Straffprocessuella tvÄngsmedel utgör ett viktigt led i det brottsutredande arbetet som polis och Äklagare bedriver. Samtidigt utgör dessa utredningsmetoder ett stort intrÄng i enskildas personliga integritet. Hemliga tvÄngsmedel anses vara sÀrskilt integritetskrÀnkande, pÄ grund av att de Àr just hemliga. De hemliga tvÄngsmedlen i svensk rÀtt utgörs av hemlig teleavlyssning, hemlig teleövervakning och hemlig kameraövervakning. Genom Regeringsformen och Europakonventionen om de mÀnskliga rÀttigheterna garanteras enskilda vissa grundlÀggande fri- och rÀttigheter som alltid mÄste beaktas, Àven vid brottsutredningar.

Bakgrund Preoperativ ?ngest ?r vanligt hos vuxna patienter och kan leda till fysiologiska stressreaktioner, ?kad risk f?r komplikationer och f?rs?mrad ?terh?mtning. I klinisk praxis dominerar ofta farmakologiska behandlingar, vilket v?cker fr?gor om vilka icke-farmakologiska omv?rdnadsinterventioner som ocks? kan bidra till att lindra ?ngest inf?r operation. Syfte Syftet var att beskriva vilka omv?rdnadsinterventioner som lindrar preoperativ ?ngest hos vuxna patienter.

Bakgrund: Alkoholberoende ?r en komplex och stigmatiserad sjukdom som kan v?cka starka k?nslor hos v?rdpersonal. Sjuksk?terskans erfarenheter kan d?rmed ha stor betydelse f?r kvaliteten p? v?rden som ges till denna patientgrupp. Syfte: Att belysa sjuksk?terskors erfarenheter i v?rden av patienter med alkoholberoende.

Tidigare forskning har visat att en ra?dsla och oro o?ver att missa tillfa?llen fo?r social interaktion eller va?rdefulla och allma?nt tillfredssta?llande upplevelser a?r ett utbrett fenomen, och att detta a?r direkt kopplad till det o?kade anva?ndandet av modern teknologi sa? som den smarta telefonen och sociala na?tverk som Facebook, Twitter och Instagram. Da? de fo?rser anva?ndare med konstanta interaktionsmo?jligheter och alternativ till ens tillfa?lliga livssituation upplevs en blandning av positiva och negativa ka?nslor vilket go?r att anva?ndaren upplever ambivalens info?r sitt anva?ndarskap. I denna studie intervjuas unga vuxna i a?ldrarna 21-27 i Sverige i fokusgrupper.

Dagens sta?der sta?r info?r en fo?rta?tning som kommit att bli ett allt mer accepterat ideal inom samha?llsplaneringen. Genom att bygga ta?tt kan den stora efterfra?gan mo?tas som finns pa? att bo i urbana miljo?er. Fo?rta?tningen sker ofta genom att hamn- och industri- omra?den avvecklas i stadens centrala delar vilket frigo?r attraktiva markomra?den.

Bakgrund: Kompetensf?rs?rjningen ?r en stor utmaning f?r den svenska sjukv?rden, i samtliga av landets regioner saknas specialistsjuksk?terskor och det ?r brist p? erfaren personal. Kompetensbristen kan utg?ra ett hot mot patients?kerheten. Trots att satsningar g?rs f?r att fler sjuksk?terskor ska specialistutbilda sig ?r det inte tillr?ckligt m?nga som g?r det. Syfte: Att unders?ka grundutbildade sjuksk?terskors inst?llning till att specialistutbilda sig inom kirurgisk v?rd. Metod: En fokusgruppsstudie med 16 grundutbildade sjuksk?terskor fr?n kirurgiska avdelningar p? ett universitetssjukhus i Sverige.

Bakgrund: HIV ?r en kronisk och obotbar virussjukdom som angriper kroppens immunf?rsvar. Utan behandling kan HIV leda till AIDS. Personer som lever med HIV upplever ofta stigmatisering och negativa attityder inom v?rden.

I takt med att informationens vÀrde för organisationer ökar, ökar Àven behovet att skydda den. Ett sÀtt att göra detta Àr att anvÀnda sig av biologiska identifieringstekniker. Genom anvÀndandet av biologisk identifiering kan organisationer stÀrka skyddet av sina informationssystem. Det kan Àven förenkla administrationen av anvÀndarkonton, tack vare att anvÀndarna inte glömmer lösenord och liknande eftersom de alltid bÀr med sig den typen av data. För att denna typ av teknik skall nÄ framgÄng krÀvs det att den förankras vÀl hos anvÀndarna.

Uppsatsens huvudsakliga syfte har varit att undersöka den nya reformen ?En modernare rÀttegÄng?, som innebÀr att bevisförhör som hÄlls i tingsrÀtten normalt skall dokumenteras genom att spelas in pÄ video (ljud- och bildupptagning). I detta syfte har ocksÄ ingÄtt att se vem som har rÀtt att ta del av och begÀra ut kopior av de videoinspelade tingsrÀttsförhören, samt att undersöka hur sekretesskyddet för inspelningarna ser ut. Det har kunnat konstateras att bildupptagningen Àr sekretessbelagd och att sekretessen endast skyddar den enskildes intresse av att inte lida men. Den som begÀr ut en kopia av ett videoinspelat tingsrÀttsförhör med stöd av handlingsoffentligheten har rÀtt att fÄ en kopia om förhörspersonen eftergivit sekretessen.

Samha?llets o?kade krav pa? skriftspra?klighet medfo?r att funktionshinder kopplat till la?s- och skrivsva?righeter o?kar. Samtidigt visar internationella la?sunderso?kningar pa? en sa?mre litteracitetsutveckling fo?r elever med annat modersma?l a?n svenska. Dessa elevers spra?kliga fo?rma?gor och eventuella sva?righeter a?r ofta sva?rbedo?mda och kartla?ggningsmaterial som testar elevernas spra?kfo?rma?ga pa? ba?da spra?k lyser i dagsla?get med sin fra?nvaro.

AbstractMany of the refugees around the world today are children. Some of these children are travelling alone without anyone looking after them. These children flee from their countries to save their lives and as they are children they need special care and protection. This thesis has investigated the protection given to unaccompanied children during the asylum process in the two key instruments in the area: the Convention of the Rights of the Child and the Convention Relating to the Status of Refugees. The Refugee Convention does not contain any procedural rights and does not specifically acknowledge children, even though they are included in the scope of the Convention.

Bakgrund Hot och v?ld ?r vanligt f?rekommande inom psykiatrisk v?rd, vilket p?verkar sjuksk?terskors psykiska h?lsa, trygghet och omv?rdnadskvalitet. Enligt Arbetsmilj?lagen (1977:1160) ?r v?rdgivaren skyldig att f?rebygga risker i arbetsmilj?n och skapa en s?ker arbetsplats fri fr?n oh?lsa och olycksh?ndelser. Trots detta framkommer det att m?nga sjuksk?terskor upplever bristande st?d och otydliga rutiner, vilket g?r att hot och v?ld ofta ses som en naturlig del av arbetet.

Det föreligger oundvikligen spÀnningar mellan intresset av att skydda miljön och intresset av varors fria rörlighet pÄ den inre marknaden. DÄ harmoniserande gemenskapslagstiftning saknas bedöms vanligen frÄgan huruvida nationella miljöskyddsÄtgÀrder skall tillÄtas eller ej efter de restriktioner sÄdana ÄtgÀrder eventuellt kan medföra för den fria varurörligheten. Nationella handelshindrande miljöskyddsÄtgÀrder kan under vissa förutsÀttningar medges undantag enligt artikel 30 EG- fördraget och/eller Cassis-doktrinen. DÄ harmoniserande gemenskapsbestÀmmelser saknas Àr nationella miljöskyddsÄtgÀrder förenliga med Cassis-doktrinen förutsatt att ÄtgÀrderna Àr tillÀmpiga utan Ätskillnad, proportionella, vilket innebÀr att det inte fÄr finnas nÄgonalternativ ÄtgÀrd genom vilken man pÄ ett lika effektivt sÀtt kan uppnÄ samma miljömÄl, men som inte begrÀnsar den fria varurörligheten i samma utstrÀckning, och nödvÀndiga. MiljöÄtgÀrder som inte tillÀmpas utan Ätskillnad kan endast berÀttigas av intresset av att skydda mÀnniskors och djurs hÀlsa och liv samt bevarandet av vÀxtarter, enligt artikel 30 EG-fördraget..

Ungas involvering i g?ngkriminalitet har ?kat markant i Sverige under de senaste ?ren och utg?r en v?xande samh?llsutmaning med l?ngtg?ende konsekvenser f?r trygghet och social sammanh?llning. Syftet med denna scoping review ?r att sammanst?lla och kartl?gga befintlig forskning om unga personer i eller p? v?g in i g?ngkriminalitet, med fokus p? vilka risk- och skyddsfaktorer som identifieras i litteraturen. Studien syftar ocks? till att unders?ka hur dessa faktorer beskrivs i relation till socialt arbete och f?rebyggande insatser.

Uppsatsen behandlar deskriptivt hur ÀmnesomrÄdet mÀnskliga rÀttigheter behandlas vid internationellafredsfrÀmjande operationer och det legala ramverk som Àr styrande. Av sÀrskilt intresse Àr desvÄrigheter som det internationella samfundet, FN, har med kontrollen av efterlevnaden att stateragerar i enlighet med de principer som anslagits i den allmÀnna förklaringen om mÀnskliga rÀttigheter.DÄ alltfler nationer deltager i fredsoperationer Àr det viktigt att konventioner och andra styranderegelverk, som folk- och sedvanerÀtten, utformas pÄ sÄdant sÀtt att de kan nÄ bred förankring samtstyra utvecklingen för skyddet av de mÀnskliga rÀttigheterna i en positiv riktning.Syftet med uppsatsen Àr att bringa kunskap om var Sverige stÄr i dagslÀget avseende synen pÄmÀnskliga rÀttigheter och hur vi utbildar och övar vÄr personal inför fredsfrÀmjande operationer för attsÀkerstÀlla att vÄra soldater/sjömÀn och civila agerar pÄ ett riktigt sÀtt i enlighet med FN:s grundlÀggandeanda och vÀrderingar.I detta perspektiv Àr det viktigt att samtlig personal som skall deltaga i en multinationell fredsoperationÀr vÀl fötrogna med vilka rÀttigheter och skyldigheter de har enligt internationell rÀtt att ingripa, enskiltom sÄ Àr nödvÀndigt, för möjliggörande att skydd av de mÀnskliga rÀttigheterna ges sÄvÀl inom denegna fredsstyrkan som till tredje part och de inblandade i konflikten som man Àr satt att lösa..