Dagkirurgi blir allt vanligare inom den operativa verksamheten. Syftet med studien var att undersöka patientens upplevelser av dagkirurgi i relation till den pre-och postoperativa kontakten med operationssjuksköterskan. I resultatet framkom de två huvudkategorierna: Information och upplevelse som i sin tur resulterade i två underrubriker: Underlättande och försvårande information samt bekräftande och icke bekräftande upplevelse. Patientens och personalens förmåga till kommunikation är betydande vid förberedelserna inför ett operativt ingrepp och den kan företrädesvis utföras per telefon. Bristande kommunikation kan vara ångestskapande.

Att genomgå en operation innebär en stor fysisk och psykisk påfrestning för patienten. Att genomgå en operation och den efterföljande vistelsen på vårdavdelningen innebär att en individ tas ur sitt sammanhang och detta kan försvåra individens förmåga att uppleva hälsa. Under den postoperativa perioden finns flertalet faktorer som påverkar patienten antingen negativt eller positivt och innebär en direkt förändring i patientens livsvärld. Husserls livsvärldsteori innebär att en individs livsvärld är individuell och att den konstant påverkas av interna och externa faktorer.Syftet med denna uppsats var att beskriva patientens upplevelser av den postoperativa vistelsen på en vårdavdelning. Metoden som använts i denna uppsats var en systematisk litteraturstudie som baserades på tolv artiklar som kvalitetsgranskades och analyserades.Resultatet utgjordes av tre huvudkategorer; Patientens kroppsliga upplevelse under den postoperativa vistelsen på vårdavdelningen, patientens psykiska och emotionella upplevelse under den postoperativa vistelsen på vårdavdelningen samt postoperativa möten och  relationer på vårdavdelningen.

Organisation X är en del inom en större global koncern, med kontor belägna runt om ivärlden. Syftet med studien var att skapa en kunskap för anställda inom organisation X:supplevelse av organisationsklimatets kreativa aspekter. Vidare studerades hur de anställdasupplevelse förhöll sig till tidigare referensvärden för innovativa respektive stagneradeorganisationer, samt i förhållande till organisationens uttalade strategi för kreativitet ochinnovation. Betydelsen av ett kreativt organisationsklimat ligger till grunden förorganisationers förmåga att lyfta innovativa idéer. Studien visar att medarbetarnas upplevelseav organisationens kreativa organisationsklimat inte uppnår Ekvalls referensvärden för eninnovativ organisation, resultatet ställs vidare i relation till organisation X:s strategi gällandeinnovation.Slutligen ges förslag på områden att uppmärksamma samt förslag till åtgärder..

Introduktion: Ofrivillig barnlöshet, infertilitet, är ett vanligt problem som uppträder i alla kulturer. I Sverige är ungefär 10-15 % av alla par drabbade och det samma gäller i övriga Västeuropa och Nordamerika. Det är ungefär lika vanligt med manlig som kvinnlig infertilitet och relativt ofta i kombination. Hos 10-15 % av alla infertila återfinns ingen orsak till infertiliteten. Idag är in vitro fertilisering, IVF, den vanligaste behandlingsmetoden vid alla typer av infertilitet.

Denna studie har inriktat sig på elevers upplevelse av det extramurala lärandet. Studien genomfördes bland elever i år 6 vid en skola i Stockholms kommun. Undersökningen startade med att den undervisande läraren förberedde eleverna genom att genomföra lektioner om det naturvetenskapliga området ljus. För att få djupare kunskaper planerades ett studiebesök vid Vetenskapens Hus utställningar om ljus och astronomi in. Efter besöket fick eleverna svara på en enkät och den undervisande läraren intervjuades.

Varje dag insjuknar ungefär 30 000 människor utav cancer världen över och det vill säga elva miljoner varje år. I Sverige drabbas var åttonde kvinna utav bröstcancer och idag lever ungefär 80 000 kvinnor med bröstcancer. Många kvinnor genomgår ett kirurgiskt ingrepp och förlorar hela eller delar av sitt bröst. Den subjektiva kroppen har sin utgångspunkt ifrån vårdvetenskapen. Den subjektiva kroppen förklaras som en helhet där begreppen fysisk, psykisk, existentiell och andlig ingår och de påverkas när ett besked som bröstcancer meddelas eftersom bröstet står för en del av kvinnligheten och att kvinnan inte längre känner sig som en helhet efter att ha förlorat ett bröst.

Alla människor frågar sig någon gång vad som kan komma ske efter att vi dör. Tankar om döden och livet efter detta är alltid ett aktuellt samtalsämne, inte minst inom religionsvetenskapen. Att vara ovetande om framtiden kan vara skrämmande och religioner gör nästan uteslutande alltid försök till att svara på dessa frågor och ge ro till den oroliga människan. Något som fungerat som en lösning på människans rädsla för döden inom den judiska och kristna traditionen är tron på den kroppsliga uppståndelsen.Denna uppsats ger större kunskap om hur judiska och kristna teologer och traditioner sett på kroppen i samband med uppståndelsen inom båda religionerna. För att utkristallisera de olika kroppssyner som figurerar i denna diskussion har en kvalitativ litteraturanalys använts för att analysera utvalda teologers forskning.

Patientundervisning är en förutsättning för att delaktiggöra patienter i sin egen vård och behandling. Datorer och modern teknik tar mer och mer plats i dagens sjukvård. Datorbaserad patientundervisning är en nytillkommen metod för att tillföra kunskap till patienter om sjukdom och behandling. Syftet med studien är att belysa patienters upplevelser av datorbaserad patientundervisning. För att besvara syftet har en litteraturstudie utförts.

Tonåren är en turbulent tid med många förändringar. Det är under denna tid sexualiteten utformas och utvecklas som mest. Ramarna för denna utveckling ser olika ut för pojkar och flickor. Syftet med studien var att undersöka hur tonårsflickor ser på sex, hälsa och sambandet däremellan. I undersökningen intervjuades tre flickor i femtonårsåldern först enskilt, sedan i grupp.

Tonåren är en turbulent tid med många förändringar. Det är under denna tid sexualiteten utformas och utvecklas som mest. Ramarna för denna utveckling ser olika ut för pojkar och flickor. Syftet med studien var att undersöka hur tonårsflickor ser på sex, hälsa och sambandet däremellan. I undersökningen intervjuades tre flickor i femtonårsåldern först enskilt, sedan i grupp.

Examensuppsatsen syftar på att utreda hur folk uppfattar en bostadsmiljö av en viss karaktär utifrån de konstvetenskapliga områdena arkitektur och bebyggelsemönster. En undersökning genomförs där allmänheten värderar tio områden från tre olika städer. Resultatet presenteras bland annat med hjälp av polära diagram, i diagrammet bildas en värderos, vars bild illustrerar den upplevda känslan av området..

Bakgrund:Livsstilsförändringar innebär en förändring av sättet att leva sitt liv på. Det kan vara att utveckla färdigheter kring hälsovanor, stresshantering, problemlösning, kommunikation, attityder, livsinställning och följsamhet till medicinering. Hjärt- och kärlsjukdomar kan i stor utsträckning förebyggas genom livsstilsförändringar. Några av sjuksköterskans arbetsuppgifter är att motivera patienten till följsamhet i behandlingar, undervisa och ge stöd till patienter och närstående för att främja hälsa och förhindra ohälsa. Syfte: Syftet med studien var att belysa hjärt- och kärlsjuka patienters upplevelse av att genomföra livsstilsförändringar för att nå välbefinnande.

Hysterektomin eliminerar reproduktionsförmågan hos kvinnan som genomgår operationen och samtidigt förändras hennes kvinnliga identitet och sexuella funktion. Allt detta leder till psykologiska konsekvenser för kvinnan, men påverkar också hennes partner. Då det inte finns mycket forskning om kvinnans upplevelser kring hysterektomi, och ännu mindre forskning kring mannens, är syftet med den här studien att belysa kvinnors och mäns upplevelse av hysterektomi. Metoden som används är en litteraturstudie där 17 vetenskapliga artiklar granskades och användes genom att sammanställa resultaten. Resultatet visar att kvinnan kan vara orolig och osäker inför sitt beslut att genomföra hysterektomi.

Syftet med denna studie var att beskriva personers upplevelse av att leva med en hudsjukdom. Sju artiklar analyserades med kvalitativ innehållsanalys och analysarbetet resulterade i fem kategorier. Dessa kategorier var: att bli retad och diskriminerad: att vara oattraktiv och motbjudande: att inte förstå eller bli förstådd: att inte kunna leva det liv man vill: att återuppbygga sig själv på nytt. Resultatet visade att många personer i sin barndom upplevde sig både retad och diskriminerad av klasskamrater, lärare och andra vuxna. Till följd av detta skapades en negativ självbild där kroppen upplevdes oattraktiv och motbjudande, både för sig själv och i interaktion med andra människor.

SammanfattningBakgrund: Primär hjärntumör är den elfte vanligaste cancerformen i Sverige och varje år diagnostiseras drygt 1100 personer. Hjärntumörbesked förändrar individens grundläggande tillit i livet, och vanliga krisreaktioner är chock, förnekelse, rädsla och ångest inför framtiden och behandlingar. Faktorer som påverkar personens livsvärld är fysiska, psykiska och kognitiva samt sociala begränsningar. För att uppnå kunskap och förståelse om patienters upplevelse av levd värld måste vårdpersonalen uppmärksamma patientens dagliga tillvaro.Syfte: Syftet med studien var att belysa personers upplevelse av livet efter hjärntumörbesked.Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserat på två självbiografiska böcker. Analysen grundas på Graneheim och Lundman beskrivning av manifest kvalitativ innehållsanalys med latent inslagResultat: I resultatet framkom det att känslomässiga upplevelser som krisreaktioner, rädsla och ångest var vanliga.