Stadsförnyelse i innerstadsnära läge. Utarbetning av en strukturplan för stadsdelen Rothenburgsort i Hamburg..

Att arbeta med levande material i urban miljö blir alltmer till en utmaning för den gröna sektorn. Ett antal faktorer bidrar till att våra stadsträd för en tynande tillvaro eller dör i förtid. För att behålla våra städer gröna behöver vi dels en större mångfald av träd men även uppslag på nya och bättre anpassade arter. Syftet med detta arbete är att undersöka hur botaniska trädgårdar kan fungera som en källa till kunskap och erfarenhet för att utveckla trädanvändningen i urbana miljöer. För att kunna svara på frågan valde vi att undersöka tre botaniska trädgårdar i Sverige. Lunds botaniska, Göteborgs botaniska och Bergianska i Stockholm har ingått i studien.

This study presents a survey of the seroprevalence of Toxoplasma gondii and Neospora spp. in equids in three municipalities in Pará, a Brazilian state with the Amazonian rainforest and the Amazon River as dominating features. Toxoplasma gondii and Neospora spp. are two closely related parasitic protozoans not separated as different genera until 1988. Neospora spp.

Begreppet biologisk mångfald har länge förknippats med bevarandefrågor som identifiering av skyddsvärda arter och upprättande av reservat. På senare tid har det dock allt oftare hörts tillsammans med begrepp som ekosystemtjänster, och då inte sällan i urbana sammanhang. Som blivande landskapsarkitekt känns det relevant att bredda förståelsen för hur man kan arbeta med ekologiska aspekter och därigenom biodiversitet i en tid som präglas av ett tätt och kompakt stadsbyggande. Detta kandidatarbete fokuserar därför på det utrymme den biologiska mångfalden kan tänkas ha inom urban planering, samt framförallt hur man mer konkret kan skapa stadsmiljöer som också hyser en rik biodiversitet. Två stadsutvecklingsprojekt där man arbetat med biologisk mångfald är Bo01 i Malmö och Norra Djurgårdsstaden i Stockholm. För att hantera frågan i ett planeringsskede har man i båda dessa fall använt en så kallad grönytefaktor, vilken syftar till att öka de ekologiska förutsättningarna genom ett poängsystem för gröna och blå kvaliteter. I Arbetets teoretiska del beskrivs den biologiska mångfaldens värden, i allmänhet och i en urban kontext, samt begreppets komplexitet och den problematik som kan uppstå kring otydliga definitioner. Därtill redogörs för planeringsverktyget grönytefaktor. En genomgång av Bo01-projektets arbete med ekologi och biodiversitet visar på höga ambitioner men varierat resultat.

We came in contact with the project "Grönplan Danderyd" that aims to create a green structure plan for a municipality of Stockholm called Danderyds kommun. Our thesis is a part of this project and makes it's contribution through the gathering and systematization of the knowledge of the functions of an urban green structure. It also makes a contribution through suggesting how this knowledge can be applied during the construction of an urban green structure plan. We found that "Stadens parker och natur", published by the Swedish National board of Housing, Building and Planning, was a recurrent source of information in the green structure plans that we studied. We saw a need of complementary additions and updates to the rather old report and found literature that adds the developments of the last decade. First of all we have chosen to make themes based on the functions of a green structure that were presented by 'Stadens parker och natur'. The themes we suggest that a greenplanning document manage are: Recreation, Pedagogies and Heath, Biological Diversity, Green structure in the History of Building Cities, Cultural Identity, the Health of the City, Biological Technology in the Municipality and Use and the Users. We found good examples of how to handle these themes in documents that handle greenstructure planning from the municipalities of Göteborg, Strängnäs, Eskilstuna, Malmö, Lund, Västerås and Uppsala.

Syftet med arbetet är att undersöka fenomenet Urban Sprawl för att se om det går och få svar på varför Kungsbacka kommun ser ut som den gör idag. Kungsbacka har ett speciellt utseende med en väldigt liten centralort i förhållande till kommunens storlek. De flesta av invånarna i kommunen bor i utbredda villaområden utanför staden. Arbetet inleds med en teoridel som börjar med att beskriva Urban Sprawl i ett internationellt perspektiv för att till sist gå in på vad det har betytt för Sveriges och enskilda kommuners del. När man talar om Urban Sprawl förs ofta tankarna till USA med dess breda motorvägar, stora köpcentrum och utbredda städer.

The purpose of the thesis is to investigate and analyze how three different actors linked to the urban transformation in the city of Kiruna, in this case LKAB, the Municipality of Kiruna and the County Administrative Board of Norrbotten, believe that the identity of a historical monument that is marked cultural heritage is affected by future relocation. The second part of the study is to investigate the impact the building might have on the city in the future. This study is based on the relocation of Hjalmar Lundbohmsgården.The study is based on a qualitative approach in which five informants from the three actors were interviewed. The interviews have been analyzed through thematic analysis, where a combination of theoretical thematic analysis and empirical thematic analysis was used. The result shows that the new location of Hjalmar Lundbohmsgården is preferred to be in a suitable context close to other cultural buildings. All informants agree that accessibility is a fundamental element in, which a synergistic effect is an increase in visitor numbers.

Everyday life mobility of elderly people ? opportunities, restrictions and sustainable urban visions aim to examine and describe elderly people?s movement patterns, their opportunities and restrictions of reaching high mobility and accessibility, and their attitude towards various sustainable urban visions. This paper is based on an approach of time-space geography as it covers the topic of movements in time-space, explained and developed using the concepts of mobility and accessibility. To examine elderly people?s attitude towards sustainable urban visions, this paper also takes approach on theories such as New Urbanism, mixed-use and the compact city.The method used in the study is an interweaving of a time geographic diary and qualitative interviews, where the respondents are six retired people between 68 and 77 years old living in Gothenburg city.

The purpose of this study was to analyze and develop a workflow for assessing and representing the value of ecosystems to professionals involved in municipal planning. A thorough literature review was conducted and supplemented by interviews and observations. Frameworks for ecosystem service assessments were analyzed and combined with methods in urban planning in order to assess social and ecological conditions. A workflow was set up and methods were evaluated by applying them to a case study in the area Åstråket in Uppsala. Experience from the case study was compiled in order to improve the workflow.Complex assessments were identified and simplified for the method to be useful for practitioners.

Vertical village är ett tätt kvarter på östermalm med sammanlänkande trappor och gator som tar dig upp i stadsrummet,en förlängning av staden upp över takåsarna med vidsträckt utsikt. Längs din väg upp mellan gator och gränder nns livoch rörelse. För att skapa denna o-entlighet krävs en öppen byggnad med god förankring till marknivån men istället förett traditionellt kvarter med o-entlig verksamhet i markplan valde jag att lyfta det o-entliga rummet över takåsarna medutblick över staden. Detta skulle bli ett o-entligt rum på Östermalm som man söker sig till på samma sätt som observatorielundeneller söders höjder.I mitt projekt har jag valt att arbeta med två skalor, den mindre som blir det o-entliga stadsrummet medan bostäder ochkontor ger byggnaden sin höjd. Sett från staden ska byggnaden upplevas som en upphöjd fortsättning av gatan med enmindre skala som på ett spännande sätt bjuder in till detta stadsliv.

Denna uppsats behandlar precisionsgranaten XM982 Excalibur. Syftet med arbetet var att öka kunskapen inom Försvarsmakten avseende Excalibur inför ett nyttjande av granaten i krig och konflikter.Syftet var också att definiera faktorer som är viktiga att tänka på vid nyttjandet av Excalibur i krig och konflikter.Frågeställning jag ställde upp för detta arbete är: Hur kan XM982 Excalibur användas i krig och konflikter?För att kunna svara på frågeställningen så besvarades tre olika delfrågor.De tre delfrågorna är:Vilka tekniska och taktiska faktorer framkommer genom information från industrin?Vilka tekniska och taktiska faktorer framkommer genom information från Försvarsmakten?Vilka faktorer framkommer genom information från nyttjandet av Excalibur av USA i Irak?  Metoden som användes var litteraturstudier samt intervjuer av personer som arbetat med utveckling av granaten. Varje frågeställning avslutas med en diskussion där de olika faktorerna som framkommit diskuteras. Efter att ha diskuterat de tre olika frågorna avslutas arbetet med en sammanfattande diskussion.I resultaten från avhandlingen framkom att Excalibur är en väldigt teknisk artillerigranat med mycket bra egenskaper för att kunna underlätta för markförbanden, främst i strid i urban terräng..

This paper constitutes graduate work at the Depart-ment of Urban and Rural Development at the Swedish University of Agricultural Sciences. In this paper the urban structure of the million program suburb Husby in Stockholm is examined and what effect this structure has on social life in the area. The main objective of the study has been to, with the help of morphological analyses, examine how to create meeting places and make the Husby Park more accessiblefor the inhabitants in Husby. There has been a selection of analyses to ensure that Husby?s spatial relationship with surrounding suburbs as well as local spaces in the Husby Park is described.

Hur kan vi planera och argumentera för en mer integrerad och intensiv urban grönska i våra allt tätare städer? Vilken viktig roll spelar grönskan i förhållande till dess strukturer, funktioner och upplevelsevärden för stadsmänniskan? Vilka möjligheter ryms inom dagens stadsplanering för att synliggöra och maximera också den täta stadens småskaliga och med bebyggelsen socialt och funktionellt komplext sammanvävda grönskor? I ett personligt teoretiskt reflekterande utifrån relevant litteratur undersöks möjligheter och begrepp i relation till en grönare urbanitet. Syftet är att lyfta fram behovet av en utökad och mer nyanserad vokabulär som bättre kan motsvara morgondagens behov av att beskriva och planera för ett finmaskigare och småskaligare grönt nätverk också inne i den täta staden. De i den teoretiska reflektionen funna strukturella, multifunktionella och upplevelseladdade gröna begreppen prövas därefter explorativt i en platsstudie med praktiska illustrationer, analyser och karteringar för området Varvsstaden, Malmö. Som resultat nyanseras, vidgas, urbaniseras, funktionaliseras, laddas, systematiseras och omstruktureras innebörden av begreppet grön urbanitet..

Examensarbetet behandlar det s.k. Kingområdet i södra Helsingborg. Planområdet benämns som King i arbetet, har en storlek av ca 45 hektar och ett avstånd till innerstaden på ca i kilometer. Området består idag främst av bangård och verksamheter av olika karaktär. Under en kommande 20-årsperiod kan stora förändringar förväntas ske i dessa delar av staden och det är i denna utveckling som arbetet tagit sin utgångspunkt.

It may seem obvious that the urban space in our northern cities should be design to function and inspire throughout the whole year. This is not always the case. The urban space is often designed on a summer basis and the winter is regarded more as a problem then a resource and its potential remain unused. I have in this master thesis studied the impact of the winter on people and spaces and ponder on how to design functional and attractive places for winter. The project ends in a design concept for Broparken in Umeå on the theme "everyday winter day". The work with this thesis has given me, as a landscape architect, valuable experiences and filled a gap of knowledge that I had in this subject. I hope that this thesis can inspire Umeå kommun and others who are interested in how northern cities can benefit by its climate and develop towards a more complete city. The thesis begins with a chapter that present the subject from four different perspectives.