Denna uppsats ger en bild över hur man kan göra för att hitta det rätta trädet för platsen..

The purpose of this graduate thesis is to illustrate what could be theeffects of urban renewal carried out in a too hasty manner, the pointbeing that there could be features which have (yet) not been identifiedand therefore are lost if the planning of the city is not given theadequate amount of time and resources.Through a case study located at the wharf of Gullberg (Gullbergskaj)the significance of urban fringes and areas without too strict of aplanning are highlighted. Some guidelines to successful and consideratecity development are somewhat suggested.The survey is mainly based on two types of sources: contemporaryphotography and interviews with a number of people who are allresidents or tenants at the Gullbergskaj. Their testimonies regardingGullbergskaj and their use of this particular environment are used to drawconclusions of the qualities, which are not the typical cultural-historicalqualities but rather a quality defined by the user (of the quay), held by thissection of the Göta älv shoreline.This thesis is also concerned with the potential impact on the qualities ofGullbergskaj, was it to be the object of city renewal.The results of the study are compared to debating articles published in thenewspaper Göteborgs-Posten for a wider understanding of Gothenburg as atrademark, and the public opinion regarding the city planning related toCentrala älvstaden..

This essay deals with the relationship between the mendicant movement and the urbanization during the thirteenth century. The aim has been to explore the significance of the Dominicansand the Franciscans for the creation of an urban landscape. This was made through the study of the urbanization process in southern Halland focusing on the town of Halmstad where the friars were established. The importance of the mendicants was also studied through their absence in the towns of Laholm and Falkenberg. To achieve this investigation in a contextual perspective material from different areas was used such as archaeology, history and history of science and ideas.

A large part of Sweden?s green, urban landscape is covered by lawns. Approximately 80 000 ha of maintained grass lawns are part of public courtyards, schoolyards, parks, golf courses, sport fields and traffic environments. Beyond this figure, the lawn is also an essential element in most private villa-gardens. Lawns have become a universal phenomenon through the dispersion of landscape aesthetics from the Western world.

This essays overarching aim is to contribute to the theoretical discussion of transformation processes that are shaping the urban landscapes and further to problematize contemporary planning discourses in Sweden. Drawing on the concept of Foucault?s heterotopia and actor-network theory for spatial analysis, the paper seeks to analyze the complex urban landscape transformation process as an emergent property of human and non-human actor-networks seeking to transform and order space. With the district of Rosenlund in Gothenburg as a starting point, this thesis intends to examine how the cultural infrastructure - used by the residents and visitors of the city - are related to the city's planning and development processes. The case study is based on a boat (Rio Rio) in Rosenlund canal that is defined as a cultural infrastructure.

Vi är en grupp blivande trädgårdsingenjörer som har fått möjligheten att gestalta en ekologisk, experimentell köksträdgård vid Wanås skulpturpark i nordöstra Skåne. Detta skriftliga arbete är en del av det projektet, som är ett samarbete mellan SLU och Wanås stiftelse. Projektet bedrivs i gruppform och beskrivs närmare i arbetet. Efter inlämning av arbetet så kommer anläggning att ske vid Wanås.I mitt gestaltningsförslag har jag gjort en fri tolkning med inspiration ifrån permakultur.Begreppet kommer ifrån Permanent Agriculture eller Permanent Culture, alltså, kort sagt, hållbar odling. Information om permakultur har jag främst fått genom en litteraturstudie samt ett besök på Holma skogsträdgård.

Behovet och betydelsen av stora stadsparker tycks ha fallit i glömska i samband med förtätning av städer. Planering av nya stora stadsparker tycks numera inte stå på agendan. Få arkitekter, stadsplanerare eller landskapsarkitekter lyfter fram värdet av nya stora stadsparker. Syftet med denna uppsats är att undersöka betydelsen av nya och befintliga stora stadsparker i framtidens städer, samt om nya stora stadsparker planeras. Genom intervjuer med arkitekter, stadsplanerare och landskapsarkitekter i Stockholm, Malmö, Köpenhamn och Berlin, belyser denna uppsats yrkesverksammas syn på framtiden för, och betydelsen av, befintliga och nya stora stadsparker.

En av huvudmålen med arbetet var att få ökad förståelse för hur medborgarnas makt och inflytande utvecklats historiskt inom stadsplanering. Jag var även intresserad av arkitektens roll i denna process. Jag ville som arkitekt, med stadsplanering som huvudfokus, hitta intressanta vägar att arbeta med medborgare och medborgargrupper och att förstå hur ett reellt lokalt inflytande kan ta form. Därför har jag försökt titta på relationer mellan medborgare, arkitekter, planerare, organisationer och kommun/stat. Jag drevs av en övertygelse att jag lättare kommer att finna argument för mina ?sociala ambitioner? som arkitekt om jag förstår de historiska processerna bakom medborgardeltagandet i både Sverige och ur ett internationellt perspektiv.

This paper is a quantitative case study named Outdoor recreation of urban areas viewed through a gender perspective. The intention of this paper is, by studying gender pattern in outdoor recreation practices in Gothenburg, to describe gender patterns in outdoor recreation of Swedish urban areas. This subject is important to study because of the practices of outdoor recreation forward public health. Today many people suffer from diseases caused by stress and too little exercise, which could be prevented if they practiced outdoor recreation. Not everyone has the same possibility to practice outdoor recreation because of the inequalities between women and men.

This essay intervenes in the politics of urban segregation in Stockholm. The main aim of the essay is to analyze and describe how advanced marginality and territorial stigmatization are expressed in the lived experiences of four unemployed youths, that have participated in a labor market training program located in the ?social vulnerable? area Rågsved. With a theoretical framework based in Henri Lefebvre?s production of social space the empirical findings are interpreted in regard to how the youths produce social space in dialectical interplay with urban politics, advanced marginality, territorial stigmatization, and their local neighborhood.

Efter andra världskriget blev bilen tillgänglig för den breda folkmassan och utgjorde därmed det huvudsakliga transportmedlet. För att öka bilens framkomlighet och säkerheten kring bilens framfart formulerades stadsbyggnadsprinciper till förmån för biltrafiken. Stockholms tunnelbana och dess förorter byggdes samtidigt som massbilismen tilläts dominera stadsbyggandet. Det här kandidatarbetet syftar till att undersöka Stockholms tunnelbaneförorters konfigurationer av urban form utifrån frågan om vilka trafikslag som prioriteras genom följande frågeställningar: - Vilka konfigurationer av urban form kännetecknar biltrafikorienterade- respektive kollektivtrafikorienterade stadsdelar? - Gynnar Stockholms tunnelbaneförorters konfigurationer av urban form ett visst sätt att resa? Metoden för studien är en analysmodell för urban form i förhållande till trafikprioritering som tillämpas på de fyra tunnelbaneförorterna Vällingby, Skärholmen, Akalla och Skarpnäck.

Efter andra världskriget blev bilen tillgänglig för den breda folkmassan och utgjorde därmed det huvudsakliga transportmedlet. För att öka bilens framkomlighet och säkerheten kring bilens framfart formulerades stadsbyggnadsprinciper till förmån för biltrafiken. Stockholms tunnelbana och dess förorter byggdes samtidigt som massbilismen tilläts dominera stadsbyggandet. Det här kandidatarbetet syftar till att undersöka Stockholms tunnelbaneförorters konfigurationer av urban form utifrån frågan om vilka trafikslag som prioriteras genom följande frågeställningar: - Vilka konfigurationer av urban form kännetecknar biltrafikorienterade- respektive kollektivtrafikorienterade stadsdelar? - Gynnar Stockholms tunnelbaneförorters konfigurationer av urban form ett visst sätt att resa? Metoden för studien är en analysmodell för urban form i förhållande till trafikprioritering som tillämpas på de fyra tunnelbaneförorterna Vällingby, Skärholmen, Akalla och Skarpnäck.

Baljväxter kan utgöra ett hälsosamt och klimatvänligt alternativ till kött. Med lämpliga tillagningsmetoder utgör deras innehåll av osmältbara ämnen inget problem. I dagsläget importeras den största delen av färska och torkade baljväxter som konsumeras i Sverige. En ökad inhemsk ekologisk yrkesodling av baljväxter skulle föra med sig fördelar i form av minskad användning av gödningsmedel och gynnande effekter i ett växelbruk. I Sverige odlas i stort sett bara ärter och bruna bönor som livsmedel.

Förslag på hur Arkitekturskolan kan ritas och programmeras om för att bli en offentlig byggnad i staden som ger mycket tillbaka till Stockholms invånare. Form och program är utformat att ge alla som befinner sig i och utanför byggnaden en ny syn på staden där inte bara gatuplan är offentligt och takplan är privat. Runt byggnaden slingras sig en offentlig promenad som leder upp till det öppna takplanet med bra utsikt över staden. Byggnaden har delats upp för att skapa torg på plan 2. GA är en offentlig plats likt en galleria 2.0..

Debatten om ekologisk kontra konventionell odling har blossat upp allt mer, förespråkare från båda synsätt har sagt sitt genom slagfärdiga debattartiklar och diskussionen har sedan fortsatt vid middagsborden runt om i landet. Denna kandidatuppsats i ämnet landsbygdsutveckling syftar till att undersöka vilka drivkrafter som kan ligga bakom olika aktörers engagemang i jordbruksfrågor och hur de ser på vad som är en hållbar livsmedelsproduktion. Uppsatsen syftar även till att utforska hur informanterna framställer sig själva och andra aktörer i debatten som förts kring ekologisk kontra konventionell odling. Vem bär enligt informanterna ansvaret för jordbrukets utveckling? Behövs en radikal omställning i hela livsmedelsproduktionen för att nå mer hållbarhet eller räcker det med att enbart göra små justeringar? Det empiriska materialet består till största del av fyra informanters syn på dessa och liknande frågor. Detta material har sedan analyserats med inspiration från Erving Goffmans teori om intryckskontroll och Ulrich Becks teori om risksamhället..