Examensarbete i företagsekonomi, 15 hp, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet i VÀxjö, Marknadsföring, 2FE07E, VT2010Författare: Jenny Andersson, Emma Johansson, Therése MalmqvistHandledare: Sarah PhilipsonFöretagets kontaktperson: Christer OlssonTitel: Mer för fler ? Hur ett varumÀrke kan utvidgas utan att förlora sin imageBakgrund: Under senare Är har varumÀrkesutvidgning blivit en vanlig strategi för att lansera nya produkter och nÄ nya mÄlgrupper. Norrgavel Àr ett svenskt möbelföretag som stÄr inför utmaningen att göra just detta för att kunna bli mer för fler. Trots att de vill nÄ en ny mÄlgrupp Àr de mÄna om att de kÀrnvÀrden som varumÀrket bygger pÄ inte ska frÄngÄs och att kundernas uppfattning om varumÀrket, dess corporate image, inte ska förloras.Syfte: Uppsatsens syfte Àr att identifiera hur ett varumÀrke med en tydlig corporate identity kan utvidgas utan att förlora sin image. AvgrÀnsningar: Uppsatsen Àr avgrÀnsad till varumÀrken med en tydlig corporate identity.

Effekterna av en arbetsmigration kÀnns mest av dem som blir kvar. Kvinnorna, som Àr i fokus i denna uppsats, fÄr andra och utökade uppgifter i hushÄllet nÀr mannen Äker för att arbeta i ett annat land. De blir de facto hushÄllsöverhuvuden. Makten, som hÀr definierat som makt över och makt till, Àr inte konstant utan Àndras efter omstÀndigheterna sÄsom exempelvis migration. FrÄgan som stÀlls i uppsatsen Àr om kvinnorna upplever att de fÄr mer makt och om denna upplevelse förÀndras nÀr maken kommer tillbaka.Uppsatsen Àr baserad pÄ intervjuer med kvinnor frÄn en by i syd- vÀstra Serbien (Serbien/ Montenegro).

Syftet med arbetet har varit att nÄ kunskap om mÄngkultur i förskolan genom att undersöka hur personal reflekterar kring kulturmöten och hur de sÀger sig arbeta i sin verksamhet. Vi har valt att utgÄ frÄn det sociokulturella perspektivet dÀr man lÀr sig i samspel med andra. För att ett samspel ska uppstÄ behöver kulturmöten vara inkluderande. I litteraturdelen har vi tagit upp olika faktorer som rör kulturmöten i förskolan. Faktorer som vi tar upp som Àr viktigt för barns utveckling och kulturtillhörighet Àr sprÄket, identiteten och förÀldrasamarbetet.

Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD) och konsekvenserna av att ha detta funktionshinder har debatterats mycket pÄ senare Är. ADHD anses vara en medfödd uppmÀrksamhetsstörning av varierande grad som finns hos 3-5 % av befolkningen och pÄverkar hela livet för den drabbade. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa skillnader i livskvalitet och hÀlsa hos barn, unga och vuxna med diagnosticerad ADHD i jÀmförelse med personer som saknar denna neuropsykiatriska störning. Datamaterialet bestod av 11 vetenskapliga artiklar med kvantitativ ansats publicerade Är 2000-2008. I resultatet framkom tre omrÄden dÀr skillnader fanns: livskvalitet och fysisk hÀlsa, livskvalitet och psykisk hÀlsa samt livskvalitet och social hÀlsa.

Framsteg inom genteknik har givit upphov till tanken om en förestÄende förÀndring av vÄr rÀttviseuppfattning, dÀribland vilken roll hÀlsa, intelligens och fantasi kan ha i en distributiv rÀttviseteori. Denna uppsats syftar till att tydliggöra John Rawls förhÄllningssÀtt till dessa nyttigheter, vilken i samtida forskning ofta beskrivs som en exkludering, med hÀnvisning till att de inte innefattas i Rawls rÀttviseuppfattning. Medan den gÀngse uppfattningen beskriver denna exkludering som ett resultat av bristande kontroll, vilket genteknik anses kunna förÀndra, visar denna uppsats genom en beskrivande idéanalys att frÄgan Àr mer problematisk Àn vad som vanligen framförs. Bland annat dras slutsatsen att Rawls exkludering i viktiga avseenden inte Àr ett resultat av bristande kontroll, utan att den snarare bör betraktas som ett medvetet val. Detta pÄverkar inte bara vÄr syn pÄ Rawls rÀttviseteori, utan Àven synen pÄ vilka implikationer genteknik i sjÀlva verket har pÄ vÄr rÀttviseuppfattning..

Forskning har visat att nÀr individer formar ett första intryck sÄ kan intrycket pÄverkas negativt av faktorer som rökning, tatueringar eller övervikt. Tidigare studier har antingen lÄtit försökspersoner skatta egenskaper för en person presenterad pÄ bild eller beskriven i text. Syfte med föreliggande undersökning var att kombinera tidigare studier och jÀmföra om bedömningar skiljer sig Ät beroende pÄ om personen som bedöms presenteras pÄ bild eller genom text. Tatueringar anvÀndes som ett negativt attribut. 72 psykologistuderande, Stockholms Universitet, randomiserade till fyra grupper, fick skatta tio personlighetsegenskaper för en person via fyra olika enkÀter.

Syftet med denna rapport Àr att ta reda pÄ vilken betydelse polisens kroppssprÄk har vid möten med mÀnniskor samt att utreda huruvida polisens uniform förÀndrar de signaler som de sÀnder ut. I rapporten beskrivs först vad som Àr skrivet om kroppssprÄket generellt. Vidare beskrivs olika teorier om vad olika kroppssprÄk sÀger. I en studie av polisens kroppssprÄk fördjupas kunskaperna om uniformens betydelse men Àven vilka signaler kroppen som bÀr upp uniformen sÀnder ut. Uniformen skiljer poliserna frÄn allmÀnheten och visar pÄ de befogenheter som polisen har.

Denna uppsats underso?ker hur artisten Jaqe har kunnat sprida sin musik och sitt varuma?rke via sociala medier utan att ha na?gra konton pa? sociala medier registrerade i sitt namn, eller o?verhuvudtaget vara aktiv pa? na?tet.Syftet med uppsatsen a?r att underso?ka ett ho?gst ovanligt marknadskommunikationsfenomen som tycks motsa?ga ra?dande normer inom musikbranschen, fo?r att belysa huruvida man kan bedriva effektiv marknadskommunikation via sociala medier utan att o?verhuvudtaget vara aktiv online. Detta underso?ks genom att kartla?gga och problematisera Jaqes strategi samt ja?mfo?ra den mot Sveriges tva? sto?rsta skivbolags digitala marknadskommunikativa praktiker. Empirin besta?r av fyra kvalitativa expertintervjuer.

Uppsatsen tar avstamp i tidigare forskning om kulturella skillnader vid interaktion i Öresundsregionen. VĂ„r utmaning och ambition har varit att se vilka möjligheter som finns vid det grĂ€nsöverskridande samarbete mellan organisationer i regionen. För att kunna jĂ€mföra, dĂ„ och nu, utgĂ„r vi frĂ„n ett tidsperspektiv frĂ„n mitten av 1990-talet fram till idag. Uppsatsen kan ses som en kvalitativ fallstudie som Ă€r bĂ„de kumulativ och byggd pĂ„ intervjuer. Representanter frĂ„n de tvĂ„ organisationerna, HH-samarbetet och HH-Ferries, ingĂ„r i intervjuerna.

Vad gömmer sig bakom alla de produkter som vi finner ute i butikerna? Eller v c ni gömmer sig bakom alla dessa produkter? Varför mÄste vi köpa, köpa, köpa, utan urskillningsförmÄga och ibland helt utan vare sig vett eller tanke pÄ vilka konsekvenser vÄr köpmani fÄr för andra mÀnniskor i andra delar av vÀrlden, men kanske framför allt för oss sjÀlva. Jorden Àr och förblir rund...I mitt examensarbete, bestÄende av uppsats, interaktiv gestaltning och performance vill jag belysa och uppmÀrksamma hur det ser ut inom textilindustrin idag. Mötet mellan dessa tvÄ vÀrldar Àr ett ekorrhjul som gÄr snabbare och snabbare. Genom att uppmÀrksamma förhÄllandena vill jag övertala betraktaren till att tÀnka efter.Den konstnÀrliga gestaltningen av examensarbetet behandlar textilindustrins smutsiga baksida och börjar i "fabriken".

Syftet med detta arbete Àr att undersöka vilka kÀnslor och associationer elever vid gymnasiets estetiska program fÄr vid lyssning av musik som Àr för tÀnkt för film, men utan bild. UtifrÄn att endast lyssna pÄ musiken vill jag se om elevernas tolkningar förefaller lika varandra och om det finns genusskillnader. Jag vill utforska musikens sÄ kallade ?koder? som styr vÄra sinnen mot en speciell riktning och pÄ vilka sÀtt den kan manipulera oss. Jag valde att spela upp fem delstycken (satser) av en komposition jag skrivit, avsedd att illustrera ett hÀndelseförlopp i form av en filmsynopsis.

Grafiska dokumentgrÀnssnitt anvÀnds av de flesta datoranvÀndare. Det finns i huvudsak tre typer av dokumentgrÀnssnitt; MDI (multiple document interface), SDI (single document interface) och TDI (tabbed document interface). I ena halvan av arbetet har dessa tre analyserats utifrÄn en rad faktorer med mÄlet att se om nÄgon modells fördelar vÀger över de andras och om man kan skapa nÄgra riktlinjer för nÀr det Àr bÀst att applicera respektive modell nÀr man utvecklar en ny programvara. Analysen Àr baserad pÄ litteratur samt kvalitativ enkÀtundersökning och programtest. Andra delen av arbetet har Àgnats Ät testa om det gÄr att programmera sÄ att slutanvÀndaren kan vÀlja den modell han eller hon föredrar.

Bakgrund: I dagens samhÀlle flödar information frÄn mÄnga olika hÄll. Kunskap förmedlas till patienter och anhöriga av olika professioner utan samordning, vilket kan leda till missförstÄnd. För patienter med diabetes typ 2 Àr det viktigt att fÄ information som kan förstÄs och som Àr relevant för deras sjukdom. Genom patientutbildning kan patienten sedan bedriva egenvÄrd och ta kontroll över sjukdomen. Syfte: Syftet med studien var att se hur patienter med nydiagnostiserad typ 2 diabetes förstÄr egenvÄrd efter besök hos diabetessköterskan.

Forskningens centrala frÄgestÀllning Àr: Hur ser arbetsförhÄllandena ut för svenska frilansjournalister som bor och tjÀnstgör utomlands? Syftet har varit att utreda hur de svenska frilansjournalisterna i utlandet sjÀlva ser pÄ sitt arbete och sina arbetsförhÄllanden. AlltifrÄn löner och arbetstider till arbetsmiljö och pressfrihet diskuteras.Kvalitativa forskningsintervjuer har genomförts med fyra svenska frilansjournalister som tjÀnstgör utomlands. En som tjÀnstgör i Mellanöstern, en i Indien, en i Frankrike och en i Finland. Det har varit en jÀmn könsfördelning av de tillfrÄgade.

Syftet med denna studie var att beskriva och ge djupare förstÄelse för hur unga vuxna arbetslösa i VÀstra Götalands lÀn upplever sitt identitetsskapande och sin levnadssituation. I denna studie utfördes tio kvalitativa semistrukturerade intervjuer med respondenter i Äldrarna 18-29 Är. DÄ vi anser att identiteten Àr social valde vi i vÄr studie att utgÄ frÄn Symbolisk interaktionism, med underliggande teorier som definitionen av situationen (Charon, 2004; Svensson, 1992), den generaliserade andre (Mead, 1976), spegeljaget (Mortensen, 2003) och stÀmplingsteorin (Goffman, 1972; Becker, 1963). Att vara arbetslös pÄverkar mÄnga olika delar av livet och Àr av allra högsta grad avgörande för hur individen upplever sin levnadssituation och sitt identitetsskapande. Det som framkommit pekar frÀmst pÄ vikten av de sociala interaktionerna gÀllande arbetslöshet samt dess betydelse för individen.