Snö transporteras till en snödeponi för att inte hindra framkomlighet eller skymma sikt för trafikanter i staden. Snödeponin kan vara placerade på land eller i vatten. När snön smälter vid en deponi frigörs föroreningarna och hamnar på marken som sediment eller rinner med smältvattnet till ett vattendrag eller infiltrerar i marken. Föroreningarna i snö kommer främst från avgaser och slitage av väg och däck från biltrafiken, föroreningarna som är i luften och salt och sand från halkbekämpning. Hur stora mängder det är beror på trafikintensitet och hur länge snö ligger på marken.

Trä var en väldigt viktig råvara under medeltiden, och användes till alla möjliga olika ändamål. Tillgången var dock inte obegränsad, och som ovanstående paragrafer visar, var man tvungen att reglera skogen och tillgången till virke i lag.Min egen nyfikenhet för ämnet kommer sig av ett begynnande trähantverksintresse. Jag har läst mycket engelsk litteratur om träslöjd och snickeri, och som medeltidsarkeolog funderar man hela tiden över hur de gjorde tekniska lösningar på den tiden. Jag fascineras av de olika träslagens egenskaper, den hårda och tunga eken, den starka och böjliga asken och de fina sniderier man kan göra i lind, men när man kommer till dagens trävaruhus finns nästan bara gran och fur att köpa. På grund av detta beslutade jag mig för att undersöka hur mångfalden av träslag såg ut under den skånska medeltiden, och hur man använde dem..

Hur kan studenter spara pengar på sitt boende? Enligt SSCO är bostaden den tyngsta utgiftsposten för studenter. Genom att kombinera vandrarhem med studentbostäder kan man göra det möjligt för studenter att spara pengar på sitt boende då de t ex åker till sin hemstad - över helg liksom sommar. Genom att lägga till studieytor och kontorshotell skapas en flexibel byggnad som ger och tar av varandras ytor beroende på tid, dag och månad.Synen på material har också spelat stor del i projektet. Vad händer med befintligt material då en byggnad ska transformeras? .

En landsomfattande försökserie anlades mellan 1984 - 1988 med 15 försöksblock i Sverige. Syftet var att studera den totala effekten på virkesproduktionen av tre olika intensiva skogsskötselalternativ. Inom varje block upprättades en extensiv behandling som innebar att ingen åtgärd efter avverkning vidtogs, en normal behandling som motsvarade markägarens normala skötselintensitet vid tiden när försöken anlades. Slutligen fanns en intensiv behandling där ambitionsnivån skulle vara högre än vad som kunde anses vara normalt. Mitt syfte var att studera hur fältskiktets täckningsgrad och artantal påverkats av de tre olika skogsskötselintensiteterna på de tre försöksblocken Bjurholm, Edefors och Harads i Norra Sverige. På dessa block inventerade jag markvegetationen med fokus på fältskiktet i månadsskiftet mellan Juni och Juli 2013.

Detta kandidatarbete undersöker gröna tak i urban miljö. Gröna tak är i denna uppsats ett begrepp och samlingsnamn för vegetation på byggnaders tak i olika former. Trenden för gröna tak pekar uppåt, främst utomlands men även i Sverige. Emporia i Malmö som är ett av Skandinaviens största köpcentrum är byggt med ett så kallat grönt tak. Detta tak anlades dock på initiativ av byggherren och inte efter kommunens beslut.

I och med Landscape Urbanism har landskapsbegreppet sedan en tid upplevt en hausse inom arkitektur- och stadsbyggnadsdiskurs. I och med denna nya uppmärksamhet för landskapet har ett nytt behov uppstått: att diskutera vad som egentligen menas när man använder detta mångtydiga begrepp. Med detta fokus behandlar denna uppsats komplikationerna som uppstår när ordet landskap och dess ofta motstridiga betydelser används utan att kommunicera vad som avses. Med utgångspunkt i lingvistiska teorier hävdar jag därför att språket och således semantiken, ordens innebörd, är av yttersta vikt för att formulera och konstruera nya stadsbyggnadsteorier såsom Landscape Urbanism. För vad betyder egentligen Landscape inom Landscape Urbanism? Hur kommer det sig att ordet dels används för att referera till ytorna ?mellan husen?, men även används som ett begrepp som beskriver hela stadens dynamik? Hur kan dessa mycket olika tolkningar av ordet landskap existera under en och samma paroll ? Landscape Urbanism? Denna uppsats behandlar dessa olika tolkningar, men presenterar även ett sätt att hantera detta till synes alldagliga men mångfacetterade ord. Due to Landscape Urbanism the term landscape has experienced a recent hausse within architecture and urban design discourse.

I have studied the suburban municipality of Botkyrka, south of Stockholm, from a rural perspective. Through that I`ve compared how countryside comes into being with the planning and building of suburbs. I have looked for a definition of Countryside, and found that it is often explained or defined in negative terms, as what it is not. In that it says nothing about what it really is, or about the qualitiies it has to it. Botkyrka is a suburb, but it does in large parts consist of countryside. Apart from defining countryside and rural I´ve been searching for a definition of suburbia, of it´s structure and the mental picture we have of it as a cultural phenomena. In order to understand the role that suburbs have in planning I describe their history from Italian renaissance villas to sprawl. By opposing urban and rural, modern urban planning and how rural areas are created, I´ve come to a definition of rural planning and the making of countryside. To make countryside, planning and building should come from individual needs and desires. A relationship to the surroundings based on continous interaction between the human beeing and it´s environment, a constant process of shaping and reshaping. To put my thoughts to the ground I have collected examples of projects and ideas, that fits into my view of what rural planning and making countryside is all about. They are put in different categories according to the possibilities of influence and to what degree it is put into private hands. The first category is ?allemansrätten?, every mans right. That is the rigt to use private land as long as you don´t disturb or destroy.

There are numerous questions to be asked when your task is to plan a small community?s future development. Is it possible to suggest something new and modern? What considerations should be taken concerning the existing situation? What is an appropriate size for the new development? Where is it possible to build and what is the most appropriate method to use?In this master´s thesis I have tried to develop and describe a working-process where I execute a complete landscape character analysis for the whole community in question to get the answers to where and how it would be most appropriate to develop a village like Flädie without destroying its current character.Flädie is a typical small village in the countryside of Skåne, Sweden. It is strongly effected by the expansive and urban region it?s located in but is still rural in character.

Under 1970-talet såg forskare inom näringsfysiologin en stigande trend av ökad konsumtion av fett- och sockerhaltiga produkter på bekostnad av bland annat matbrödskonsumtion. I tid  av livsmedels- och energikriser förespråkade forskare en alternativ diet med ett större inslag av grönsaker och fullkornsprodukter då det hade slagits fast att ett högt intag av fett och socker ledde till bland annat hjärt-kärlsjukdomar samt karies. Matbrödsproducenterna och Socialstyrelsen höll med experterna och detta ledde till ett samarbete mellan parterna som mynnande ut i Brödkampanjen med start år 1976 där den svenska befolkningen uppmanades att äta mera bröd. Denna undersökning har visat på hur experterna argumenterade för en ökad brödkonsumtion och varför just bröd var ett bra alternativt livsmedel genom att ta del av Socialstyrelsens arkivlämningar med intervjuer av experterna bakom kostrekommendationen..

Energi i form av olja möjliggjorde under 1950- talet en mekanisering av skogsbruket. Accelererande klimatförändringar ställer nu krav på att den fossila energin som skogsmaskinerna är beroende av måste ersättas. Syftet med uppsatsen är att utifrån ett kulturperspektiv undersöka hur Sveriges skogsägarföreningar kommer att påverkas av den förändrade tillgången till energi. För att besvara syftet genomfördes fem djupintervjuer. Studien visar att skogsägarföreningarna har en kulturellt präglad bilda av miljön som formbar och att förändringen främst ses som en möjlighet att framställa bioenergi för att bryta den sjunkande produktiviteten.

Det svenska kulturlandskapet har förändrats radikalt under de senaste 200 åren från ett varierat och heterogent landskap till ett mer monotont, homogeniserat landskap som följd av att olika former av mänskligt resursutnyttjande har effektiviserats. Detta har lett till en fragmentering av livsmiljöerna för flera av kulturlandskapets arter. Kraftledningsgator kan tänkas hysa naturtyper som påminner om vissa av de nu försvunna eller fragmenterade livsmiljöerna (t ex betad skogsmark och vissa typer av ängsmarker) och skulle kunna ha en viktig betydelse som reträttplats och/eller spridningskorridor för dessa arter.I en fallfällsinventering i Köpings och Strängnäs kommun i Mälardalen undersöktes förekomst och abundans av marklevande evertebrater i kraftledningsgator, skog och betesmark. Jämförelser i förekomst och abundans gjordes mellan dessa marktyper (d v s kraftledningsgator, skog och betesmark), samt mellan positioner inom kraftledningsgator (centrala och distala delar) och närliggande skogsmark. Jämförelserna innefattade dels analyser av artantal (eller snarare antal taxa) och flera olika biodiversitetsindex och dels analyser av likhet i artförekomst och individantal med "likhetsindex" (similarity index).

This thesis adresses the subject of stormwater management and the problematic with stormwatermanagment and landuse in the compact city. The thesis research different solutions in stormwater managment and how to implement them in the context of the compact city. And at the same time preserve and make good recreaational places and keep quality green land per capita. The thesis also analyses risks and problems that could effect the environment with focus on stormwater managment and hov to minimize these problematic factors an create a good environment. In an urban context where the water has a natrual place, and is used as a asset.

This thesis deals with local identity and the workplace. We have taken part of stories dealing with local identity and the workplace, by using a qualitative method. We interviewed eleven men working at the same company. The group contained of men from urban areas as well as rural areas. The data from our interviews have been applied to theories of local identity and social theories by sociologists such as Durkheim, Simmel and Tönnies.

En ännu förbisedd och relativt oetablerad aktör i Sveriges offentliga rum är deurbana odlingsinitiativen. Den av stadsinvånarna initierade odlingen utforskarhållbara handlingsmönster, och skapar en plattform där medborgaren tillåts samlasina kunskaper och åsikter om det offentliga rummet. Genom att undersöka hurdessa odlingsgrupper samarbetar med kommunen, vill jag utreda hur dettasamarbete kan utvecklas till en lokal demokrati.Syftet med denna uppsats är att undersöka hur dessa odlingsinitiativ kananvändas som en resurs vid stadsplanering. Uppsatsen ger en övergripandeinblick i dialogen och samarbetet mellan kommunala tjänstemän och två lokalaodlingsinitiativ i Uppsala. För att undersöka vilka förutsättningar ett samarbetehar, och hur detta gestaltar sig har litteratursökningar i ämnet utförts.

Abstrakt Denna studie är ett examensarbete i mastersprogrammet inom fysisk planering vid Blekinge Tekniska Högskola. Studien handlar om vilka möjligheter det finns för att planera bebyggelse i områden som riskerar att drabbas av översvämningar. Examensarbetet belyser den problematik som finns gällande osäkerheten kring hur mycket havsnivån stiger och hur kommunerna ska förhålla sig till det i sin planering. Utifrån en fallstudie av två svenska kustkommuner, Helsingborg och Nacka, belyses deras strategier och åtgärder för att hanterar den osäkerhet kring stigande havsnivåer genom fysisk planering. I fallstudien diskuteras två planeringstjänstemäns syn på den egna kommunens hantering av översvämningsrisken och vilken kunskap de besitter om den aktuella frågan.