÄ att djur i den pedagogiska verksamheten, och framför allt i arbete med barn i behov av sÀrskilt stöd, Àr betydelsefullt eftersom det kan fÄ barn att kÀnna empati och utveckla ansvarskÀnsla..

Syftet med mitt arbete har varit att undersöka pedagogers strategier att bemöta barns olik­heter. Hur gÄr de tillvÀga för att göra den pedagogiska verksamheten meningsfull för alla barn? Jag vill genom undersökningen ocksÄ skaffa mig redskap för mitt kommande yrkesliv genom att ta del av verksamma pedagogers erfarenheter. Genom studien kan jag ocksÄ knyta ihop teorin frÄn min utbildning med verksamheten pÄ fÀltet.I lÀroplanen stÄr att förskolan har i uppdrag att bemöta och ta tillvara alla barns individu­ella behov samt att de skall göra verksamheten meningsfull för alla barn. Jag har stÀllt mig följande frÄgor.

Denna studie behandlar begreppen kunskap och lÀrande, med utgÄngspunkt frÄn Skolinspektionens (2012) kvalitetsgranskning av hur förskolan arbetar med det förstÀrkta pedagogiska uppdraget. I Skolinspektionens rapport menar man att studier pekar pÄ den avgörande roll den pedagogiska ledningen har för hur verksamheten utformas och utvecklas för att bÀttre kunna arbeta med barns utveckling och lÀrande. Syftet med studien Àr att synliggöra och förstÄ fyra förskolechefers tolkning av begreppen kunskap och lÀrande samt hur de beskriver att de kommunicerar begreppen till personalen genom sitt pedagogiska ledarskap.Studien Àr kvalitativ med en hermeneutisk ansats och datainsamlingen bestÄr av intervjuer med fyra förskolechefer. Resultatet visar att förskolechefernas tolkning av begreppen kunskap och lÀrande bygger pÄ individuella erfarenheter och att det finns ett behov av att reflektera över begreppen för att frÀmja lÀrande i förskolan. Vi har uppmÀrksammat att det finns ett starkt engagemang hos förskolecheferna men att de har svÄrt att skilja begreppen Ät, dÄ deras tolkningar av begreppen gÄr i varandra.

"LÄtskrivande" handlar om mitt arbete som gick ut pÄ att fo?rso?ka hitta mitt egna musikaliska uttryck och att utveckla mitt la?tskrivande samt mig som artist. Detta skulle sedan komma att resultera i konsert besta?ende till allra sto?rsta del av eget material. Genom a?ren har jag breddat mig mycket musikaliskt men inte riktigt fokuserat pa? att helhja?rtat ga? in i vad jag som artist och la?tskrivare vill fo?rmedla och uttrycka.

Det opraktiska Àr det enda praktiska i lÀngden syftar till att ge en bild av vad och hur lÀrare tÀnker kring lÀrande i allmÀnhet och sitt eget lÀrande i synnerhet. UtgÄngspunkten för undersökningen var en uppdragsutbildning i form av en 10-poÀngskurs, i vilken 134 lÀrare deltagit. Med hjÀlp av en enkÀt, som besvarades av 123 av dessa och sju samtal i lika mÄnga pargrupper, skapades ett material, som hÀr presenteras som en tematisk berÀttelse. LÀrarna utgÄr frÄn sin vardag och sin undervisning och exemplifierar sina tankar om lÀrande och sina pedagogiska credon med utförliga exempel eller berÀttelser. De ser att de finns i en lÀrande organisation, i vilket arbetslaget utgör bÄde möjligheter och hinder.

Enligt Lpfö98 skall den pedagogiska miljön skapa en trygghet samtidigt som den skall locka till lek och lĂ€rande. Leken skall Ă€ven stimulera barnens fantasi och kreativitet. Även forskningen har visat att den pedagogiska miljön Ă€r viktig för barnens lek, fantasi och kreativitet. För att verksamheten i förskolan skall kunna bedrivas enligt lĂ€roplanens mĂ„l Ă€r det viktigt att skapa miljöer dĂ€r barnen inspireras till olika sorters aktiviteter och handlingar samt till utforskande och upptĂ€ckande. Undersöknings syfte har varit att studera förskolebarnens förhĂ„llningssĂ€tt till den pedagogiska miljön i förskolan genom leken, fantasin och kreativiteten. Som metod anvĂ€ndes observationer med hjĂ€lp av videokamera som Ă€r en del i en kvalitativ metodansats och observationerna gjordes i en förskola dĂ€r det under studiens gĂ„ng gick tretton barn.

BakgrundVi har valt att belysa bildpedagogikens framvÀxt i Sverige och ge en överblick av viktiga föregÄngsgestalter och deras pedagogiska synsÀtt. Reggio Emilias pedagogiska filosofi presenteras, dÀr idén om att anvÀnda en ateljerista i den pedagogiska verksamheten startade. NÄgra av Loris Malaguzzis tankegÄngar kommer Àven synliggöras. Vidare belyser vi hur Reggio Emilias pedagogiska filosofi kom till Sverige, estetiska lÀrprocesser och lÀroplaner. VÄr teoretiska utgÄngspunkt Àr Vygotskijs sociokulturella teori.SyfteDenna undersökning har gjorts i syfte att fÄ en ökad förstÄelse för nÄgra ateljeristors förhÄllningssÀtt till barns bildskapande.MetodVÄr studie har en hermaneutisk ansats.

Utbildning har som regel inte fÄtt hög prioritet av staten i Nicaragua. Det har bland annat medfört att analfabetism Àr utbrett samt att barn arbetar pÄ gatan istÀllet för att gÄ i skola. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vad det civila samhÀllet gör för att förbÀttra utbildningssituationen i Nicaragua. Det civila samhÀllet i Nicaragua arbetar med en rad olika projekt dÀr utbildning Àr ett av dem. Vi har med hjÀlp av teorier om demokratisering och det civila samhÀllet kopplat samman vikten av utbildning för att ett land skall gÄ mot att bli en konsoliderad demokrati.

Denna studies syfte Àr att belysa hur pedagoger pÄ ett barnsjukhus bedriver den pedagogiska verksamheten. I studien ingÄr pedagogernas personliga Äsikter och beskrivningar av deras verksamhet. Det vi har valt att lyfta fram i deras verksamhet Àr deras barnsyn, hur de arbetar med barns delaktighet och inflytande samt vilka utmaningar och möjligheter de uppfattar i sin sÀrskilda verksamhet. VÄrt material Àr insamlat genom kvalitativa intervjuer med ett par av de aktiva pedagogerna. Perspektiven vi har utgÄtt frÄn i denna studie Àr barnperspektiv, barns perspektiv, delaktighet och inflytande samt intersubjektivt perspektiv. Studien Àr frÀmst riktad till blivande och redan aktiva pedagoger men Àven till de familjer som har eller Àr i kontakt med barnsjukhus samt lekterapi och Àr intresserade av att fÄ en insyn i deras pedagogiska arbete..

Mitt syfte med detta examensarbete var att ta reda pÄ vilka pedagogiska krav som stÀlls i och med den under Äret 2010 reviderade lÀroplanen för förskolan. Jag ville ocksÄ ge en historisk tillbakablick pÄ förskolans föregÄende styrdokument. Min huvudsakliga metod för att genomföra detta arbete har varit att genom textanalys jÀmföra den gÀllande lÀroplanen för förskolan, Lpfö 98, med den reviderade upplagan av Lpfö 98 (Lpfö 98 reviderad 2010). Jag har fokuserat pÄ de förÀndringar i den reviderade lÀroplanen som förvÀntas ge pedagogiska konsekvenser, samt berör förskollÀrares uttryckliga ansvar. Min undersökning visade att de pedagogiska mÄlen i förskolan var mer detaljerade och delvis omformulerade i den reviderade lÀroplanen.

VÄrt syfte med denna studie Àr att belysa omrÄdet lÀrares klassrumsfrÄgor. Detta gör vi med fokus pÄ olika frÄgetypers förekomst, vad lÀrare har för syfte med frÄgor och vad de sedan gör med elevernas svar pÄ frÄgorna som de stÀllt.Eftersom vi har valt att titta pÄ förekomsten av frÄgor har detta lett till att vi genomfört sex stycken observationer hos tre lÀrare. Dessa lÀrare har vi senare Àven intervjuat för att exempelvis reda ut vad de har för syfte med att anvÀnda frÄgor som pedagogiska redskap. Observationerna har Àven varit till hjÀlp nÀr vi har tittat pÄ lÀrarnas uppföljning av elevsvaren.Resultaten vi har nÄtt stÀmmer bra överens med tidigare studier men vi har ocksÄ sett att omrÄdet Àr komplext och inte sÄ lÀtt som man ibland kan tro. Vad lÀrare stÀller för frÄgor i ett fall kan passa bra dÀr men mindre bra i ett annat.

?NÀr ungdomar inom idrotten blir 13 Är kliver de in i vad Riksidrottsförbundets styrdokument Idrotten vill (2009) kallar ungdomsidrotten, vilket betyder att det Àr legitimt att toppa ett lag och tÀvling och resultat kan nu ta större plats Àn tidigare. Det kan dÀrmed uppstÄ ett pedagogiskt dilemma för ungdomsledare dÄ de behöver ta stÀllning till hur laget och verksamheten ska bedrivas. Ska lagets resultat och prestation vara i fokus eller Àr gemenskapen inom laget och att alla ska ha kul det viktigaste med verksamheten? Syftet med den hÀr studien var att belysa vilka pedagogiska handlingsstrategier som uttrycks av ungdomsledare och hur detta relaterar till teorier om ledarskapsideologier inom ungdomslag i fotboll.

Det har varit mÄnga debatter i den svenska media om sockerintag och forskning som visar att barn i dag Àter mer godis, lÀsk, snacks och mindre av frukt och grönt. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka nÄgra pedagogers syn pÄ kosten och dess sockerhalt i synnerhet, och de pedagogiska mÄltiderna i allmÀnhet, vid en förskola. Vad har pedagoger för syn pÄ hur en bra förebild ska vara vid de pedagogiska mÄltiderna? Jag gjorde kvalitativa intervjuer med sex pedagoger. Kosten har förÀndrats mycket och sockerintaget har minskat pÄ förskolan under de Är de har arbetat, anser pedagogerna. Pedagogerna kan inte pÄverka kosten men kan vÀlja att ta bort vissa livsmedel pÄ avdelningen som de anser inte Àr nyttiga.

Syftet med vÄr studie Àr att undersöka hur pedagoger i förskolan definierar ochreflekterar kring jÀmstÀlldhet. Studien undersöker hur jÀmstÀlldhetsarbetet kantillÀmpas och konkretiseras i den dagliga verksamheten för att uppnÄ en demokratiskförskola. Observationer och intervjuer genomfördes i tvÄ olika förskolor medsammanlagt Ätta pedagoger. JÀmstÀlldhet och demokrati Àr begrepp som allapedagoger i vÄr studie Àr bekanta med och uttrycker som en sjÀlvklarhet i dagensförskola och i den pedagogiska yrkesrollen. Resultaten vi fick fram i vÄr studie visadeatt det finns skillnad mellan den pedagogiska reflektionen och den pedagogiskapraktiken gÀllande att arbeta med jÀmstÀlldhet och demokrati.