Sökresultat:
957 Uppsatser om Utökad resurs - Sida 58 av 64
Krokben pÄ betraktaren : en vilseledning med konstnÀrliga bildtecken
Bilder sÀger mer Àn ord, och det Àr en del av konstens uppgift. I min uppsats vill jag skapa förstÄelse för bildteckens semantiska beroende och oberoende till det som de betecknar, och utforma en metod för öppen bildteckenlÀsning utan kommunikativ effektivitet.Mitt intresse för konstens bildtecken som vÀcker frÄgor, trotsar gÀngse uppfattningar samt öppnar upp till diskussion, ligger till grund för denna uppsats. FrÄgorna kring bildteckentolkning har framkommit genom undersökande arbete i eget konstnÀrligt skapande, samt blivit aktuellt i diskussioner pÄ skolor dÀr jag varit lÀrarkandidat. Funderingar om bildskapandet, och dess syfte, har kommit frÄn elevers bilder som tydligt svarar mot givna uppgifter i klassrummet. De bildtecken som jag dÄ funderat kring Àr sÄdana som Àr tydliga i sin kommunikation mellan skaparen och betraktaren, som Àr tydliga att tyda och blir begreppsliga.
Hur sprids tyst kunskap inom ett tekniskt konsultföretag?
Kunskap Àr fakta och information som en individ erhÄllit och utvecklat genom erfarenhet och utbildning. Med tyst kunskap menas den kunskap som Àr högst personlig, svÄr att formulera och finns vanligtvis i de fÀrdigheter samt rutiner som en individ besitter. Under de senaste Ären har betydelsen av kunskap i nÀringslivet stigit dramatiskt och skiftat frÄn att vara en resurs bland mÄnga till att bli den frÀmsta resursen. Det Àr viktigt för en kunskapsintensiv verksamhet att omvandla tyst kunskap till strukturkapital, för att kunskap ska stanna kvar i organisationen vid bortfall av personal. Detta Àr grunden för kandidatarbetet som syftar till att ta reda pÄ hur tyst kunskap sprids inom en specifik avdelning pÄ det tekniska konsultföretaget WSP.
"Skarpt lÀge". En livsvÀrldsfenomenologisk studie om fortsatt skrivundervisning i grundsÀrskolan
Syfte Syftet med studien var att undersöka hur speciallÀrare/specialpedagoger förstÄr och genomför sitt uppdrag att arbeta med elevernas fortsatta skrivutveckling i grundsÀrskolan. Studien har utgÄtt frÄn följande frÄgestÀllningar: Hur menar speciallÀrare/specialpedagoger att egna erfarenheter formar undervisningen? Vilka didaktiska val gör speciallÀrare/specialpedagoger för att bidra till elevers skrivutveckling? Vad anser speciallÀrare/specialpedagoger vara svÄrigheter i det pedagogiska arbetet med elevers skrivutveckling? Vad identifierar speciallÀrare/specialpedagoger som utvecklingsmöjligheter för fortsatt skrivundervisning i grundsÀrskolan?Forskningsansats och MetodStudien har en livsvÀrldsfenomenologisk ansats som teoretisk grund. Ansatsen gav studien ett redskap för förstÄelse av informanternas vardagliga verksamheter som de lever och arbetar i (Berndtsson & Johansson, 1997) genom fenomenet fortsatt skrivutveckling. I studien har vi nÀrmat oss speciallÀrare och specialpedagogers vardag i grundsÀrskolan, fÄtt ta del av deras undervisning och försökt göra deras röster hörda.
Vart Àr vi pÄ vÀg? PÄ spÄret mot en hÄllbar mobilitet i KrokslÀtts fabriker
Denna uppsats handlar om mobilitet inom hÄllbar stadsutveckling. Anledningen till valet av Àmne Àr de utmaningar som stadsutveckling och transportplanering i synnerhet, stÄr inför idag. Resurs- och miljöproblem stÀller krav pÄ en ny rumslig organisering av samhÀlleliga och sociala relationer för att en hÄllbar utveckling ska kunna Ästadkommas i framtiden. I dagens samhÀllsplanering Àr det dÀrför viktigt att planera för stÀder med en blandstadskaraktÀr, dÀr nya stadsdelar innefattar flera funktioner. Detta dels för att öka den sociala hÄllbarheten och dels för att underlÀtta för ett minskat resande i vardagen.
Laxfisket i Kalix Àlv: en undersökning om de rÄdande reglerna som styr laxfisket i Kalix Àlv uppfattas som legitima av sportfiskare och yrkesfiskare
I dag finns det mĂ„nga hot mot den vilda laxens överlevnad. Framförallt finns det tre stora hot mot arten: överfiske, föroreningar och miljöpĂ„verkan (utbyggda Ă€lvar med kraftverk). Mellan 1970-talet och 1990- talet startade ett storskaligt fiske med nĂ€t och krok i Ăstersjön och den vilda laxen minskade betydligt i antal och arten blev hotad. Detta har pĂ„verkat bĂ„de sportfiskare och yrkesfiskare och mĂ„nga entreprenörer har till exempel fĂ„tt avsluta sin verksamhet och dessutom minskar turismen. Under 1990-talet skedde en rad regleringar av laxfisket med syfte att sĂ€kra den vilda laxens överlevnad.
Internrevisorn som oberoende konsult. : En kvantitativ studie som identifierar och beskriver samband mellan internrevisorns konsultroll och dennes upplevda oberoende
Till följd av bolagsskandaler och finanskriser har ökade regleringar och lagförÀndringar införts, vilket har ökat betydelsen för internrevisorns roll och funktion inom organisationen. Samtidigt har den ökade konkurrensen inom affÀrsvÀrlden Àven inneburit att internrevisorn ska fungera som en allt mer vÀrdeskapande resurs. Tidigare Àgnade sig internrevisorn endast Ät sÀkringsarbete som innebar att granska och utvÀrdera organisationens internkontroll, riskhanteringsprocesser och företagsledningens arbete för att förebygga risker i verksamheten. Idag har internrevisorn Àven en roll av rÄdgivande karaktÀr, konsultrollen, vilket innebÀr att denne ger rÄd om förbÀttringsÄtgÀrder samt stödjer styrelsen och ledningen i deras arbete. Det kan dÀrför uppstÄ svÄrigheter för internrevisorn att kombinera sÀkrings- och konsultrollen utan att dennes oberoende hotas.
Den engagerade personligheten : Om arbetsengagemang och personliga egenskaper
Bakgrund - Denna studie undersökte ett organisationspsykologiskt fenomen frÄn ett arbetsvetenskapligtperspektiv som bygger pÄ förstÄelsen att de anstÀllda Àr en vÀrdefull tillgÄng och en viktig resurs för allaorganisationer. UtifrÄn denna filosofi undersöktes anstÀlldas upplevda arbetsengagemang i relation till deraspersonlighetsdrag i ett företag som Àr verksam inom handel. Detta företag strÀvar efter professionell kundserviceoch de anstÀllda ses som en tillgÄng att uppnÄ detta mÄl. SÄ vitt vi kÀnner till har en liknande studie integenomförts utifrÄn ett arbetsvetenskapligt perspektiv tills nu. Vi menar dessutom att det Àr intressant att studeraarbetsengagemang i relation till personlighetsdrag som kan ge en fördel i att utveckla HR-strategier som Àranpassade till de anstÀlldas individuella behov och förutsÀttningar.Syfte - Denna undersökning syftar till att öka förstÄelsen för och kunskap om hur personliga resurser (genompersonliga egenskaper) kan medföra en skillnad för individens arbetsengagemang och hur detta i sin tur kanmedföra en skillnad i individens livssituation.Metod/Design - Studiens forskningsansats Àr en explorativ och kvantitativ undersökningsdesign somgenomfördes pÄ 102 anstÀllda inom ett handelsföretag.
Kvalitetsbristkostnader i monteringshallen : Vad beror de pÄ, hur stora Àr de och vad gÄr det att göra Ät dem?
SammanfattningMonteringshallen hos Metso Paper Karlstad Àr beroende av mÄnga utomstÄende funktioner och processer. De som jobbar med montering och utcheckning mÄste koordinera sina arbeten med tillverkningen, underleverantörer, inköp, konstruktion och skeppning.Alla Àr medvetna om att det finns problem i monteringshallen och att det mÄste det göras nÄgot för att komma till rÀtta med dem. Men vilka orsakerna Àr till problemen finns det olika uppfattningar om. En del upplever det ocksÄ som att problemen Äterkommer gÄng pÄ gÄng. FÄ försök har gjorts för att pÄ metodiskt sÀtt fÄ en gemensam syn pÄ problematiken eller ta fram fakta som kan ligga till grund för beslut om förbÀttringsomrÄden.
RES-direktivets implementering och integrering i svensk politik
RES-direktivet antogs av EU under 2009 i syfte att öka Europas totala andel förnybar energi till 20 procent. Sverige tilldelades en kvot pÄ 49 procent och regeringen valde att höja mÄlet till 50 procent. Vid ökad anvÀndning av förnybar energi kan mÄlkonflikter uppstÄ. De förnybara resurserna kan exempelvis anvÀndas i andra syften vilket skapar konkurrens. EnergiomstÀllningen beskrivs som en intstitutionell utmaning som krÀver politisk vilja och svÄra avvÀgningar.
Hinder för kunskapsdelning : Att skapa förutsÀttningar för mer effektiv kunskapsdelning genom reducering av hinder
För kunskapsintensiva företag Àr det viktigt att arbeta aktivt med kunskap, kunskapsdelning och Knowledge Management (KM) för att vara konkurrenskraftiga pÄ dagens förÀnderliga marknad. Vi har i denna studie fokuserat pÄ existerande hinder för kunskapsdelning, anvÀndning av IT som stöd och hur motivation, belöning och bestraffning pÄverkar kunskapsdelningen. Hinder inom KM minskar effektiviteten av hur ny kunskap skapas, lagras och delas, vilket dÀrför mÄste tas hÀnsyn till och helst minskas eller undanröjas för att uppnÄ högsta möjliga vÀrde för organisationen. För att företag ska fÄ största möjliga vÀrde av sitt KM-arbete, Àr det viktigt att det blir en naturlig del av de anstÀlldas vardag. DÀrför Àr det viktigt att skapa en inre lÄngsiktig motivation genom till exempel utbildning, belöning och arbetslivsförutsÀttningar.UtifrÄn problemdiskussionen ovan stÀller vi oss frÄgorna ?vilka hinder finns??, ?hur anvÀnds befintlig IT som stöd?? och ?vilken pÄverkan har motivation, belöning och bestraffning pÄ kunskapsdelning??.
Modellering av organiskt material i avloppsvatten vid mekanisk tillverkning av pappersmassa : Regressionsanalys baserad pÄ COD- och TOC-analyser vid olika grader av blekning och raffinering
I avloppsreningen pÄ Hallsta pappersbruk i Hallstavik reduceras dagligen tonvis med organiskt material innan avloppsvattnet slÀpps ut i den intilliggande Edeboviken. Bruket Àr ett sÄ kallat integrerat pappersbruk vilket innebÀr att man tillverkar bÄde pappersmassan och pappret pÄ plats. Det Àr frÀmst vid framstÀllningen av massa som det organiska materialet löses ut ur veden och hamnar i processvattnet som sÄ smÄningom nÄr brukets avloppsreningsverk. PÄ bruket tillverkas papper i olika ljusheter, vilket krÀver olika stora insatser i form av blekkemikalier sÄ som vÀteperoxid och hydrosulfit (Àven kÀnt som ditionit). Blekningen varierar över tid i produktionscykler och det Àr sedan tidigare kÀnt att en ökad blekning av massan löser ut mer organiska föreningar.
Employer Branding : ett första steg i att identifiera vÀrdeerbjudandet utifrÄn tjÀnstemÀn och medarbetares förestÀllningar i ett service- och logistikföretag
Employer branding Àr en strategi som allt fler organisationer börjar anvÀnda sig av för att nÄ konkurrensfördelar genom att vara en attraktiv arbetsgivare. Medarbetare beskrivs vilja ha en lÄngvarig och lojal relation till organisationen dÄ de upplever fördelar i organisationens vÀrdeerbjudande och genom det identifierar sig med organisationen. Strategin har vuxit sig starkare i takt med att medarbetarna allt mer ses som organisationers viktigaste resurs och medarbetarna ses som lÀnken till organisationens prestation. Denna studie har som syfte att skapa en förstÄelse för vad som kÀnnetecknar medarbetare och tjÀnstemÀns förestÀllningar om deras arbetsgivare och hur dessa kan pÄverka arbetsgivarens employer brand för att kunna utveckla och stÀrka det. Vi har i studien inspirerats av den kritiska realismen och antagit en kvalitativ ansats.
Kort utvÀrdering av ny jaktberikning för amurleopard (Panthera pardus orientalis) pÄ Parken Zoo
Amurleoparden (Panthera pardus orientalis) klassas som "Critically Endangered" eftersom det endast finns 14 till 20 vuxna individer kvar i det vilda. Kattdjurs inneboende behov av att jaga och leoparders behov av stora hemomrÄden gör att det finns vissa problem relaterade med att hÄlla dessa i fÄngenskap. FörhÄllandena i fÄngenskap bör modifieras sÄ att den liknar den miljö dÀr djur eventuellt ska planteras ut i framtiden. Matrelaterad berikning ger djuren möjlighet att anvÀnda naturliga födosöksstrategier Àven i fÄngenskap. Detta kan ske bland annat med jaktberikning.
Behovet av pedagogisk projektledning i interna förÀndringsprojekt
Studien utgÄr frÄn att interna förÀndringsprojekt inte alltid lyckas men de behövs för att anpassa och modernisera organisationen. Det Àr ett sÀtt att hantera den snabba förÀndringstakten i samhÀllet och konkurrensen med andra. Antalet projekt ökar liksom kraven pÄ resultat och pÄ vad projektledaren ska kunna. Ett ökat fokus pÄ mÀnniskorna och pÄ förÀndringsmotstÄnd Àr framgÄngsfaktorer i uppgiften att Àndra pÄ medarbetarnas beteende. Grunden för att leda projekt, skriver Jansson och Ljung (2009) Àr att hÄrda och mjuka perspektiv mÄste mötas.Studien handlar om hur projektbestÀllaren ser pÄ att ge projektledare med pedagogiska kompetenser implementeringsansvar eller projektledaruppdrag i interna förÀndringsprojekt eftersom det finns behov av lÀrande vid förÀndringar.Teorin Àr kopplad till vÄr undersökning om huruvida organisationer kan utnyttja en dold resurs ? pedagogiska projektledare ? för att skapa bÀttre interna förÀndringsprojekt, att utföra de uppgifter som sammantaget krÀver pedagogisk kompetens.Studien har utgÄtt frÄn en kvalitativ metod i form av kvalitativa intervjuer och tolkande analyser för att ge ett tillrÀckligt djup i svaren.
Att se flyktingbarnet i familjen - en kvalitativ studie om flyktingkonsulenters arbetssÀtt med flyktingbarn utifrÄn ett barnperspektiv
Studiens syfte var att undersöka vad som hÀnder med flyktingbarn nÀr de, i vÄrt fall tillsammans med sina familjer, fÄr uppehÄllstillstÄnd i Sverige. NÀrmare bestÀmt ville vi undersöka hur dessa barn uppmÀrksammas och bemöts av flyktingkonsulenter pÄ flyktingenheten. Sker detta utifrÄn ett barnperspektiv? För att kunna veta om det sker utifrÄn ett barnperspektiv ansÄg vi att det var nödvÀndigt att först titta pÄ hur begreppet barnperspektiv tolkas i dagens Sverige. För att ta reda pÄ om och hur flyktingkonsulenter arbetar utifrÄn barnperspektivet ville vi veta vilka konkreta redskap och metoder som motsvarar deras anvÀndande av ett barnperspektiv.