Sökresultat:
1579 Uppsatser om Urban skog - Sida 41 av 106
Bellevue - en studie av verksamheter och småindustri i stadslandskapet :
How can we plan so that smallscale industry and businesses can become an integrated part of the city?
The densifying process in search of new housing areas that is going on in most swedish cities threatens to undermine the diversity and complex make up of central parts of many cities. To sustain industrial activities in central locations is critical to this diversity.
This thesis discusses how to reach a sustainable city planning with Bellevue, a small industry and business area in central Gothenburg, as an example..
Gestaltning av stadens utemiljöer - Naturlikt kontra formellt & abstrakt :
In the increasing urban environments and the
modern societies demands for sustainability
there is a challange in planning cities with a
balance between density and a satisfying access
of recreational environments. For attractive cities
these environments need to be designed to fit
every inhabitants? demands and opinions in some
way. Increased knowledge and understanding
is therefore needed about how different design
styles in landscape architecture affect people
and the cities. In this bachelor thesis benefits
and disadvantages as well as the experience
and impact of two fundamental design styles
i discussed; naturalistic and formal/abstract
design.
De halländska ljungmarkerna och deras försvinnande : en agrarhistorisk studie
Föreliggande uppsats syftar till att beskriva det i Halland en gång så utbredda ljunghedsbruket. Uppsatsen söker svara på hur utbredda ljunghedarna var och varför de var särskilt utbredda i Halland samt hur markanvändningen förändrades på ljunghedarna under 1800- och 1900-talet. Vidare diskuteras i uppsatsen varför en så omfattande jordbruksform som ljunghedsbruket helt övergavs inom loppet av 100 år. Genom dels litteraturstudier, dels genom studier av äldre storskaliga lantmäterikartor har följande resultat uppnåtts:
Då skogen under olika tider och av olika anledningar avverkades i Halland fick ljungen möjlighet att etablera sig i landskapet. Då Hallands naturgeografi i flera avseenden passar ljungen bra blev ljungen konkurrenskraftig i landskapet.
Tätortsnära skogsbruksplan i Borås stad
This report is part of an Bachelor of Science work in forestry, conducted for the community of Borås, Sweden. In order to create a forest management plan for the area of Hestra, a survey was conducted. People living in the area were given the opportunity to reply to the survey. The questions in the survey are both personal and forestry-related. The aim is to reach out to the different categories of people when it comes to age, living and the different aspects of visiting the woods.
FÖRVÅNANDE KAPABEL - kroppslighet och rumslighet i fem kvinnors erfarenheter av parkour
The urban physical practice of parkour can be described as male dominated. In thispaper, however, I choose to focus on women participating in the sport. My materialconsist of interviews with five Swedish women who regularly perform parkour.Through the phenomenology of Simone de Beauvoir, Iris Marion Young and SaraAhmed, I analyze the women?s relationship to the body and (public) space. Myconclusion is that engaging in parkour has changed the way the women understandtheir own corporeality, from an ?I cannot? to an ?I can?.
Skogs påverkan på vindkraftsproduktion - en fallstudie av vindkraftverk vid Andersfält.
The purpose of this master thesis is to investigate how nearby forests affect the energy production in wind turbines. To reach the purpose a case study is performed on three wind turbines sited on a field in a north-south line at Andersfält in the municipality of Halmstad, Sweden. Approximately 100 meters south of the southern wind turbine a forest is situated. The case study is divided into three sub studies where the difference in energy production, the affect of the forest and a wind meteorology model, WAsP, is studied. The result show that the forest have a significant influence and that the WAsP-model gives an incorrect result of the energy production in wind turbines sited near a forest..
När tågen slutat gå : förvandling av övergiven räls till publikt promenad- och parkstråk
Abandoned and unused railway structures often possess
great potential if they are reclaimed and reused for new
purposes. The thesis focuses on the global trend of
restoring and revitalizing these areas, converting them
into park areas, rail trails and green corridors in the city
landscape, while preserving their ecological, social, esthetic and historic values.
These rail areas were often abandoned when industries
moved out from the cities, either to industrial areas or
abroad. The use of railways for transporting industrial
goods was also replaced to a large extent my motorized
road vehicles in the mid 20th century, leaving the rails
under-utilized. Because of their location and intrinsic
values, they can be reused for important functions, such
as green areas in the city environment, providing space for
recreational activities and exercise and social meetings and
interactions.
I have closely investigated the three park areas High Line in New York, Promenade Plantée in Paris and Schöneberger
Südgelände in Berlin, which have all gone through this
transformation in recent years. I have summarized my
conclusions in three key concepts to consider: design for
social values, preserve the architectural history, and leave
room for future evolution.
The final part of my work is a design program for an
abandoned railways area in Stockholm: Eriksdal railway
area.
Klimat i landskap : om att accentuera förändring på en urban plats
I detta examensarbete har jag utgått från teorier om klimat och
människa och den energi som jag tror finns i gränssnittet mellan
mänskliga aktiviteter och naturliga processer.
Jag har utgått från att både mänskliga aktiviteter och naturliga
cykler påverkar klimatet och att det är den sammanlagda
påverkan som utgör resultatet.
Jag har gått vidare från denna teori till att arbeta med utformningen
av en plats, för att undersöka om man kan påvisa detta
genom landskapsarkitektur. - Om landskapet kan utgöra en
plattform för en fråga som berör natur, men som vanligtvis skildras
i helt andra kontexter och i ett hav av svårläslig information.
Jag har strävat efter att lyfta/skildra klimatet och dess föränderlighet
som ett intresse - inte som ett hot.
Jag har med hjälp av referensstudier reflekterat över vad jag
tycker om på olika platser och låtit mig inspireras inför kommande
gestaltningsutmaning.
Jag har arbetat med en plats i en urban kontext för att den skall
vara tillgänglig för fler än de som vanligtvis intresserar sig för
natur eller miljöfrågor.
Målet är att parkgestaltningen som verktyg kan verka som en
strategi för att angripa utmaningen att lyfta både mänsklig och
naturlig påverkan i klimatet.
Platsen jag arbetat med är belägen på Möllevången i Malmö
och har de kvaliteter i form av skala och läge, som jag ansett
vara nödvändiga för mitt projekt. Jag valde även platsen för att
jag tror att en parkgestaltning i detta område som har stor brist
på grönytor, kan svara till fler intressen än de som jag själv har
utvecklat genom detta arbete.
Det konceptuella programmeringsförslaget blev konturerna av
ett skånskt åkerlandskap, utrullat på platsen. Ett nät av lappar
att fylla med olika aktiviteter beroende på brukarnas önskemål.
En av lapparna lyfts upp och fungerar som en ?reagerande
väder- och rörelse-indikator?, en plats vars mikroklimat påverkas
av förändring i påverkan från både människa och natur.
Urban återanvändning - Järnvägsverkstäderna i Malmö
Många äldre industriområden har genomgått en omvandling för att möta dagens
behov, men samtidigt har platsernas själ och historia bevarats genom
återanvändning av byggnaderna. Malmö befinner sig idag i en övergång från en
stad som varit beroende av industrier till att utvecklas mot en kunskapsstad,
vilket gör gamla industriområden aktuella för nya användningsområden. Eftersom
Malmös invånarantal ständigt ökar, krävs det att mark inom staden utnyttjas för
ny bebyggelse. Järnvägsverkstäderna i nordöstra Malmö är ett äldre
industriområde från förra sekelskiftet som haft en betydande roll för staden,
men med tiden har förutsättningarna ändrats. Förr dominerades de stora ytorna
av järnvägstrafik och industrier som utnyttjade tågförbindelsen, men med tidens
gång har platsens lokalisering blivit alltmer central och har idag goda
utvecklingsmöjligheter.
Genom att området har dominerats av järnvägstrafik för industrier kännetecknas
området fortfarande av stora byggnader och rälsdragningar.
Marina visioner : nya idéer för småbåtshamnen i ljuset av utveckling, urbanisering och klimatförändring; tillämpat i Rydebäck.
New dwellings and commercial buildings in coastal regions has for some time now been a focal point. Old industrial harbours are regenerated into modern living areas with a recreational purpose. In Sweden the marina has not taken part in this development, thus remained in the monotony and large-scale structures of modernism.
This graduation thesis looks upon the marina from a landscape architects point of view, where the marina foremost is a social venue. By revealing and discussing the development of the marina, its design and environmental consequence theories of the marinas future is presented. These theories are later tested upon the costal village of Rydebäck, south of Helsingborg.
The thesis is structured in three parts: marina knowledge, proposal and resources.
In the first part the historical development of the marina from prehistory time to now is discussed.
Förbättringspotential i avverkningsplanering : en fallstudie av ett års avvekningar på två distrikt inom SCA skog, Jämtlands förvaltning
Denna studie undersöker möjligheterna att förbättra den avverkningsplaneringen hos ett
stort svenskt skogsföretag. Studien avser i huvudsak den operativa planeringen men berör
också delvis strategisk planering. Arbetet baseras på en fallstudie som är genomförd inom
två distrikt på SCA skog AB, Jämtlands förvaltning och inkluderar fyra delar som är;
1. Att kartlägga avverkningar ett år bakåt i tiden och insamla olika variabler för att kunna
åskådliggöra hur verksamheten fortskridit under året.
2.
Urban Building vid Hornsbruksgatan
Alla rum i huset vetter mot gemensamma ytor och korridorer, och går att låsa. Det medför att man som hyresgäst kan hyra en valfri kombination av rum i hela huset. Rummen är specifica i och med att de har olika egenskaper och passar för olika syften. Man skulle kunna säga att programmet(bostäder, kontor och butiker) är uppdelade i sina mindre beståndsdelar och fördelade i de olika rummen. Möjligheterna går från att endast sova i huset och leva resten av livet i staden, till att leva större delen av sitt liv i huset. Huset erbjuder ett alternativ till normen för hur man bor, arbetar och lever..
Skogsvårdslagen: En undersökning av balansen mellan bevarande och brukande
Nedskrivna regler om skogsvård har funnits sedan 1200-talet. I mitten av 1800-talet, när sågverken tillkom, ökade avverkningstakten i Sverige avsevärt. Tidigare hade avverkning av skog främst genomförts för husbehov. Den första moderna skogsvårdslagen infördes 1903 och har kommit att genomgå ett flertal ändringar. Dagens skogsvårdslag gäller sedan 1979 men genomgick viktiga ändringar 1993.
Urban building i kvarteret Domherren : Life aquatic
Destilleri, saluhall och destilleri.Arkitketurskolans verksamhet ska flytta och uppgiften var att rita om nuvarande arkitekturskolan till Kontor, bostäder och offentliga/kommersiella verksamheter i gatauplan. Målet med projektet har varit att öppna upp den befintliga bygganden och få in en mer offentlig, öppen verksamhet i gatuplan. Byggnaden rymmer efter ombyggnad en saluhall som tar upp största delen av gatuplanet. Gatuplanets utfackningsväggar byts ut mot glaspartier som öppnar upp fasaden runt om hela kvarteret. Saluhallen verkar tillsammans med ett eget destilleri för brännvinstillverkning och ett bageri för knäckebrödstillverkning. På kvarterets innergård och tak finns åkermark där det odlas råg som förädlas på plats till brännvin och knäckebröd..
Föroreningar orsakade av stenar inblandade i barrmassaved
Holmen Skog AB is an important supplier of conifer pulpwood to the Iggesund Paperboard mill. After logging and transport to the landing by a forwarder, the wood is loaded on trucks for further transport, often by using separate loaders. During this handling process considerable amounts of stone material is sometimes mixed into the pulpwood and this causes problems for the industry. The aim of this study is to identify which part of the chain from forest to pulpmill, that contributes the most to this contamination. Sizes and total volumes of the contaminating stones were also investigated.