Dagens städer lever upp till kravet på hållbarhet i långt ifrån alla sina delar. Städernas moderna tillskott präglas ofta av monotoni och lider av bristande service och otrygghet. Infartslederna skär långt in i städerna och splittrar upp staden i isolerade delar. Varför är det så och hur kan det göras annorlunda? Detta examensarbete syftar till att visa att urbana miljöer kan skapas även utanför stadens centrala delar.

Fler och fler byar förlorar sina dagligvarubutiker på grund av befolkningsminskning och ändrade servicevanor. Detta medför att servicen på landsbygden försämras vilket innebär att många invånare flyttar från landsbygden in till tätorten. För att motverka ytterligare befolkningsminskning gäller det att ge dem som bor på orter utan dagligvarubutik en bättre tillgänglighet. Syftet med examensarbetet var att göra en kartläggning av de samhällsbetalda transporterna samt att ta fram förslag på samordning av dessa i Gällivare kommun. Detta ska i sin tur leda till en ökad tillgänglighet för de boende på landsbygden.

Urbana områden är komplexa strukturer som styrs av många olika viljor, intressen och behov. Dessutom blir de urbana områdena allt fler. Väldsbefolkningen växer och fler människor väljer att leva och bo i städer. Den pågående urbaniseringen innebär att det just nu bor över 3,5 miljarder människor i världens städer och samhällen, vilket även ställer krav på staden som hållbar livsmiljö (UNEP 2012). Stadens gröna områden blir allt viktigare och de viktigaste elementen i dessa områden är just träden (Nilsson, Konijnendijk & Randrup 2005).

I uppsatsen har uppsatsförfattarna studerat urbana godstransporter i Göteborg, urbana godstransporter innebär en rad olika negativa effekter. För att komma till bukt med dessa kan olika restriktioner eller initiativ införas.Negativa effekter av urbana godstransporter är miljöförstöring, trängsel, ökad olycksrisk samt försämrad boendemiljö. Vid utvecklingen av hållbara urbana godstransporter finns det tre grundpelare att utgå ifrån och ta hänsyn till, rörlighet, hållbarhet och beboelighet.Att utveckla system för hållbara urbana godstransporter är en utmaning. Då de olika aktörerna som är involverade kan ha motstridiga intressen och mål som måste beaktas. De olika aktörer som är involverade i urbana godstransporter är transportörer, återförsäljare, stadsplanerare samt boende/kunder.

Morgondagens samhällen står inför stora utmaningar såsom att hantera den ökande mängden intensiva och extrema nederbördstillfällen som förväntas att komma i framtiden. Lösningen finns i att planera och tänka på helheten om hur städerna på bästa sätt kan utformas med hjälp av funktionella öppna dagvattenlösningar för att ge en bra och effekt avrinning. Det gäller också att skapas förståelse att öppna dagvattensystem bidrar med positiva effekter till samhället, t.ex. genom att bli en resurs för stadens vegetation och grönområden och därav åstadkomma grönare och vackrare städer (Hållbar dag- och dränvattenhantering, 2011)och som gynnar folks hälsa(Viklander & Blecken 2012). Det urbana kretsloppet, skriver Butler & Davies (2011), ersätter en del av det naturliga kretsloppet och Lidström (2012) förklarar att det urbana kretsloppet lånar vatten från det naturliga och skapar då en extra loop för vattnets väg genom cirkel. Butler & Davies (2011) förklarar hur viktigt det är att det finns en förståelse kring konsekvenserna som uppstår när en del av det naturliga hydrologiska kretsloppet ersätts med en artificiell del för den urbana miljön.

Idag lever 80 procent av Europas befolkning i urbana miljöer. Städerna står för 70 ? 80 % av energianvändningen i EU och står för lika stor andel av växthusgasutsläppen. Transporter är helt nödvändiga och viktiga för staden och samhället, men är också källan till trängsel och miljöproblem i våra städer, så som lokala luftföroreningar, utarmning av icke förnybara fossila bränslen, fragmentering av öppna ytor med vägar, växande förorter samt nedbrytning av stadsdelars livskvalitet. Inom dagens stadsplanering ses transporter som en viktig del i styrningen mot en hållbar stadsutveckling och det är allmänt erkänt att det finns ett behov av att hantera efterfrågan på resor. Denna studie visar på att infrastrukturutbyggnaden är en viktig del i att ge goda förutsättningar för hållbara transportslag, emellertid kan den fysiska strukturen enbart hantera en del av trafikproblemen.

Få studier är gjorda om intrahospitala transporter och i synnerhet postoperativa transporter. De studier som finns behandlar framförallt intensivvårdspatienter som transporteras till behandlingar och undersökningar. Tidigare forskning visar att den intrahospitala transporten av intensivvårdskrävande patienter är en patientsäkerhetsrisk då patienten kan få fysiska komplikationer och en förlängd vårdtid. Den postoperativa transporten av den nyopererade patienten sker dagligen inom sjukvården. För att erhålla grundläggande kunskap om denna transport genomfördes en ostrukturerad observationsstudie med fokus på patientsäkerhet.

Stora delar av världen genomgår idag en omfattande urbanisering, där allt fler flyttar från land till stad. Samtidigt ges diskussionen om hållbar utveckling mer och mer relevans och utrymme. Som en följd av rådande urbaniseringstrender tycks resonemang kring miljömässig hållbar utveckling ofta beröra hur de urbana strukturerna ska kunna komma att möta framtidens klimatutmaningar, snarare än att alternativa strukturer lyfts fram som möjliga, mer miljövänliga, alternativ. Denna uppsats syftar till att ge en djupare förståelse för vilken betydelse relationen mellan stad och landsbygd har för en miljömässigt hållbar utveckling. Uppsatsen tar sin utgångspunkt i en beskrivning av och diskussion kring miljömässig hållbarhet (och icke-hållbarhet) i staden respektive på landsbygden. Denna beskrivning och diskussion ligger sedan till grund för en analys av huruvida Region Skåne förhåller sig till de miljömässiga fördelar en stärkt relation mellan stad och landsbygd innebär.

I dagsläget går de flesta transporter av norsk lax med lastbil genom Sverige, endast en liten del går med tåg, emellertid finns det utrymme att transportera norska lax med tåg från Gällivare ner genom Sverige. För detta ändamål diskuteras en ny vägförbindelse mellan Porjus och Tysfjård för att förenkla den nödvändiga transporten med lastbil till Gällivare för omlastning. Syftet med den här uppsatsen är att analysera vilket av de två alternativen, att fortsätta transportera med lastbil eller att lägga om trafiken till tåg. För att göra detta har en CB-kalkyl använts. Resultaten visar på att det är en samhällsekonomiskt effektiv lösning att lägga om transporten till tåg om den nya vägförbindelsen byggs.

Ett miljöledningssystem är på väg att införas vid Luleå tekniska universitet. Under miljöutredningen vilket är det första steget vid införande av miljöledningssystem, upptäcktes att statistik över personalens tjänsteresor saknades. Eftersom tjänsteresor ingår som ett miljömål i universitetets miljöledningssystem behövs statistiskt underlag till detta. Personalens färdsätt till och från arbetet är också av betydelse för miljön. Examensarbetets syfte är att kartlägga Luleå tekniska universitets anställdas tjänsteresor samt deras färdsätt till och från arbetet.

Uppsats för avläggande av filosofie kandidatexamen i Kulturvård, Trädgårdens hantverk och design, 21 hp, 2009.

Bakgrund/Problem: Outsourcingbeslut ses som komplicerade i och med osäkerheten som finns involverad i beslutsprocessen, dessutom förekommer dålig leverantörshantering (Cao et al. 2007). Vidare har forskning som finns relaterat till ämnet flertalet brister i undersökningen av beslutsprocessen och vilka beslutsfaktorer som anses viktigast (De Boer et al. 2006). Därutöver saknas tillräcklig forskning om små och medelstora företags transportinköp (Holter et al.

Ljud inom landskapsarkitektur är relativt outforskat.Den visuella infallsvinkeln är avsevärt mer integrerad i gestaltning av det urbana landskapet än den audiella. Hur ljud upplevs är subjektivt och i jämförelse med synen, svårare att åskådliggöra. Kandidatarbetet belyser ljud som sinnesupplevelse och gestaltningsaspekt i det urbana landskapet. Ljudet har en betydelsefull mening som sinnesupplevelse och ljudet är starkt kopplat till minnet, vilket gör att platsförnimmelser förankras i ljudupplevelser. I städer blandas naturljud med konstgjorda ljud. I takt med att våra städer förtätas tvingas ljuden att trängas om utrymmet.

Målet med detta arbete är att undersöka vad begreppet ekosystemtjänster kan innebära i den urbana utemiljön och hur ett ekosystemtjänstperspektiv kan användas för att beskriva och gestalta grönytor i staden. Bakgrunden är det växande intresset för hållbar stadsplanering och hur landskapsarkitektur kan bidra till detta. Frågeställningarna som har varit utgångspunkt för arbetet är: ? Vad innebär begreppet ekosystemtjänster i mindre, urbana sammanhang? ? Vilken roll skulle ett ekosystemtjänstperspektiv kunna ha vid gestaltning av utemiljöer i mindre skala? Arbetets metoder består av studier av litteratur, studiebesök i Malmö, Lund och Helsingborg samt av ett gestaltningsförslag för en bostadsgård i området Rådhusrätten i Lund. Begreppet ekosystemtjänster fick sitt genomslag med Millennium Ecosystem Assessments rapporter i början av 2000-talet och betyder de tjänster och fördelar som människor får från naturen. Det inkluderar exempelvis odling av mat, rening av vatten och luft, rekreation, hälsa och symboliska värden.

Den urbana grönskan är en förutsättning för en hållbar stad. Gröna ytor i den urbana miljön främjar hälsa och välbefinnande. De stimulerar till fysisk aktivitet och med rätt utformning kan de också vara en restorativ miljö, som motverkar och lindrar stress. Med en central placering är de tillgängliga för alla människor. Stockholm står inför en period av stark tillväxt.