Syftet med denna studie har varit att undersöka hur personalens konflikthantering ser ut på två behandlingsinstitutioner för ungdomar i Västra Götalands län. Vi har utgått från följande frågeställningar:Hur hanterar personalen konflikter på institutionerna?Hur upplever ungdomarna på institutionerna personalens konflikthantering?Hur upplever ungdomar och personal de konflikter som uppstår på institutionerna?Studien belyser vilka erfarenheter personal och ungdomar har kring konflikthantering och konflikter som uppstår vid institutionerna. Undersökningen bygger på åtta stycken kvalitativa intervjuer, fyra stycken med personal och fyra stycken med ungdomar. För att tolka det insamlade materialet har detta analyserats med hjälp av inlärningsteori.

Syftet med studien var att öka förståelsen av argumentationen kring könsdifferentierad respektive könsblandad vård, samt att få ökad förståelse av vad argumenten grundas i och vad som kommer till uttryck i SiS:s (Statens institutionsstyrelse) publikationer. Studien genomfördes som en innehållsanalys, av ett urval av SiS:s publikationer. En central teoretisk anknytning i studien är poststrukturalism. Det kunde konstateras att det finns en övervägande stor del argument som motiverar enkönade avdelningar samt få argument som talar för könsblandade avdelningar. Det fanns även yttrande och resonemang som tyder på ett utpräglat tänkande om heteronormativitet, manlig normativitet och könsstereotypa tankegångar..

Syftet med denna studie är att undersöka hur personal vid en låsbar SiS-institution beskriver sin syn på hur en optimal behandlingsinstution behöver utformas för att uppnå de bästa behandlingsförutsättningarna. Undersökningen har skett på en av statens institutionsstyrelse´s (SiS) ungdomshem i Sverige för ungdomar 14-20 år. De tre frågeställningar som studien redogör för är:Hur beskriver personalen att institutioner behöver organiseras för att uppnå de bästa behandlingsförutsättningarna?Hur beskriver personalen att behandlingsarbetet behöver formas för att uppnå bestående beteendeförändring?Hur beskriver personalen att en optimal ungdomsgrupp behöver formas utifrån den unges behandlingstid och behandlingsinnehåll?Kunskapsläget innehåller såväl den forskning som finns på området men också den teori som utvecklats utifrån den forskning som producerats. I kunskapsläget finns tre centrala begrepp presenterade, organisation, bestående beteendeförändring och ungdomsgrupp, vilka är relevanta för såväl syftet som frågeställningarna.Utifrån studiens syfte valdes en kvalitativ forskningsansats för att förstå varje intervjupersons livsvärld och framställa mening sett från dennes perspektiv och erfarenheter.

Detta kandidatarbete undersöker gröna tak i urban miljö. Gröna tak är i denna uppsats ett begrepp och samlingsnamn för vegetation på byggnaders tak i olika former. Trenden för gröna tak pekar uppåt, främst utomlands men även i Sverige. Emporia i Malmö som är ett av Skandinaviens största köpcentrum är byggt med ett så kallat grönt tak. Detta tak anlades dock på initiativ av byggherren och inte efter kommunens beslut.

I och med Landscape Urbanism har landskapsbegreppet sedan en tid upplevt en hausse inom arkitektur- och stadsbyggnadsdiskurs. I och med denna nya uppmärksamhet för landskapet har ett nytt behov uppstått: att diskutera vad som egentligen menas när man använder detta mångtydiga begrepp. Med detta fokus behandlar denna uppsats komplikationerna som uppstår när ordet landskap och dess ofta motstridiga betydelser används utan att kommunicera vad som avses. Med utgångspunkt i lingvistiska teorier hävdar jag därför att språket och således semantiken, ordens innebörd, är av yttersta vikt för att formulera och konstruera nya stadsbyggnadsteorier såsom Landscape Urbanism. För vad betyder egentligen Landscape inom Landscape Urbanism? Hur kommer det sig att ordet dels används för att referera till ytorna ?mellan husen?, men även används som ett begrepp som beskriver hela stadens dynamik? Hur kan dessa mycket olika tolkningar av ordet landskap existera under en och samma paroll ? Landscape Urbanism? Denna uppsats behandlar dessa olika tolkningar, men presenterar även ett sätt att hantera detta till synes alldagliga men mångfacetterade ord. Due to Landscape Urbanism the term landscape has experienced a recent hausse within architecture and urban design discourse.

I have studied the suburban municipality of Botkyrka, south of Stockholm, from a rural perspective. Through that I`ve compared how countryside comes into being with the planning and building of suburbs. I have looked for a definition of Countryside, and found that it is often explained or defined in negative terms, as what it is not. In that it says nothing about what it really is, or about the qualitiies it has to it. Botkyrka is a suburb, but it does in large parts consist of countryside. Apart from defining countryside and rural I´ve been searching for a definition of suburbia, of it´s structure and the mental picture we have of it as a cultural phenomena. In order to understand the role that suburbs have in planning I describe their history from Italian renaissance villas to sprawl. By opposing urban and rural, modern urban planning and how rural areas are created, I´ve come to a definition of rural planning and the making of countryside. To make countryside, planning and building should come from individual needs and desires. A relationship to the surroundings based on continous interaction between the human beeing and it´s environment, a constant process of shaping and reshaping. To put my thoughts to the ground I have collected examples of projects and ideas, that fits into my view of what rural planning and making countryside is all about. They are put in different categories according to the possibilities of influence and to what degree it is put into private hands. The first category is ?allemansrätten?, every mans right. That is the rigt to use private land as long as you don´t disturb or destroy.

In this essay I analyze the performative aspects relating to Marina Abramovi?'s The Artist Is Present, which took place in spring 2010 at MoMA in New York, from the context of the artist and work, institution and documentation. In this performance work, for the duration of the exhibition, Abramovi? sits completely still opposite another chair where anyone from the audience may sit. The art arises through this participation.

There are numerous questions to be asked when your task is to plan a small community?s future development. Is it possible to suggest something new and modern? What considerations should be taken concerning the existing situation? What is an appropriate size for the new development? Where is it possible to build and what is the most appropriate method to use?In this master´s thesis I have tried to develop and describe a working-process where I execute a complete landscape character analysis for the whole community in question to get the answers to where and how it would be most appropriate to develop a village like Flädie without destroying its current character.Flädie is a typical small village in the countryside of Skåne, Sweden. It is strongly effected by the expansive and urban region it?s located in but is still rural in character.

This thesis adresses the subject of stormwater management and the problematic with stormwatermanagment and landuse in the compact city. The thesis research different solutions in stormwater managment and how to implement them in the context of the compact city. And at the same time preserve and make good recreaational places and keep quality green land per capita. The thesis also analyses risks and problems that could effect the environment with focus on stormwater managment and hov to minimize these problematic factors an create a good environment. In an urban context where the water has a natrual place, and is used as a asset.

This thesis deals with local identity and the workplace. We have taken part of stories dealing with local identity and the workplace, by using a qualitative method. We interviewed eleven men working at the same company. The group contained of men from urban areas as well as rural areas. The data from our interviews have been applied to theories of local identity and social theories by sociologists such as Durkheim, Simmel and Tönnies.

Många lärosäten använder idag fler än en lärplattform, ibland inom en och samma institution, program eller kurs. Uppsatsens syfte var därför att ta fram riktlinjer för vad som bör beaktas vid val av lärplattform för att fylla organisationens behov och passa dess förutsättningar. Undersökningen genomfördes med en kvalitativ datainsamlingsmetod där vi genom intervjuer med fem lärare vid Linnéuniversitetet samlade in deras krav. Resultatet blev en checklista som listar lärarnas krav och genom att kritiskt granskat litteratur kan vi rekommendera organisationer vad de bör överväga inför implementationen av en lärplattform..

En ännu förbisedd och relativt oetablerad aktör i Sveriges offentliga rum är deurbana odlingsinitiativen. Den av stadsinvånarna initierade odlingen utforskarhållbara handlingsmönster, och skapar en plattform där medborgaren tillåts samlasina kunskaper och åsikter om det offentliga rummet. Genom att undersöka hurdessa odlingsgrupper samarbetar med kommunen, vill jag utreda hur dettasamarbete kan utvecklas till en lokal demokrati.Syftet med denna uppsats är att undersöka hur dessa odlingsinitiativ kananvändas som en resurs vid stadsplanering. Uppsatsen ger en övergripandeinblick i dialogen och samarbetet mellan kommunala tjänstemän och två lokalaodlingsinitiativ i Uppsala. För att undersöka vilka förutsättningar ett samarbetehar, och hur detta gestaltar sig har litteratursökningar i ämnet utförts.

Abstrakt Denna studie är ett examensarbete i mastersprogrammet inom fysisk planering vid Blekinge Tekniska Högskola. Studien handlar om vilka möjligheter det finns för att planera bebyggelse i områden som riskerar att drabbas av översvämningar. Examensarbetet belyser den problematik som finns gällande osäkerheten kring hur mycket havsnivån stiger och hur kommunerna ska förhålla sig till det i sin planering. Utifrån en fallstudie av två svenska kustkommuner, Helsingborg och Nacka, belyses deras strategier och åtgärder för att hanterar den osäkerhet kring stigande havsnivåer genom fysisk planering. I fallstudien diskuteras två planeringstjänstemäns syn på den egna kommunens hantering av översvämningsrisken och vilken kunskap de besitter om den aktuella frågan.

How can we plan so that smallscale industry and businesses can become an integrated part of the city? The densifying process in search of new housing areas that is going on in most swedish cities threatens to undermine the diversity and complex make up of central parts of many cities. To sustain industrial activities in central locations is critical to this diversity. This thesis discusses how to reach a sustainable city planning with Bellevue, a small industry and business area in central Gothenburg, as an example..

In the increasing urban environments and the modern societies demands for sustainability there is a challange in planning cities with a balance between density and a satisfying access of recreational environments. For attractive cities these environments need to be designed to fit every inhabitants? demands and opinions in some way. Increased knowledge and understanding is therefore needed about how different design styles in landscape architecture affect people and the cities. In this bachelor thesis benefits and disadvantages as well as the experience and impact of two fundamental design styles i discussed; naturalistic and formal/abstract design.