SAMMANFATTNINGUnder 2006 påbörjades arbetet med att nationellt höja kvaliteten på praktiskt socialt arbete. Socialstyrelsen gav då ut nya råd och riktlinjer för hur socialtjänsten kan stärka och utveckla sitt behandlingsarbete. Utifrån detta blir det allt vanligare att mer strukturerade manualer och behandlingsinstrument införs i arbetet. Ett sådant instrument är Youth Outcome Questionnaire, som under hösten 2007 implementeras i en kommunal behandlingsverksamhet i Örebro. Syftet med studien är att undersöka hindrande och möjliggörande faktorer som omgärdar implementeringen av ett behandlingsinstrument i en behandlingsverksamhet för ungdomar på institution.

This report is part of an Bachelor of Science work in forestry, conducted for the community of Borås, Sweden. In order to create a forest management plan for the area of Hestra, a survey was conducted. People living in the area were given the opportunity to reply to the survey. The questions in the survey are both personal and forestry-related. The aim is to reach out to the different categories of people when it comes to age, living and the different aspects of visiting the woods.

I nordöstra Lund planeras forskningsbyn Science Village Scandinavia (SVS). Stora avstånd mellan viktiga noder i området ses tillsammans med hårda vindar som utmaningar vid arbetet med att göra SVS attraktivt och besöksvärt under den långa exploateringstiden. På uppdrag av SVS AB och Lunds kommun presenterar detta examensarbete ett förslag för en förplantering av naturlik skogsvegetation på platsen. Ett koncept, där smala vegetationsridåer planteras längs de framtida rörelsestråken i SVS, föreslås i examensarbetet som en strategi för att klimatskydda platsen och samtidigt möjliggöra ett bevarande av vegetation som urban grönska i forskningsbyn. I enlighet med projektets stora hållbarhetsambitioner uttrycker konceptet även målet att presentera möjligheter för att använda avlägsnat växtmaterial som en resurs. Hur kan ett långsiktigt dynamiskt vegetationsbyggande, enligt det ekologiska tillvägagångssättet, förena värden såsom vindskydd, rekreationsvärden och ett ekonomiskt resursuttag, både tidigt och på lång sikt? En kunskapssammanställning görs kring vegetation som vindskydd samt hur ett långsiktigt dynamiskt vegetationsbyggande förhåller sig till smalare ridåplanteringar, ett upplevelsemässigt perspektiv, ett tidsperspektiv samt ett växtmateriellt resursuttag.

The urban physical practice of parkour can be described as male dominated. In thispaper, however, I choose to focus on women participating in the sport. My materialconsist of interviews with five Swedish women who regularly perform parkour.Through the phenomenology of Simone de Beauvoir, Iris Marion Young and SaraAhmed, I analyze the women?s relationship to the body and (public) space. Myconclusion is that engaging in parkour has changed the way the women understandtheir own corporeality, from an ?I cannot? to an ?I can?.

Abandoned and unused railway structures often possess great potential if they are reclaimed and reused for new purposes. The thesis focuses on the global trend of restoring and revitalizing these areas, converting them into park areas, rail trails and green corridors in the city landscape, while preserving their ecological, social, esthetic and historic values. These rail areas were often abandoned when industries moved out from the cities, either to industrial areas or abroad. The use of railways for transporting industrial goods was also replaced to a large extent my motorized road vehicles in the mid 20th century, leaving the rails under-utilized. Because of their location and intrinsic values, they can be reused for important functions, such as green areas in the city environment, providing space for recreational activities and exercise and social meetings and interactions. I have closely investigated the three park areas High Line in New York, Promenade Plantée in Paris and Schöneberger Südgelände in Berlin, which have all gone through this transformation in recent years. I have summarized my conclusions in three key concepts to consider: design for social values, preserve the architectural history, and leave room for future evolution. The final part of my work is a design program for an abandoned railways area in Stockholm: Eriksdal railway area.

I detta examensarbete har jag utgått från teorier om klimat och människa och den energi som jag tror finns i gränssnittet mellan mänskliga aktiviteter och naturliga processer. Jag har utgått från att både mänskliga aktiviteter och naturliga cykler påverkar klimatet och att det är den sammanlagda påverkan som utgör resultatet. Jag har gått vidare från denna teori till att arbeta med utformningen av en plats, för att undersöka om man kan påvisa detta genom landskapsarkitektur. - Om landskapet kan utgöra en plattform för en fråga som berör natur, men som vanligtvis skildras i helt andra kontexter och i ett hav av svårläslig information. Jag har strävat efter att lyfta/skildra klimatet och dess föränderlighet som ett intresse - inte som ett hot. Jag har med hjälp av referensstudier reflekterat över vad jag tycker om på olika platser och låtit mig inspireras inför kommande gestaltningsutmaning. Jag har arbetat med en plats i en urban kontext för att den skall vara tillgänglig för fler än de som vanligtvis intresserar sig för natur eller miljöfrågor. Målet är att parkgestaltningen som verktyg kan verka som en strategi för att angripa utmaningen att lyfta både mänsklig och naturlig påverkan i klimatet. Platsen jag arbetat med är belägen på Möllevången i Malmö och har de kvaliteter i form av skala och läge, som jag ansett vara nödvändiga för mitt projekt. Jag valde även platsen för att jag tror att en parkgestaltning i detta område som har stor brist på grönytor, kan svara till fler intressen än de som jag själv har utvecklat genom detta arbete. Det konceptuella programmeringsförslaget blev konturerna av ett skånskt åkerlandskap, utrullat på platsen. Ett nät av lappar att fylla med olika aktiviteter beroende på brukarnas önskemål. En av lapparna lyfts upp och fungerar som en ?reagerande väder- och rörelse-indikator?, en plats vars mikroklimat påverkas av förändring i påverkan från både människa och natur.

Hälsofrämjande och förebyggande arbete rörande barn och elevers hälsa och utveckling berör en rad olika arenor i samhället, jag har i min studie valt att koncentrera mig på skolan och de förebyggande program som kan finnas där. Mitt syfte med studien var att belysa hur valet av dessa förebyggande program går till, vem beslutar att de ska användas och vem efterfrågar programmen. Jag har i en kommun genomfört kvalitativa intervjuer med aktörer på olika nivåer i skolsystemet, ordföranden i barn- och utbildningsnämnden, förvaltningschefer i skolnämnderna samt tre rektorer, alla med rätt och förmåga att fatta beslut i sin verksamhet. Att jag valde de olika nivåerna i skolsystemet beror på att skolan ofta ses som en generell institution istället för det mångfald av olika organisationer som den faktiskt är (Karlsen & Persson 2004). Jag har därför valt att i min studie utgå från Gunnar Bergs (2003) teoriSkolan som institution och skolor som organisationer samt ett struktur- och aktörsperspektiv som en grund för att belysa det i förhållande till mitt syfte.I kommunen där jag genomförde min studie så var användandet av ICDP (International Child Development Programmes) och SET (Social och Emotionell Träning) utbrett.

Uppsatsens syfte är att genom att studera logopedernas införande av WHO: s klassificering av hälsa besvara frågan om förändringen är ett sätt att möta det institutionella tryck som kan finnas på logopedernas organisation. En kvalitativ ansats har använts för att samla in och analysera den data från de fem logopederna samt chefslogopeden från logopedmottagningen på Ryhovssjukhus som intervjuades.Institutionell teori har använts för att analysera intervjumaterialet. Resultatet avundersökningen är att logopederna förändrar sig för att upplevas som mer legitima av som sin omgivning på två sätt. Genom att införa standarder som medför, en upplevde, högrejämförbarhet och man gör verksamheten mer mätbar. Även det att genomföra förändring är ett sätt att bli mer legitim och möta de förväntningar som finns i den miljö som logopederna existerar i..

Abstrakt Titel: Affärsmodellen kring ett Community Författare: Gezim Pirku & Kreshnik Goga Handledare: Gunnar Ågren Institution: Managementhögskolan, Blekinge Tekniska Högskola Kurs: Kandidatarbete i företagsekonomi, 10 poäng Syfte: Syftet med vårt arbete är först och främst att undersöka vad aktuell teori säger om affärsmodeller för traditionella respektive Community företag. Sedan skall vi bestämma om teorier av ett Community företag stämmer med ett verkligt Community. Metod: Kvalitativ datainsamling för den teoretiska delen och frågeformulär för den empiriska undersökningen. Slutsats: Vi fann att skillnaderna i vad teorierna säger om Communitys och ett riktigt Community inte är stora utan man tar till sig de strategier som teorierna beskriver.

Alla verksamheter är i behov av någon form av kontroll och styrning. Ett verktyg som används i såväl privat som offentlig sektor är budgeten, då vanligtvis för ett år. En svaghet som påtalas är den ettåriga budgeteringen anses för kortsiktig. Ytterligare en svaghet med budgeteringen är att vid tillämpning så uppnås inte alltid önskad effekt. Underliggande institutionella antaganden kommer att påverka budgeteringen.

Många äldre industriområden har genomgått en omvandling för att möta dagens behov, men samtidigt har platsernas själ och historia bevarats genom återanvändning av byggnaderna. Malmö befinner sig idag i en övergång från en stad som varit beroende av industrier till att utvecklas mot en kunskapsstad, vilket gör gamla industriområden aktuella för nya användningsområden. Eftersom Malmös invånarantal ständigt ökar, krävs det att mark inom staden utnyttjas för ny bebyggelse. Järnvägsverkstäderna i nordöstra Malmö är ett äldre industriområde från förra sekelskiftet som haft en betydande roll för staden, men med tiden har förutsättningarna ändrats. Förr dominerades de stora ytorna av järnvägstrafik och industrier som utnyttjade tågförbindelsen, men med tidens gång har platsens lokalisering blivit alltmer central och har idag goda utvecklingsmöjligheter. Genom att området har dominerats av järnvägstrafik för industrier kännetecknas området fortfarande av stora byggnader och rälsdragningar.

New dwellings and commercial buildings in coastal regions has for some time now been a focal point. Old industrial harbours are regenerated into modern living areas with a recreational purpose. In Sweden the marina has not taken part in this development, thus remained in the monotony and large-scale structures of modernism. This graduation thesis looks upon the marina from a landscape architects point of view, where the marina foremost is a social venue. By revealing and discussing the development of the marina, its design and environmental consequence theories of the marinas future is presented. These theories are later tested upon the costal village of Rydebäck, south of Helsingborg. The thesis is structured in three parts: marina knowledge, proposal and resources. In the first part the historical development of the marina from prehistory time to now is discussed.

Alla rum i huset vetter mot gemensamma ytor och korridorer, och går att låsa. Det medför att man som hyresgäst kan hyra en valfri kombination av rum i hela huset. Rummen är specifica i och med att de har olika egenskaper och passar för olika syften. Man skulle kunna säga att programmet(bostäder, kontor och butiker) är uppdelade i sina mindre beståndsdelar och fördelade i de olika rummen. Möjligheterna går från att endast sova i huset och leva resten av livet i staden, till att leva större delen av sitt liv i huset. Huset erbjuder ett alternativ till normen för hur man bor, arbetar och lever..

Destilleri, saluhall och destilleri.Arkitketurskolans verksamhet ska flytta och uppgiften var att rita om nuvarande arkitekturskolan till Kontor, bostäder och offentliga/kommersiella verksamheter i gatauplan. Målet med projektet har varit att öppna upp den befintliga bygganden och få in en mer offentlig, öppen verksamhet i gatuplan. Byggnaden rymmer efter ombyggnad en saluhall som tar upp största delen av gatuplanet. Gatuplanets utfackningsväggar byts ut mot glaspartier som öppnar upp fasaden runt om hela kvarteret. Saluhallen verkar tillsammans med ett eget destilleri för brännvinstillverkning och ett bageri för knäckebrödstillverkning. På kvarterets innergård och tak finns åkermark där det odlas råg som förädlas på plats till brännvin och knäckebröd..

Ronneby torg är beläget centralt i Ronneby stadskärna i sydöstra Blekinge. På denna plats går det att identifiera tre problem som utgör brist på människor (social hållbarhet), rumslighet (mötesplats) och vegetation (ekologisk hållbarhet). Tidigare har torgets södra del innefattat en stadspark vid namn ?Gröna Torget? medan hela torget idag utgörs av en hårdgjord yta med inslag av träd i dess kanter. Det finns ett behov från Ronneby kommun att utveckla torget som en mötesplats, då kommunen utlyst en förslagstävling av just denna anledning.