Botaniska trädgårdar
en källa till inspiration och kunskap för träd i urban miljö?
Att arbeta med levande material i urban miljö blir alltmer till en utmaning för den gröna sektorn. Ett antal faktorer bidrar till att våra stadsträd för en tynande tillvaro eller dör i förtid. För att behålla våra städer gröna behöver vi dels en större mångfald av träd men även uppslag på nya och bättre anpassade arter. Syftet med detta arbete är att undersöka hur botaniska trädgårdar kan fungera som en källa till kunskap och erfarenhet för att utveckla trädanvändningen i urbana miljöer.
För att kunna svara på frågan valde vi att undersöka tre botaniska trädgårdar i Sverige. Lunds botaniska, Göteborgs botaniska och Bergianska i Stockholm har ingått i studien. Vårt arbete inleddes med en litteraturstudie om botaniska trädgårdar och staden som ståndort i syfte att fördjupa vår kunskap i ämnet. Stora delar av studien bygger i övrigt på kvalitativa intervjuer, dokumentstudier och ståndortsinventeringar i syfte att kartlägga de befintliga förutsättningarna hos respektive trädgård.
Resultatet av vår studie visar på att förutsättningarna för att agera som kunskapsbas inom trädanvändning är vitt skilda på de tre botaniska trädgårdarna. Det framgår tydligt att ingen av de tre trädgårdarna allena, besitter samtliga förutsättningar i studien. Tillsammans, däremot vore de en källa att räkna med. Lunds botaniska trädgård står i en särställning då det gäller dokumentation av erfarenhet med tanke på flitigt utgivande av böcker. Bergianska ligger långt framme avseende inventering och dokumentation av sitt trädbestånd. Slutligen har Göteborgs botaniska trädgård med sin samlade trädgrupp en bred kompetens gällande trädfrågor. Denna trädgård ligger i framkant gällande diskussionen om framtida arter för stadsmiljö och har även historiskt sett ett intresse och erfarenhet av dessa frågor.