Elever är olika och skolans styrdokument säger att de därför ska bemötas utifrån sina specifika behov och förutsättningar. Vissa elever har svårare än andra att passa in i ett klassrum och leva upp till skolans krav på ordning och reda. Vi har utifrån ett sociokulturellt perspektiv valt att belysa hur elever upplever lärares tillrättavisningar i skolan. Vi har gjort en fallstudie där vi använt oss av enkäter och kvalitativa intervjuer för att belysa detta fenomen utifrån ett elevperspektiv. Vi har intervjuat fem elever, såväl med som utan koncentrationssvårigheter.

Krävande beteende bland personer med demenssjukdom är en stor utmaning för personal som arbetar inom äldrevård. Syftet med studien var att beskriva hur krävande beteende hos personer med demenssjukdom påverkade bemötandet de fick av personalen och personalens arbetsklimat. Studien genomfördes med en metod för enkätstudier. Resultatet visade att arbetskamrater är viktiga och att arbetet skulle vara nästan omöjligt att genomföra utan att arbeta i team, där arbetskamraterna ger varandra trygghet och respekt. Resultat visade också att påverkan på arbetstrivsel är stor oavsett arbetsplats och utbildning.

Kärnkraftverk är högteknologiska system med hög komplexitet och utan att hantera den här komplexiteten kan små olyckor få katastrofala följder. Närvaron av komplexitet försämrar förmågan att förstå situationer, minskar kontroll samt ökar risken för incidenter. Stabsarbete inom kärnkraftsdomänen kräver ett agilt beteende för att hantera den höga närvaron av komplexitet. Agilitet är förmågan hos en enhet att framgångsrikt genomföra, hantera och/eller utnyttja förändrade omständigheter. Syftet med arbetet är att utveckla ett mätverktyg för att identifiera indikatorer på agilt beteende i stabsverksamhet inom kärnkraftsdomänen.

Problem/Bakgrund: Under de senaste decennierna har det skett ett paradigmskifte inom företagsvärlden bl a när det gäller ledarskap och synen på de anställda. Det innebär en ny människosyn som fokuserar på ökat ansvar och handlingsfrihet för medarbetarna vilket också ställer nya krav på människors självständighet. Detta öppnar upp för en ny typ av lärande och utveckling inom organisationerna, inte bara för de anställda utan också för deras ledare.Syfte: Syftet med uppsatsen är att ta reda på hur chefers lärande och utveckling ser ut samt studera hur chefer stöds och fortbildas i sin chefsroll.Beskrivning: Utifrån ett uppdrag av ett rekryteringsföretag har en kvalitativ undersökning gjorts om chefers lärande. De teoretiska utgångspunkterna har bl a varit Sennets syn på människan i den nya kapitalismen, det kommunikativa ledarskapet, teorier om lärande samt kvinnligt perspektiv på ledarskap. Sex intervjuer har utförts och analyserats utifrån ett antal teman, bl a ledarskapet och personalen, inställning till utbildning inom ledarskap och det egna lärandet.Slutsatser/Resultat: Informanterna tycker att det är viktigt att möta kraven från det nya samhället och medarbetarna och har olika sätt att utveckla sig.

Arbetets syfte är att göra en jämförande undersökning utifrån likheter och skillnader i undervisningsmetoderna för läs- och skrivutveckling mellan lärarstudenter på högskolan i Kristianstad och yrkesverksamma lärare ute på fältet. Vi använder oss av en kvalitativ undersökningsmetod, intervjuer, för att undersöka hur pedagoger förhåller och använder sig av olika undervisningsmetoder. Resultatet av vår undersökning visar att de intervjuade pedagogernas undervisningsmetoder till stor del påminner om det lärarstudenter på högskolan i Kristianstad fått med sig i utbildningen. Genom att intervjua verksamma pedagoger har vi bekräftat att det inte finns en metod som passar alla barn, utan att varje pedagog utarbetar sin metod för läs- och skrivutveckling utifrån barnets förutsättningar, genom att plocka det bästa ur varje erkänd metod. Resultatet visar också att det inte bara är frågan om vilken metod som är bäst lämpad för läs- och skrivutveckling, utan också att pedagogens förhållningssätt till undervisningen är viktig, liksom miljön runtomkring det lärande barnet.

I tidigare studier har det konstaterats att tandläkare generellt sett har bristande kunskaper när det gäller indikationer för antibiotikabehandling. Man har även kunnat se en tendens till överförskrivning. Syftet med studien var att undersöka hur antibiotikaförskrivningen på Tandvårdshögskolan i Malmö ser ut. För att uppnå detta tittade vi på indikationer och preparat vid antibiotikaförskrivning. Totalt granskades 609 förskrivningar från daganteckningar på Tandvårdshögskolan i Malmö mellan åren 2010 och 2012. I studien ingick 85 tandläkare. Det vanligaste preparatet vid behandling var Kåvepenin.

I denna c-uppsatts problematiseras området konflikthantering och anledningen till att människor hamnar i konflikter. Syftet är att beskriva hur pedagoger i den dagliga skolverksamheten arbetar med konflikthantering samt om de har några speciella metoder eller strategier. Vi använde kvalitativa intervjuer som undersökningsmetod till vårt arbete. Syftet bröt vi ner i tre frågeställningar som sökte svar på frågor hur pedagoger arbetar med konflikthantering, deras tankar, erfarenheter och upplevelser inom området. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv på lärande där vi har tagit i beaktning, utifrån ett forskningsperspektiv, att människan hela tiden påverkas av sin omgivning.

Intresset fo?r att redovisa de ansta?llda som tillga?ng o?kar i takt med att kunskapsintensiva fo?retag blir allt fler. Na?r fo?retag vill visa denna immateriella tillga?ng fo?r intressenter saknas la?mpliga va?rderingsmetoder och rapporteringsstandarder. Vissa fo?retag kompletterar da?rfo?r a?rsredovisningen med en rapport da?r information om medarbetarna, humankapitalet, presenteras.

I uppsatsen undersöks en grupp invandrarkvinnors genuskontrakt. Kvinnorna läser svenska som andraspråk B på Komvux. Syftet är att studera huruvida ett traditionellt genuskontrakt håller dem tillbaka från högre studier. Vidare vill jag veta hur kvinnorna upplever sin studiesituation, varför de läser kursen, om undervisningen lever upp till styrdokumentens intentioner samt om dessa intentioner är i paritet med kvinnornas önskemål och förväntningar på undervisningen. Studien genomfördes med hjälp av fem kvalitativa intervjuer och observationer.

Den här uppsatsen söker svar på i vilken utsträckning som marina stridskrafter kan bidra till att avskräcka en irreguljär motståndare. Genom det bristfälliga forskningsläget på detta område gör uppsatsen en ansats till att skapa ett analysverktyg på taktisk nivå inom den marina kontexten och dess roll i avskräckning mot en irreguljär motståndare. Under det kalla kriget, men även efteråt, har många teoretiker försökt sig på att beskriva och förstå avskräckningens komplexitet med olika teorier. Även om historien inte alltid belönar detta som en framgångsrik metod för att påverka en motståndare med, är det ändå när det lyckas en väsenskilt mycket bättre och humanare metod än krig. Ur teorierna kring avskräckning har ett antal framgångsfaktorer identifierats.

SammanfattningBakgrund: Pappors upplevelse av en förlossning är viktigt för att föra förlossningsvården framåt i Sverige. Pappors upplevelse av sugklocka är ett område som inte är undersökt och det är viktigt att göra detta för att skapa kvalité i förlossningsvården.Syfte: Undersöka pappors upplevelser av förlossning med sugklocka.Metod: En tvärsnittsstudie som ingår i en större longitudinell studie i Västernorrlands län.Resultat: Många pappor hade en mer negativ förlossningsupplevelse om förlossningen avslutats med sugklocka som i jämförelse med de pappor som varit med om en förlossning utan instrumentell avslutning (p=.

BakgrundI bakgrunden gör vi först en historisk tillbakablick på läraren och lärarrollen. Därefter beskriver vi kompetens i allmänhet och lärarkompetens i synnerhet samt de delar som tillsammans formar den helhet som lärarrollen innebär. Vi berör även centrala styrdokument samt andra sociala påverkansfaktorer på yrket.SyfteDenna studie avser att öka förståelsen för vilka förväntningar som matematiklärare möter. Har elever, vårdnadshavare, matematiklärare och skolledare samma syn på vad en god matematiklärare är?MetodArbetet är en kvantitativ studie och som redskap användes en enkätundersökning.

Medie- och informationskunskap samt medieutbildning har blivit ett omtalat fenomen, inte bara i skolan utan likaså allmänt som en förutsättning för demokrati. Kontakten med media sker förutom via de klassiska medierna så som radio, TV och tidningar, idag även via internet genom datorer, smarta telefoner och surfplattor. Skolan har inte längre monopol på lärandet utan mycket sker utanför skolan, på fritiden, och just genom medier av olika slag. Därför kan skolan behöva använda sig av elevernas verklighet i undervisningen, utan att för den skull ge sig hän åt underhållning. Kunnighet om media på olika plan blir allt viktigare och ger eleverna möjlighet att se bortom budskapen som vill påverka dem i en viss riktning.

Det här arbetet fokuserar på vikten av spelkaraktärers personlighet för förmedlingen av deras fysiska förmågor. Den teoretiska grunden till arbetet ligger i kognitiva och fysionomiska teorier om stereotyper. Det görs skillnad på mjuka och hårda karaktärsdrag, där mjuka karaktärsdrag avser personlighetsdrag och hårda karaktärsdrag avser fysiska egenskaper och förmågor. Arbetet undersöker om karaktärer som formges utan mjuka karaktärsdrag är fria från subjektiva värderingar utan att det förhindrar en korrekt uppfattning av karaktärens syfte.För att undersöka detta skapades åtta karaktärer som delades upp i två karaktärsgrupper. Den första gruppen innehöll både mjuka och hårda karaktärsdrag och den andra gruppen innehöll endast hårda karaktärsdrag.

I föreliggande uppsats avhandlas stamning som en social egenskap i syfte att uppmärksamma normer omkring tal, kommunikation och funktionalitet. Stamning avhandlas följaktligen som en ?störning? i samspelet mellan individer snarare än ett individuellt tillkortakommande, som en funktionsnedsättning. Därigenom uppmärksammas också hur personer som stammar och deras samtalspartner förhåller sig till stamningen i syfte att åstadkomma ett fungerande samtal.Studien visar på att även om stamning ingalunda utgör ett oöverstigligt hinder för ett fungerande samtal finns det emellertid tillfällen då den medför betydande kommunikationsproblem i ett normativt reglerat samtalsklimat. Dessa svårigheter härleds till det moderna samhällets normer om effektivitet, konformitet och självdisciplin, vilka ger upphov till ett samtalsklimat som stämplar vissa personers talmönster som avvikande.