Sökresultat:
1073 Uppsatser om Urban woodlands - Sida 58 av 72
Den fysiska planeringens möjligheter och begränsningar - att främja fysisk aktivitet
Detta arbete tar sin utgångspunkt i hur det genom den fysiska planeringen kan vara möjligt att främja fysisk aktivitet. Idag har många en passiv och stillasittande livsstil och detta har direkta negativa effekter på våra kroppar och vår hälsa. Människor är i grunden skapade för att utföra sysslor som kräver fysisk aktivitet och när vi i dagens samhälle inte kan tillgodose oss detta behov på ett naturligt sätt i vardagen börjar vi på olika sätt må dåligt, både fysiskt och psykiskt. Utformningen av miljöerna vi rör oss i dagligen är en viktig faktor gällande vilken mängd fysisk aktivitet vi uppnår. Hur det påverkar oss och vilka möjligheter och begränsningar den fysiska planeringen har gällande att främja fysisk aktivitet undersökas i detta arbete.
Tr?stadens dolda utrymmen: fasader i husens mellanrum som kulturhistoriskt k?llmaterial
This thesis explores the narrow spaces between closely built houses in the over 300-year-old wooden
town center of Mariestad, Sweden, and their potential as time capsules and sources of knowledge in
cultural-historical building investigations. By interpreting well-preserved carpentry work on a facade
in one of these spaces, the study aims to provide an example of how these preserved spaces can serve
as a source of knowledge and understanding of craftsmanship and the history of the place. The thesis
also addresses the municipality of Mariestad's work with cultural heritage, as well as maps out more of
these potentially interesting interstitial spaces. Old Swedish wooden towns possess a high degree of
uniqueness both nationally and internationally; nevertheless, they are subjected to relatively significant
threats of demolitions and substantial changes, often in the form of many smaller restorations or
changes over a long period of time.
The focus of the case study is a window from the 16th or 17th century and the facade's old, hand planed wooden cladding.
Träd och deras värde på begravningsplatser i urban miljö : en studie av kulturhistoriska värden, biologiska värden samt säkerhet
Träd är ett viktigt inslag i våra urbana miljöer och många av stadens träd finns på de begravningsplatser som är belägna inne i städerna. Den här uppsatsen handlar om dessa träd och några av de värden som träden har. Kulturhistoriska värden, biologisk mångfald och säkerhet tas upp och behandlas med fokus på den konflikt som kan uppstå då olika aktörer som arbetar med träd på begravningsplatser har olika intressen. Kulturhistoria, biologisk mångfald och säkerhet är alla viktiga att ta hänsyn till vid förvaltning och planering av träd på begravningsplatser. Detta kan bara ske om det skapas ett större samarbete mellan dessa aktörer som kan utgöras av länsstyrelse, biologer, antikvarier på länsmuseer och kyrkogårds förvaltning.
I samband med arbetet har en inventering av träd på några av de äldsta kvarteren på Västra kyrkogården i Göteborg genomförts.
Ett resecentrums betydelse för en stadskärna . : En studie om Kramfors resecentrums funktion och relation till den urbana omgivningen, samt upplevelsen av denna
The purpose of this study is to shed light on and describe Kramfors travel centers function and relationship to the surrounding urban environment, and how this core is experienced by residents and visitors. To do this, the use of the travel center, its relationship to Kramfors city center and the perception of it, as well as possible improvement areas has been studied.This has been examined using a quantitative method by designing a questionnaire and the usage of a research strategy through the implementation of a small-scale survey. Within this a cluster sampling was applied.The result shows that Kramfors travel centers is primarily used for traveling and is used most frequently by the visitors within the study. It is also shown that residents 'primary reason for traveling from the travel center is friends and family, followed by shopping, and that the visitors' primary motive for traveling is friends and family as well, followed by work. The mode of transportation between the travel center and destinations are mainly walking, while the mode of transport between homes and the travel center proves to be the car.
Samverkan för hållbar stadsutveckling i Skåne - Offentlig samverkan med fokus på Region Skåne, Länsstyrelsen och kommunerna
Fokus i den här uppsatsen ligger på samverkan mellan tre offentliga utvecklingsaktörer i
Skåne; Region Skåne, Länsstyrelsen Skåne och kommunerna. En god samverkan dessa
aktörer emellan anses generellt vara viktigt, och något av en grundläggande aspekt, för att den hållbara stadsutvecklingen i Skåne ska ledas i rätt riktning. Det teoretiska ramverk som används i uppsatsen målar upp en bild av hur samverkansprocesser kan te sig i verkligheten, samt belyser hur problem och utmaningar kan tacklas. Ramverket består av främst governance och collaborative planning ? två teorier som är relevanta för både samverkan och hållbar stadsutveckling.
En undersökning av miljöbedömning för RUFS 2010
Every plan and program decided on by an authority or municipality, where the environmental impact can be considerable, must be environmentally assessed according to Environmental Code, the Planning and Building Act (PBA) and the Regulation on Environmental Impact Assessment.The purpose of this study is to examine the Environmental Impact Assessment (EIA) for The Region Development Plan for the Stockholm Region, RUFS 2010. The plan was approved by at that time the Regional Planning Office (Regionplanekontoret), which procured the process by consultants. RUFS 2010 includes two merged plans ie. a regional Development Plan (RUP) and the Regional Spatial Plan for Stockholm. It was necessary to establish an environmental assessment of RUP, but not for the regional plan.
Ljud i staden -en fallstudie av upplevd ljudkvalitét
Detta arbete utgår ifrån en enighet i forskningen om att mätningar av ljud inte
är tillräckligt för att bestämma ljudlandskapets kvalitet. Enligt EU direktivet
2002/49/EG som senare skrivits in i miljöbalken, ska varje kommun eller tätort
med mer än 100 000 invånare framställa bullerkartor som i sin tur ska användas
som underlag i ett åtgärdsprogram. Direktivets syfte är att informera
politiker, medborgare och planerare i buller frågan i den givna tätorten.
Forskning tyder dock på att allmänheten och icke specialister har svårt att
tyda bullerkartorna och att gemene man inte har någon referens till de
mätnivåer som presenteras. I arbetet presenteras en översikt av teorier och
begrepp som behandlar ämnet ljudlandskap (soundscape) och koncept och metoder
som tillhör detta begrepp.
Gestaltning och förverkligande av Icehotels utemiljö säsongen 2009/2010
This paper constitutes graduate work at the landscape
architecture program at the Department of Urban
and Rural Development at the Swedish University of
Agricultural Sciences, Uppsala. The main purpose of this
paper is to create a project from an idea to reality. The
place for the project is the environment of Icehotel in
Jukkasjärvi in the north of Sweden. Icehotel is a unique
hotel concept and each winter a hotel, a church and a
bar is built at the area of only ice and snow, and each
spring it all melts down and returns to the Torne river.
During the project a plan for the environment, in ice and
snow, will be made and then a part of it will be built in
January 2010. The purpose is to improve the outdoor
environment with landscape architecture to enhance the
experience of Icehotel and create an exciting entrance to
the area.
Människans interaktion med miljön
Denna uppsats är en beskrivning och undersökning på vad utemiljön har för betydelse för oss som individer och hur den påverkar oss. Uppsatsen kommer först att gå igenom en litteraturgenomgång, sedan görs en analys av två bostadsområden i Kristianstad och därefter presenteras en intervjuundersökning som har gjorts på respektive bostadsområde. Utefter de slutgiltiga resultaten kommer uppsatsen att avslutas med en diskussion och slutsats. Enligt bl.a. Karla Werner (Olsson m.fl.
Odling i staden : Vad motiverar kommun och medborgare i Uppsala till engagemang inom stadsodling?
En person som blir utsatt för ett frihetsberövande på grund av misstanke om brott är berättigad till ersättning från staten om hen sedermera inte blir dömd. Enligt frihetsberövandelagen kan sådan ersättning omfatta kostnader för utgifter, förlorad arbetsförtjänst, intrång i näringsverksamhet och lidande. Syftet med uppsatsen är att beskriva och utreda hur lidandet ersätts av JK och staten samt vilka faktorer som kan påverka lidandet för den felaktigt frihetsberövade personen. För att klargöra vad som faktiskt anses påverka lidande har förarbetena till lagen samt ett flertal olika JK-avgöranden och domstolsavgöranden studerats. Ersättning för en persons lidande utgår med ett normalbelopp enligt en intern mall hos JK, som baseras på en förutbestämd summa pengar per månad.
Den auktoriserade redovisningskonsulten : I skuggan av revisorn?
Every plan and program decided on by an authority or municipality, where the environmental impact can be considerable, must be environmentally assessed according to Environmental Code, the Planning and Building Act (PBA) and the Regulation on Environmental Impact Assessment.The purpose of this study is to examine the Environmental Impact Assessment (EIA) for The Region Development Plan for the Stockholm Region, RUFS 2010. The plan was approved by at that time the Regional Planning Office (Regionplanekontoret), which procured the process by consultants. RUFS 2010 includes two merged plans ie. a regional Development Plan (RUP) and the Regional Spatial Plan for Stockholm. It was necessary to establish an environmental assessment of RUP, but not for the regional plan.
Pointoftalk : samtalsplatser i stadsmiljöer
Ett torg är ett bra exempel på en traditionell mötesplats. Ofta har den en historisk bakgrund där funktion och placering var anpassad för kommersiella, politiska, eller religiösa syften. Idag när fler och fler människor flyttar in till staden korsas våra vägar allt oftare. Oavsett var vi stöter på varandra så har alla platser där vi möts något gemensamt, att rymma människor, att utgöra en yta där samtal kan uppstå.Möten mellan människor sker precis hela tiden, det finns inga regler på hur ett möte kan uppstå. De flesta är planerade men många sker också slumpmässigt.
Industrigatan som offentligt rum - en gemensam historia
Norra Sorgenfri a?r ett gammalt industriomra?de i o?stra Malmo? som sta?r info?r en gedigen omvandlingsprocess fo?r att bli en del av Malmo?s innerstad. Utvecklingen ska ske successivt under ett antal a?r och drivas av Malmo? stad i samverkan med omra?dets privata fastighetsa?gare och verksamma akto?rer, vilket go?r processen va?ldigt komplex. Malmo? stad har storslagna visioner fo?r omra?det och vill i ett tidigt skede utveckla Industrigatan, omra?dets ?ryggrad?, till ett intressant och attraktivt stra?k.
Risk- och sårbarhetsanalyser för smarta elnät
The electrical grid needs to be changed in the future in order to manage more distributed and renewable generation and also to make it possible for electricity consumers to be more active and aware of their electricity consumption. This future grid is usually referred to as a smart grid. With the transition to a smart grid, new challenges occur. One method to determine those challenges is to perform risk and vulnerability analyses. InStockholm, the new urban district Stockholm Royal Seaport is built.
SHARED SPACE : Att få rum i staden
En utbyggnad av shared space har skett och sker runt om i Sverige, Europa och övriga världen. Utbyggnaden har föranlett en debatt kring ämnet som handlar om stadens funktion och om människors tillgång till staden utifrån sina villkor. Det finns ett kunskapsbehov i kommunal planering när det gäller utformning och val av plats för shared space, vilket är en av anledningarna till examensarbetet. Syftet är att formulera och pröva en arbetsmodell som kan vara vägledande i arbetet med etablering av shared space, där fokus ligger på prioriteringar mellan användare och begreppen: stadens karaktär, tillgänglighet, trygghet, trafiksäkerhet och miljö. Dessa utgör kvalitetsbegreppen i planerarhandboken; Trafik för en attraktiv stad.