Syftet: MÄlet med studien var att utvÀdera kliniska intraorala foton som diagnostisk metod för att bedöma tandslitage (attrition, erosion och abrasion) och jÀmföra dessa bedömningar med kliniska registreringar. Material och metod: Studien genomfördes pÄ TandvÄrdskolan i Malmö, dÀr man slumpmÀssigt valde ut 30 vuxna patienter. Dessa patienter undersöktes med avseende pÄ tandslitage (attrition, erosion och abrasion) och kliniska foton togs. En mÄnad efter kliniska registreringen gjordes en bedömning av de kliniska fotona, utan att ha kÀnnedom om resultatet av de kliniska registreringarna. BÄda undersökarna har pÄ samtliga patienter utfört klinisk registrering och fotobedömning oberoende av varandra. Intra- och interobservatör överensstÀmmelse uppskattades genom Cohen?s Kappa- koefficient. Resultatet: Intraobservatör överensstÀmmelsen mellan bedömningar av foton och kliniska registreringar var mÄttligt-till-god med ett P-vÀrde pÄ 0,039-0,046.

Cancer Àr en sjukdom som kan drabba vilket barn som helst. NÀr det intrÀffar pÄverkar det inte bara barnet utan Àven hela familjen. Tidigare forskning beskrev hur förÀldrar upplevde sitt barns cancer och vilka kÀnslosamma konsekvenser det ledde till. Denna studie ville fÄ fram hur hela förloppet upplevdes, frÄn cancerbeskedet till att barnet avled. Detta var för att fÄ en djupare kunskap och förstÄelse av vad dessa förÀldrar upplevde och gick igenom.

KÀrnkraftverk Àr högteknologiska system med hög komplexitet och utan att hantera den hÀr komplexiteten kan smÄ olyckor fÄ katastrofala följder. NÀrvaron av komplexitet försÀmrar förmÄgan att förstÄ situationer, minskar kontroll samt ökar risken för incidenter. Stabsarbete inom kÀrnkraftsdomÀnen krÀver ett agilt beteende för att hantera den höga nÀrvaron av komplexitet. Agilitet Àr förmÄgan hos en enhet att framgÄngsrikt genomföra, hantera och/eller utnyttja förÀndrade omstÀndigheter. Syftet med arbetet Àr att utveckla ett mÀtverktyg för att identifiera indikatorer pÄ agilt beteende i stabsverksamhet inom kÀrnkraftsdomÀnen.

Det har blivit vanligt att kommuner mÄste hÀnvisa en ny hÀmtningsplats pga. att sophÀmtningsentreprenörens skyddsombud har belagt hÀmtningen med skyddstopp. DÀrmed kan inte hushÄllsavfallet hÀmtas pÄ den befintliga hÀmtningsplatsen utan kommunen mÄste hitta en ny hÀmtningsplats för hushÄllsavfallet. Ny hÀmtningsplats fÄr inte meddelas hur som helst utan detta mÄste ske i enlighet med lagstiftning och förordningar.Syftet med denna uppsats Àr att fÄ fram riktlinjer för vad som gÀller nÀr en ny hÀmtningsplats för hushÄllsavfall mÄste utfÀrdas och hur kommuner runt om i landet har löst problem som har uppstÄtt i samband med detta.För att kunna upprÀtta en hÀmtningsplats mÄste Kommunen ha rÄdighet över eller avtal med Àgaren till den mark som skall anvÀndas för hÀmtningsplatsen. Kommunerna som svarade pÄ enkÀten har löst problemet pÄ olika sÀtt men i regel har det varit antingen kommunens eller den berörda fastighetsÀgarens mark som anvÀnts till hÀmtningsplats för hushÄllssoporna.AvstÄndet mellan bostaden och hÀmtningsplatsen kan variera frÄn fall till fall men Avfall Sverige har tagit fram riktlinjer för fritidshus om 400-500 meter.

Artificiella solljusbilder kan ge positiva ka?nslor och upplevas som naturligt solljus i interio?ra miljo?er. I en tid da?r ljusniva?er och standardva?rden prioriteras blir det unika och intressanta allt viktigare i ljusdesignen. Utifra?n ma?nniskans tendens att fo?redra det naturliga kan ett artificiellt ljus som imiterar det naturliga ocksa? ge va?lma?ende och harmoni fo?r oss.

Syftet med undersökningen var stt se om den grafritande minirÀknaren bidrar till en ökad förstÄelse för matematik och om denna ökade förstÄelsen kan pÄverka elevers attityd till matematikÀmnet.Vi har gjort en litteraturstudie dÀr vi studerat vad attityder och uppfattningar beror pÄ, vilka attityder som finns hos bÄde lÀrare och elever idag. Vi har dessutom studerat lÀroplaner för att se vad de sÀger om tekniska hjÀlpmedel i undervisningen. Genom att ta del av tidigare forskning inom omrÄdet har vi fÄtt en bild av de olika forskningsresultat som tidigare framkommit. Bland annat att matematiken i skolan uppfattas olika av elever och lÀrare. LÀrarna framhÀver problemlösning, förstÄelse och det logiska tÀnkandet, medan elever inte nÀmner de tvÄ sistnÀmda utan fokuserar pÄ det logiska tÀnkandet, medan elever inte nÀmer de tvÄ sistnÀmda utan fokuserar pÄ att matematik Àr mest rÀkning, regler och formler.VÄr undersökning bestod av intervjuer med matematiklÀrare pÄ en gymnasiskola.

I 1 Korintierbrevet finns tvĂ„ ofta diskuterade avsnitt som med speciellt fokus pĂ„ kvinnorna talar om ordningen vid kristna sammankomster: 11:2-16 och 14:34-36. Denna uppsats gör en analys av dessa texter och deras behandling i den vetenskapliga litteraturen. Hur ska man förhĂ„lla sig till att kompetenta forskare kommer till rakt motsatta slutsatser? Är det fel i argumentationen, i premisserna, eller saknar vi helt enkelt tillrĂ€cklig kunskap? GĂ„r det att skilja pĂ„ vad som Ă€r omstritt av exegetiska respektive teologiska skĂ€l?Slutsatsen Ă€r att bland tre typer av argumentation som förekommer i litteraturen, som jag kallar den vĂ€rderande, den datainsamlande respektive den konstruktiva, har forskningen en olycklig slagsida mot den första typen. Alltför mycket har skrivits utan att tillföra nĂ„got av varken fakta eller ideer - man refererar bara till tidigare forskning och vĂ€ger olika uppfattningar mot varandra.

Syftet med denna elevcentrerade studie Àr att undersöka nÄgra aspekter av lÀsförstÄelsedelprovet i Kursprov 1 ur ett andrasprÄksperspektiv. Den första undersökningen utgÄr frÄn elevtexter som besvarar en öppen nyckelfrÄga efter ett autentiskt delprov. Resultatet visar en variation av erfarenheter. TvÄ problematiska aspekter som flera elever framför Àr provtiden och svÄra ord. För att vidare undersöka dessa aspekter fÄr samma elever utföra ett motsvarande delprov som Àr fritt frÄn sekretess men dÄ utan tidspress dÀr eleverna Àven skriver upp de ord som de vÀljer att slÄ upp i ordbok.

Uppsatsen behandlar frĂ€mst kyrkstĂ€derna i Åsele, Vilhelmina och Fatmomakke och utvecklingen med dessa. Syftet med uppsatsen Ă€r att reda ut hur moderniseringen frĂ„n 1930-talet och senare kulturarvstĂ€nkandet kom att pĂ„verka kyrkstĂ€dernas vara eller icke vara. Det Ă€r Ă€ven nödvĂ€ndigt med en klar historisk bakgrund om kyrkstadens uppkomst och funktion. En kyrkstad Ă€r en samling byggnader som uppfördes runt sockenkyrkan frĂ„n 1600-talet och brukades fram till in pĂ„ 1900-talet. Kyrkstaden Ă€r speciell för norra Norrland.

Denna studie unders?ker hur socialsekreterare upplever och p?verkas av falska rykten samt den desinformation som fick sig en stor spridning om socialtj?nstens arbete, s?rskilt i samband med den s? kallade LVU-kampanjen. Genom en kvalitativ ansats baserad p? semistrukturerade intervjuer med socialsekreterare fr?n en st?rre svensk stad, analyseras deras erfarenheter och strategier f?r att hantera denna utmaning. Resultaten visar att desinformation, ofta spridd via sociala medier, bidrar till misstro hos klienter och skapar hinder i relationerna mellan socialtj?nsten och allm?nheten.

I denna studie undersöks möjligheterna att ta fram en alternativ inslagstrÄd till Bolons vÀvda PVC-golv för att förbÀttra dess akustiska egenskaper. Golvet som studien utgick frÄn var vÀvt i tvÄskaft med PVC-garn i varp och vÀft. Den nya inslagstrÄden mÄste klara de processbetingelser som Bolons golvproduktion innebÀr utan att krympa mer Àn 5 %, antÀnda eller brytas ned. För att möjliggöra förvaring, installation samt fÄ en högre motstÄndskraft mot nötning bör inslagstrÄden fixera med PVC-varpen. Det fÀrdiga golvet, skall klara nötning utan att trÄdbrott eller fÀrgÀndring uppstÄr.

MÄnga förskolor har idag tillgÄng till lÀrplattor och det har mer eller mindre blivit omöjligt förförskollÀrare att inte ta stÀllning till hur de vill arbeta med dessa. Denna studie har belyst olika konstellationer som barn kan arbeta i med lÀrplattan; med en förskollÀrare, utan förskollÀrare i par och pÄ egen hand. Studien undersöker om anvÀndandet av lÀrplattan som medierande verktyg för lÀs- och skrivutveckling blir annorlunda beroende av vilka förutsÀttningar förskollÀrare möjliggör för barnen i förskolans verksamhet. Studiens problemomrÄde Àr relevant att undersöka dÄ vi tidigare, under bland annat VFU-perioder, stött pÄ uppfattningen att lÀrplattan ses som en börda istÀllet för ett verktyg för potentiellt lÀrande. FörskollÀrare behöver vara medvetna om hur olika konstellationer synliggör innehÄllet nÀr lÀrplattan anvÀnds i verksamheten.

Det finns ett stort och konstant behov av sjuksköterskor inom internationellt bistÄndsarbete. Vad en sjuksköterska gör vid uppdrag skiljer sig frÄn det svenska omvÄrdnadsarbetet. Arbetet innebÀr mycket glÀdje av att göra gott men samtidigt mÄnga tragiska upplevelser. Den hÀr studien var empiriskt förankrad med syfte att beskriva sjuksköterskors emotionella upplevelser vid internationellt bistÄndsarbete för LÀkare Utan GrÀnser. Det empiriska materialet bestod av bloggar, reseberÀttelser och intervjuer som analyserades och presenterades under kategorierna före, under och efter uppdrag.

More recently, the number of elderly immigrants has increased. This means that Sweden is faced with new challenges. The purpose of this study was to illustrate how the elder immigrants general situation in Helsingborg looks like, as well as how social workers work to integrate this target group. Furthermore, I wished to have an answer on whether social workers feel that there is a continuing need to be concentrated on the integration of elder immigrants. To get answers to my questions, I have interviewed five social workers in Helsingborg who are working on issues that concern elder and integration.

Det hÀr examensarbetet har gÄtt ut pÄ att ta reda pÄ hur en ung tv-publik reagerar pÄ effekter i samhÀllsprogram pÄ tv och hur skillnaden mellan ett inslag utan effekter och ett med effekter upplevs. Jag ville ocksÄ ta reda pÄ hur man i tvÄ fokusgrupper diskuterar och resonerar kring objektivitet pÄ tvÄ olika genrer av tv-program. ForskningsfrÄgorna var: Hur ser tvÄ grupper av unga tv-tittare pÄ redigerade effekter i samhÀllsprogram pÄ tv? Hur upplevs skillnaden mellan ett nyhetsinslag och en dokumentÀr? Hur viktigt anser de objektivitet vara inom tv-produktioner? För att ta reda pÄ detta genomfördes en fokusgruppsundersökning dÀr Ätta personer i Äldrarna 20-28 Är i tvÄ grupper fick titta pÄ ett inslag som redigerats pÄ tvÄ olika sÀtt. Originalversionen har producerats för TV4Nyheterna i LuleÄ och Àr helt utan musik och andra effekter.