Bakgrund: Syftet med studien var att undersöka svenska fotbollsspelares rörelsemönster och kravprofil för att analysera betydelsen av explosivitets- och snabbhetstrÀning och dessutom analysera prioriteten och vÀrdet av den hÀr trÀningen i den vetenskapliga litteraturen, i trÀnarutbildningen och i praktiken. Metod: Begreppet snabbhetstrÀning har analyserats utifrÄn tre perspektiv; Forskningens, Utbildningens och det Praktiska utförandets perspektiv. Forskningsperspektivet har analyserats genom relevanta forskningsresultat inom omrÄdet. Utbildningsperspektivet har analyserats utifrÄn Svenska Fotbollförbundets trÀnarutbildning och det Praktiska utförandet har analyserats genom en intervjustudie med representativa trÀnare i svensk elitfotboll. Dessa perspektiv har stÀllts mot varandra i en modell som skall ses som en kunskapsstege dÀr information och kunskap skapas genom forskning, dÀr utbildningen fungerar som lÀnk och dÀr det praktiska utförandet speglar den kunskapsinhÀmtning och kompetensutveckling som skett över tid. Resultat: Explosiviteten kan bevisligen ökas vÀsentligt genom funktionell trÀning. BÄde forskningen och kurslitteraturen till trÀnarutbildningen visar att förbÀttringar kan nÄs genom isolerad snabbhetstrÀning i t.ex. sprintövningar eller genom relevant styrketrÀning men att det mest optimala Àr att trÀna snabbhetsförmÄgan i fotbollsspecifika situationer med boll.

I den kvalitativa studien underso?ks vad som ligger till grund fo?r bedo?mning i fyra a?mnen inom gymnasieskolan. De a?mnen som underso?ks a?r teater, idrott- och ha?lsa, hotel- och restaurang samt tra?teknik. Intervjuer med la?rare visar att det la?ggs stor vikt vid bedo?mning av processen i den dagliga undervisningen, dvs.

Utbildning ses ofta som en nödvÀndighet för att kunna konkurrera pÄ arbetsmarknaden och ha möjlighet att göra karriÀr. För att bli en lyckad företagare Àr det inte sÀkert att utbildning Àr lika nödvÀndigt. Tidigare forskning tyder pÄ att utbildning minskar sannolikheten att vara företagare. Denna uppsats undersöker hur utbildning pÄverkar sannolikheten att vara företagare och om effekten skiljer sig mellan kvinnor och mÀn. Resultatet tyder pÄ ett negativt samband för bÄde kvinnor och mÀn.

Syftet med undersökningen var att bidra med kunskap kring vilka för- respektive nackdelarna det finns med e-utbildning. En kvalitativ studieansats valdes och materialet samlades in genom semistrukturerade intervjuer. Respondenterna bestod av sex medarbetare med varierande befattningar och tjÀnster inom en koncern. Resultatet visar att anvÀndarna upplever att det finns bÄde fördelar och nackdelar med att anvÀnda e-utbildning som metod för kompetensutveckling. Den största fördelen Àr att kursdeltagarna ges möjlighet till att sjÀlva kunna styra, kontrollera och pÄverka den egna lÀroprocessen.

LikvĂ€rdighet Ă€r ett centralt begrepp inom skolans vĂ€rld med utgĂ„ngspunkt i skollagen. Med avgrĂ€nsning till den obligatoriska grundskolan eftersöks i denna uppsats kriterier för likvĂ€rdighet med avseende pĂ„ utbildning, bland annat genom begreppsanalytiska resonemang kring ?utbildning?, ?likvĂ€rdighet? och ?likvĂ€rdig utbildning?. Även ett mĂ€tningsteoretiskt resonemang förs, liksom en diskussion om vad det kan tĂ€nkas innebĂ€ra att, utifrĂ„n Skolverkets tolkning av ?likvĂ€rdig utbildning?, ge elever ?samma möjligheter? att nĂ„ de nationellt uppsatta kunskaps- och vĂ€rdegrundsmĂ„len.

I denna undersökning undersöker vi hur individers utbildning samt förÀldrars utbildning och beteende pÄverkar individers jÀmstÀlldhetsattityder. Vi anvÀnder oss av data frÄn 2009 innehÄllandes 1325 respondenter födda mellan 1964 och 1980. Analysen utfördes med logistisk regression dÀr vi studerar tvÄ olika typer av jÀmstÀlldhetsattityder, allmÀnna jÀmstÀlldhetsattityder och jÀmstÀlldhetsattityder inom den privata sfÀren. VÄr teoretiska ansats Àr teorin om socialisation samt kognitiv utvecklingsteori. Vi har funnit att en hög utbildning Àr associerat med mer positiva jÀmstÀlldhetsattityder.

Bakgrund: God s?mn ?r viktigt f?r h?lsa och v?lbefinnande. Patienter p? sjukhus upplever ofta s?mre s?mnkvalitet p? grund av st?rningar och sm?rta. Sjuksk?terskor har ansvaret f?r att strukturera och genomf?ra omv?rdnadsprocessen, inklusive behandlande, h?lsofr?mjande och f?rebyggande ?tg?rder.

Syftet med denna studie Àr att undersöka skollag 1985:1100 och 2010:800 ur ett idémÀssigt perspektiv för att redogöra för förÀndringar av begreppet likvÀrdig utbildning som skett i skollag 2010:800. För att uppnÄ syftet söker studien svara pÄ vilka bestÀmmelser som finns i de bÄda lagarna som kan ge möjlighet till likvÀrdig utbildning samt om begreppet likvÀrdig utbildning förÀndrats i skollag 2010:800 jÀmfört med skollag 1985:800. Studien baseras pÄ en idéanalys av skollag 1985:1100 och skollag 2010:800 utifrÄn fyra dimensioner. Studiens resultat visar att förÀndring skett av begreppet likvÀrdig utbildning genom att mer fokus ligger pÄ individens enskilda behov. För att uppnÄ likvÀrdig utbildning krÀvs i skollag 2010:800 att utbildningen utformas olika.

Arbetet Àr en undersökning om hur och varför skola och nÀringsliv samverkar nÀr det gÀller arbetsplatsförlagd utbildning pÄ HP-programmet..

Bakgrund:Under de senaste Ären har vi lÀst om hur trycket ökar för varje Är pÄ Sveriges högskolor och universitet. Vad Àr det som gör att en sÄ stor andel individer söker sig till eftergymnasial utbildning? Har tilltron till utbildning övergÄtt till övertro eller Àr det en reaktion pÄ dagens arbetsmarknad och ett försök för individen att hÄlla sig anstÀllningsbar?Syfte:Studiens syfte Àr att belysa vilken instÀllning studenterna ger uttryck för nÀr det gÀller högre utbildning och livslÄngt lÀrande med fokus pÄ anstÀllningsbarhet.Metod:Vi har genomfört nio stycken semistrukturerade intervjuer med ett hermeneutiskt perspektiv. Vi har anvÀnt ett strategiskt urval och vidare ett snöbollsurval. Respondenterna Àr studenter som lÀser sin första termin vid högskolan.Resultat:Studien visar att respondenterna ser högre utbildning som en intrÀdesbiljett pÄ arbetsmarknaden.

Följande examensarbete behandlar formativ bedömning i relation till en likvÀrdig utbildning. ProblemomrÄdet grundas pÄ en upplevelse dÀr formativ bedömning föresprÄkas pÄ lÀrarutbildningen. Samtidigt upplevs det en avsaknad av detta arbetssÀtt pÄ den verksamhetsförlagda utbildningen. LitteraturgenomgÄngen redogör dÀrför för formativ bedömning, feedback och en likvÀrdig utbildning som betydelsefulla aspekter för problemomrÄdet och arbetets frÄgestÀllning. Arbetets teoriansats innefattar dÀrför fem strategier för formativ bedömning liksom en modell för feedback.

Idag ligger lönenivÄn för kvinnor i genomsnitt pÄ drygt 80 procent av mÀnnens lönenivÄ. En del av löneskillnaderna beror pÄ att kvinnor och mÀn har olika arbetsrelaterade egenskaper t.ex. olika lÄng utbildning. Under det senaste decenniet har högre utbildning vÀldigt ofta anförts som ett medel mot löneskillnader. Kvinnor och mÀn i yngre generationer har fÄtt allt mer lika utbildning, sÀrskilt nÀr det gÀller lÀngden, men Àven inriktningen har fÄtt dramatiska förÀndringar.

Fler och fler arbetsplatser erbjuder idag e-utbildningar till sina anstÀllda. Syftet med denna studie var att undersöka nÄgra anstÀlldas upplevelser av e-utbildning som erbjuds av arbetsgivaren. För att uppnÄ syftet med studien anvÀndes en kvalitativ studieansats. Genom intervjuer med fyra kundservicehandlÀggare pÄ en myndighet har studiens resultat framkommit. Resultatet av undersökningen visar att de anstÀllda var positivt instÀllda till e-utbildning men ville gÀrna att det kombinerades med traditionell utbildning, dÄ samtliga pÄtalade att de saknade det personliga mötet i e-utbildningar.

Utbildning har som regel inte fÄtt hög prioritet av staten i Nicaragua. Det har bland annat medfört att analfabetism Àr utbrett samt att barn arbetar pÄ gatan istÀllet för att gÄ i skola. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vad det civila samhÀllet gör för att förbÀttra utbildningssituationen i Nicaragua. Det civila samhÀllet i Nicaragua arbetar med en rad olika projekt dÀr utbildning Àr ett av dem. Vi har med hjÀlp av teorier om demokratisering och det civila samhÀllet kopplat samman vikten av utbildning för att ett land skall gÄ mot att bli en konsoliderad demokrati.

Barn med koncentrationssvÄrigheter heter examensarbetet och Àr skrivet av Caroline Djurberg och Linda Larsson. Detta arbete handlar om barn som enligt berörda pedagoger har koncentrationssvÄrigheter, men som inte har en faststÀlld diagnos. Vi har genom enkÀtintervjuer, informella intervjuer, observationer och litteratur studerat dessa elever och hur pedagoger bemöter och arbetar med dem ute i fyra olika klasser. Resultatet av undersökningen visar att barn som enligt berörda pedagoger har koncentrationssvÄrigheter, jÀmfört med andra barn, behöver extra stöd och hjÀlp frÄn bÄde kamrater och vuxna för att hitta en lagom aktivitetsnivÄ som frÀmjar barnets utveckling. Resultatet visar att koncentrationssvÄrigheter hos dessa barn inte ligger pÄ barnet, utan att koncentrationssvÄrigheterna sitter i pedagogens arbetssÀtt och i miljön. Struktur, tydlighet, grÀnser, inlÀrningsmiljö, inlÀrningsstil och sjÀlvkÀnsla Àr centrala begrepp i arbetet med dessa barn för att koncentrationssvÄrigheterna ska minska eller helt försvinna..