Kvinnor har sedan länge tillbaka presterat bättre än män genom hela deras skolgång. Fler kvinnor än män börjar läsa på högskola/universitet och fler kvinnor avlägger examen. Denna studie är ett bidrag till tidigare forskning inom området genom att enbart studera Norrbottens län, som delvis har en annan struktur än andra län, samt studiet av relationen mellan social klass, genus, geografiskt område och attityder till högre utbildning. Syftet med studien är att undersöka vilken inställning ungdomar (15-19 år) i Norrbottens län har till högre studier och deras planer för att fortsätta studera efter gymnasiet. Studien avser att undersöka, ur ett genusperspektiv, om ungdomar i Norrbotten påverkas av deras sociala bakgrund och geografiska område, i deras val av högre utbildning efter avslutade gymnasiestudier.

Att arbeta som ledare är en del i sjuksköterskans yrke oavsett arbetsplats. Det finns både hämmande och främjande faktorer som påverkar denna ledarskapsroll. Syftet med studien var att beskriva de hinder och möjligheter som påverkar sjuksköterskans förmåga att utöva ledarskap i omvårdnadsarbetet. Studien genomfördes som en litteraturstudie. Resultatet visar att de främsta hindren var brister i kommunikation med övrig vårdpersonal samt brist på utbildning och handledning inom ledarskap.

Studien ämnar undersöka om det finns ett eventuellt upplevt samband mellan kompetensutveckling, motivation och prestation hos anställda i tre olika avdelningsgrupper och hur detta i så fall yttrar sig. Syftet med denna rapport är att studera, beskriva, förstå samt analysera det eventuella upplevda sambandet mellan kompetens, motivation och prestation på tre olika avdelningar bland fabriksarbetare. Nio respondenter, ur tre olika befattningar har deltagit i denna kvalitativa undersökning genom semistrukturerade djupintervjuer ur ett hermeneutiskt perspektiv då forskarna har en känd förförståelse samt vill kunna analysera respondenternas svar för att hitta likheter efter teman.Genom transkriberingar har ett resultat funnits där bland annat produktionsutvecklare besitter en högre kompetens än resterande avdelningar och där maskinskötare och packtekniker är i ett stort behov av mer kompetensutveckling.I analysen framkom att bland maskinskötare upplevs en svag koppling mellan kompetens, motivation och prestation. Produktionsutvecklare framstår som de som upplever mest samband mellan kompetens, motivation och prestation. Hos packtekniker kan man se en oklar koppling mellan upplevd kompetens, motivation och prestation.Genom att tyda respondenternas attityder kan vi urskilja klara skillnader och samband avdelningarna emellan.

Studien syftade till att belysa vilken betydelse språket har i dialogen mellan socialarbetare och klient med hänsyn till klientens kön och etnicitet. Utifrån syftet ställdes forskningsfrågor kring vad en socialarbetare har för syn på språkets betydelse i dialogen med klienten samt hur socialarbetaren upplever skillnader i språkbruket med hänsyn till klienternas kön och etnicitet.Studien genomfördes med hjälp av den kvalitativa forskningsdesignen och bygger på intervjuer med fyra socialarbetare utifrån en temainriktad intervjuguide. Studiens resultat analyserades utifrån ett socialkonstruktivistiskt perspektiv, rollteorin och språkteorier. Resultatet visar att socialarbetarna tycker att språket fungerar som ett kommunikationsmedel och arbetsredskap för att skapa samförstånd och överenskommelse i dialoger med olika klientgrupper. Men det finns också några som ser språket som ett medel för att dra gränser genom att meddela institutionens regler och krav.

Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans upplevelser av kommunikation och kulturella yttranden mellan personer från olika kulturer samt att granska de valda artiklarnas urvalsmetod och bortfall.Metod: Föreliggande litteraturstudie har en deskriptiv design. Tio artiklar med kvalitativ ansats inkluderades.Resultat: Resultatet visade att sjuksköterskorna upplevde kommunikationssvårigheter mellan personer från olika kulturer vilket kändes utmanande och frustrerande. För att underlätta kommunikationssvårigheterna utvecklade sjuksköterskorna sina egna strategier samt tog hjälp av tolk, flerspråkig vårdpersonal och anhöriga. Sjuksköterskorna upplevde svårigheter kring kulturella yttranden som bestod bland annat av att många besökte patienten samt att rutiner och besökstider inte respekterades.Slutsats: Sjuksköterskorna upplevde att de saknade kulturell kunskap, förståelse och utbildning. Genom att etablera undervisning om transkulturell omvårdnad på sjuksköterskeprogrammet skulle kunna leda till att nyexaminerade sjuksköterskor har bättre redskap att möta patienter från olika kulturer när de börjar arbeta.

Syftet med studien är att undersöka hur tre svensklärare ser på sitt yrke. Hur beskriver de sin uppgift, sin kompetens och sin arbetssituation? I den första delen studeras vad som enligt lärarna är svenskämnets mest centrala innehåll och hur de ser på sin egen roll. Den andra delen handlar om lärarnas erfarenheter av utbildning och deras syn på kompetensutveckling. I den tredje delen studeras hur lärarna upplever sin egen arbetssituation.

Syftet var att undersöka olika förskollärares syn på naturvetenskap, samt om de ansåg att deras kunskaper inom ämnet hade någon betydelse för barngruppens lärande/intresse för ämnena. Genom personliga intervjuer och bearbetning av respondenternas svar framkom att det fanns en relativt stor osäkerhet samt okunskap inför tex planering och utförande av naturvetenskapliga aktiviteter inom förskoleverksamheten. Samtliga respondenter, oavsett ålder, yrkeserfarenhet eller utbildning ansåg att mer utbildning/kompetenshöjning inom naturvetenskap vore positivt och viktigt att få tillgång till. För att kunna erbjuda barnen en bred grund att stå på och forska utifrån ställs det idag allt högre krav på att deras lärare faktiskt har adekvata kunskaper inom de olika ämnesområdena. .

Mot bakgrund av den ökade rörlighet som idag kan skönjas på arbetsmarknaden och de följder det får i form av tillfälliga behov att hyra in personal syftar föreliggande uppsats att ge svar på frågan om vilka organisatoriska konsekvenser integrationen av inhyrd personal kan få för kompetens och lärande.Centrala är frågorna om hur inhyrd personal integreras med organisationen, hur individens kompetens tas tillvara och hur möjligheterna till lärande ser ut. För att uppnå syftet genomfördes intervjuer med låg grad av standardisering och strukturering mot bakgrund av kvalitativa och induktiva utgångspunkter.Resultatet visade att i de fall integrationen av inhyrd personal leder till att konstruktiva relationer skapas och att man bibehåller en nödvändig stabilitet i dessa relationer kan det ge konstruktiva följder i form av att kompetens bärs, upprätthålls och utvecklas mellan individer och grupper. Detta kräver att organisationen skapar förutsättningar för ett sådant samspel och att den organiserar för lärande annars riskerar arbetsplatsens relationik att slitas sönder vilket kan ledat till att lärprocesser och individuell konstruktion av kompetens utarmas..

Idag pratas det om social kompetens i alla möjliga sammanhang och framförallt i rekryteringssammanhang. Trots det så finns det ingen allmängiltig definition. Syftet med denna uppsats är att undersöka om arbetsgivare och arbetssökande har samma definitioner av begreppet och hur arbetsgivare värderar kompetensen i förhållande till formella meriter. För att få svar på frågorna har sju semistrukturerade intervjuer med personer som arbetar med att rekrytera personal till sin organisation samt en enkätundersökning med 25 arbetssökande personer genomförts. Resultaten av undersökningen visar att det inte finns någon allmängiltig definition men att arbetsgivare trots det i vissa fall lägger stor vikt vid den sökandes sociala kompetens.

Kommunerna i Stockholms läns nordöstra del har börjat med ett projekt för att fler flyktingar snabbare skall nå en högre självförsörjningsgrad och delaktighet i samhället. Syftet var att undersöka hur nordostkommunerna analyserar och bedömer nyanlända flyktingars kompetens samt söka finna ut hur de kan förbättra sina verktyg för analys och bedömning. Kvalitativ metod har använts och sju intervjuer har genomförts. Av resultatet framkom att nordostkommunerna arbetar med kompetenskartläggning informellt och med yrkesbedömning genom tre månader praktik på arbetsplats. Men de saknar instrument och verktyg som kan vara ett stöd att nå projektets ändamål.

Med lång erfarenhet från yrkeslivet inom handel respektive vård, har vi under lärarutbildningen fått se våra arbetsplatser ur ett annat perspektiv. Skolan anförtror kontrollen på utbildningen till handledaren under en försvarlig del av den totala utbildningstiden. Handledaren ansvarar i praktiken för en betydande del av utbildningen som sker på arbetsplatsen. Handledaren blir en viktig part i elevers möjlighet till ökad förståelse och färdighet inom yrket. Syftet med studien är att beskriva handledningens funktion på APU- (arbetsplatsförlagd utbildning) samt handledarens roll där.

Den la?rande organisationen ka?nnetecknas av parallella processer, samarbete o?ver gruppgra?nserna och kollektivt la?rarande. La?randet har visat sig vara en stor konkurrensfo?rdel. Den kunskapsbaserade organisationens ka?rna a?r de ma?nniskor som arbetar i den och deras samlade kompetens.

Denna kvalitativa studie behandlar problematiken kring att bedriva alfabetiseringsundervisning. Den alfabetiseringsundervisning som bedrivits och bedrivs i Sverige har under åren kritiserats av Skolverket. Med anledning av denna kritik har jag valt att intervjua fyra lärare, som samtliga bedriver alfabetiseringsundervisning. Deras uppfattningar kring undervisningens innehåll, kompetens samt organisationsramar redovisas i uppsatsens resultat. Studien syftar således till att försöka erhålla en kunskap om hur ovan nämnda faktorer påverkar alfabetiseringsundervisningen.

Denna rapport är en jämförande studie av sjukvårdsutbildningen MedicalCare och hur den fungerar i verkligheten. Till sjöss är ?läkaren? en sjöman, med endast ett fåtal veckors sjukvårds-utbildning bakom sig och en erfarenhet som inte går att jämföra med den samlade sakkunskap som finns på ett sjukhus iland. Det ställs snarlika krav på sjömannen ombord som på läkaren iland vad gäller omhändertagande av den skadade.Internationellt sett finns det en konvention som styr hur MedicalCare-utbildningen skall vara konstruerad. Dessa direktiv är satta för att sjömän världen över skall ha samma riktlinjer att utbilda sig efter och få en likvärdig kompetens när kursen är genomförd.Studien har använt sig av en kvalitativ intervjustudie för att samla in information.Resultatet av denna undersökning visar att MedicalCare-kursen skiljer sig åt mellan skolorna, trots att alla arbetar efter samma regler. .

Världens största möbelkedja ? det svenska företaget Ikea - öppnade ett varuhus i Haparanda november 2006. Kunder från Sverige, Norge, Finland och Ryssland förväntades vara stora kunder och Haparanda skulle därmed bli en metropol inom handeln. Ikeas etablering och därtill följande kringverksamheter medförde att antalet arbetstillfällen i kommunen beräknades öka med cirka 1000 till 1500 nya tjänster. För att möta den förväntade efterfrågan av arbetskraft satsade Länsarbetsnämnden särskilda medel för att utbilda arbetssökande till den expanderande handels- och servicesektorn på den lokala arbetsmarknaden.