Genom att likna den rasistiska strukturen i Sverige med ett smittsamt virus belyser Jenny Karlsson ett aktuellt problem ur en alternativ synvinkel. Detta arbete handlar om att lära sig att se och förstå hur en rasistisk struktur fungerar, för att kunna bromsa rasismens spridning. För att göra detta har ämnet rasism komprimerats och förpackats i en läkemedelsförpackning. Denna förpackning beskriver vardagsrasismen som tidiga symptom och följderna av strukturell diskriminering som konsekvenser av obehandlad rasism. Genom rollen som designer kommunicerar Jenny problematiken med att näst intill ingen identifierar sig som rasist, när de flesta av oss ändå är det..

Minnets tematiska och berättartekniska funktion i Eyvind Johnsons roman Strändernas svall (Fredrik Smeds, C-uppsats i Litteraturvetenskap, Karlstads universitet, Institutionen för kultur och kommunikation, vt 2003). Författaren redogör först för romanens handling och jämför kompositionen med den i Odysséen. Vidare studeras berättare och synvinkel. Därefter följer en genomgång av minnena och berättelserna, främst Odyssevs?, men även Nestors och Menelaos?.

Denna uppsats syftar till att utveckla en förståelse för hur stråkinstrumentundervisning kan bedrivas då syftet är att lära ut en ergonomisk riktig spelteknik som förebygger hälsoproblem. Fokus i studien har varit på nybörjarundervisning samt HUR elever spelar. Studien har genomförts med hjälp av kvalitativ metod. Sex ergonomiskt kunniga och intresserade musiker och pedagoger har intervjuats. Deras specialområden är musikerergonom, sjukgymnast, kontrabasist, forskare, alexandertekniklärare och cellopedagog.

Syfte: Detta examensarbete syftar till att få kunskap om vad som kan bidra till ökad delaktighet för en elev mottagen i gymnasiesärskolan som läser individinkluderat inom ett nationellt program. Utifrån syftet har jag ställt frågeställningar som berör begreppet delaktighet ur olika synvinklar samt även hur de organiserar den vardagliga verksamheten kring eleven. Jag har även tittat på om det går att se några skillnader på elevens delaktighet mellan gymnasiesärskolan och det nationella programmet?Teori: Fältstudien har en övergripande sociokulturell ansats som är inriktad på att se i vilka sammanhang som delaktighet uppstår för en inkluderad särskoleelev på ett nationellt program inom gymnasieskolan. Fältstudiens forskningsintresse kan då beskrivas i termer av att beskriva, tolka och förstå hur delaktighet visar sig för eleven.Metod: Vad gäller metod och insamling av data så har inspiration hämtats från etnografin då studiens huvudsakliga datainsamlingsmetod är deltagande observationer samt intervjuer med lärare och elev.Resultat: Resultatet visar att personliga egenskaper och sociala förmågor har stor betydelse för hur eleven upplever sig delaktig på det nationella programmet.

Minnets tematiska och berättartekniska funktion i Eyvind Johnsons roman Strändernas svall (Fredrik Smeds, C-uppsats i Litteraturvetenskap, Karlstads universitet, Institutionen för kultur och kommunikation, vt 2003). Författaren redogör först för romanens handling och jämför kompositionen med den i Odysséen. Vidare studeras berättare och synvinkel. Därefter följer en genomgång av minnena och berättelserna, främst Odyssevs?, men även Nestors och Menelaos?.

Syftet med denna studie är att beskriva deltagandeidrottsföreningars redogörelser kring framtidsarbetet inomframtidsgrupperna i projektet ?Morgondagens idrott? utifrån ettlärande perspektiv. Detta med hjälp av frågeställningen: vilkamöjligheter respektive hinder upplevde kontaktpersonerna att detvarit med framtids- och utvecklingsarbetet i derasidrottsföreningar? Studien är intressant då ingen tidigare forskningpå detta projekt finns tillgängligt. Studien genomfördes med hjälpav en kvalitativ totalundersökning.

Syftet med denna studie var att skapa en förståelse om hur drama används i förskoleklass. Detta har gjorts genom att intervjua fyra pedagoger. Tre av dessa hade en förskoleexamen och en hade en fritidspedagogsexamen. Via dessa intervjuer har problemfrågeformuleringarna Vad har begreppet drama för innebörd?, Varför används drama? och Hur används drama i förskoleklass? bearbetas.

Forskning har gjorts som visar att musikläraren har ganska stor möjlighet att påverka kunskapsbildningen med egna tankar och idéer om vad som är bra kunskap för eleven. Monica Nerland beskriver detta fenomen som att läraren är en kunskapsagent. Denna undersökning är ett försök att komma närmare några sådana kunskapsagenter och skapa förståelse för deras syn på kunskap. Jag har inte haft för ambition att kategorisera dessa utan endast att beskriva likheter och skillnader i en gemensam kunskapsbild för dem alla. Syftet med undersökningen är att undersöka och måla upp en gemensam bild av några musiklärares syn på kunskap i musik.

Bakgrund och syfteI dagens samhälle går mycket ut på att alla människor ska ta för sig, vara utåtriktade och sociala. Så även i skolan. Detta drabbar de blyga och tysta eleverna som inte kan, vill eller orkar leva upp till dessa förväntningar. Den här studien syftar till att ta reda på hur lärare i årskurserna 4-5 arbetar med och bemöter blyga och tysta barn i skolan, samt hur det kan vara för ett barn att växa upp som blyg.  InnehållI litteraturgenomgången går jag igenom fakta som redan finns, dels i böcker, artiklar och avhandlingar men även i ett radioprogram. I resultatdelen beskriver jag vad jag själv kommit fram till genom fyra kvalitativa intervjuer med lärare och en person som var mycket blyg i skolan.

Uppsatsen jämför motivet pietà i David LaChapelles fotografi av Courtney Love med Giovanni Bellinis Pietà. Den diskuterar också två möjliga utgångspunkter till tolkning av Courtney Love Pietà. En synvinkel som utreder möjligheten att verket endast är utfört för att provocera den publik det når, och en utgångspunkt som diskuterar möjligheten att Courtney Love Pietà uttrycker en liknande känsla som Bellinis Pietà. I den avslutande delen av uppsatsen diskuteras den intressantaste möjligheten fram..

Diabetes typ1 är en av de vanligaste kroniska sjukdomar hos barn och är en allvarlig sjukdom som hela tiden kräver god kontroll och egenvård. Eftersom barnet tillbringar en stor del av dagen i skolan behöver egenvården fungera bra även där. Som lärare kommer man troligtvis att möta elever som har eller insjuknar i diabetes typ 1. Syftet Var att ta reda på om lärare anser att de har tillräcklig kun- skap om diabetes för att kunna vara delaktig i dess egenvård samt hur de får kunskap och informat- ion om diabetes. Jag ville även ta reda på om de upplever oro kopplat till elevens sjukdom och oro kring ansvarstagandet i samband med elevens egenvård.

Komponera och improvisera fram musik, för Orgel och piano, har jag alltid tyckt varit jättekul och inte så svårt. Men att behöva tänka kring det, bestämma karaktär, tempo, stil, eller att det måste vara färdigt till en viss tidspunkt m.m. har jag alltid vetat om att jag inte är bra på, eller tyckt varit så inspirerande att göra. Det har helt enkelt inte varit lika lätt av en hel del anledningar. I detta examensarbete kommer jag beskriva min förra kompoistionsprocess och den nya, utifrån en ny synvinkel, för min egen del, där jag får utmana och förändra mig själv som kompostiör genom att fundera hur jag går tillväga och utvecklar min musik när jag inte får vara ?helt fri? vid instrumentet..

Målet med denna C-uppsats är att försöka kartlägga och analysera det recensionsmaterial som finns i dags- och kvällstidningar angående två av Kerstin Thorvalls romaner. Romanerna är Det mest förbjudna respektive När man skjuter arbetare. Uppsatsen utgår från en frågeställning där recensionernas behandling av Thorvall själv står i fokus, främst eftersom just Thorvall som person diskuterades ovanligt mycket i recensionerna av romanerna. Teorin som används i uppsatsen är en intersektionell teori, vilket ger en bred synvinkel på ämnet och tillåter många olika infallsvinklar i analysen..

Uppsatsen är en litterär studie i Ninni Holmqvist novellsamling Kostym analyserad utifrån ett genusteoretiskt-, feministiskt-, queerteoretiskt-, postkolonialt samt eko-feministiskt perspektiv. Vi tar inledningsvis också upp hur tematiken gestaltas ur en berättarteknisk synvinkel. Titelnovellen ?Kostym? har en central roll i uppsatsen, vilken har analyserats och problematiserats utifrån en genus- och queerteoretisk kontext. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur tematiken kommer till uttryck i novellsamlingen Kostym och hur den kan tolkas..

Syfte: Studiens syfte är ta reda på hur lärare resonerar kring användningen av digitala lärverktyg i arbetet med elever i läs- och skrivsvårigheter och deras kompetens inom området.Frågeställningar:? Hur använder lärare digitala lärverktyg i arbetet med elever i läs- och skrivsvårigheter?? Hur resonerar lärare kring de digitala lärverktygens påverkan på elevens kunskapsutveckling?? Hur förs resonemang kring kompetens och kompetensutveckling?? Vad anser lärare om kommunens satsning på digitala lärverktyg?Teori: Studien genomfördes inom det specialpedagogiska området. Den teoretiska ansatsen finns inom den kvalitativa forskningsgrenen som lyfter fram tolkning och förståelse av människors tankar, uppfattningar och erfarenheter. I bearbetning av data används den hermeneutiska spiralen (Ödman, 2007). Därtill används olika specialpedagogiska perspektiv för att belysa studien utifrån ett delaktighets- och inkluderingsperspektiv.Metod: Detta är en kvalitativ studie, som genomfördes med hjälp av redskapet enkät.