Investeringar som görs i humankapital kan ses som lönsamma dÄ de kan bidra till konkurrensfördelar, högre resultat och bÀttre service. Detta kan ske via utbildningar, satsningar i företagshÀlsovÄrd och arbetsmiljö för att stimulera och behÄlla personal.  Humankapitalinvesteringar ger utrymme för utvecklingsmöjligheter vilket hjÀlper företag att verka konkurrenskraftiga i en förÀnderlig miljö. Dock har det pÄvisats svÄrigheter i att mÀta effekten av investeringarna. Genom uppföljning i form av undersökningar hos dess intressenter kan företagen fÄ en bÀttre uppfattning kring investeringens effekt.

A?r 2002 uppho?rde kommundelsna?mnderna inom O?rebro kommun och da? togs ett politiskt beslut om att tillsa?tta processledare i sex utsatta bostadsomra?den, i bland annat Vivalla. Processledarnas huvudsakliga arbetsuppgifter var att bidra till omra?desutvecklingen i omra?dena. Tja?nsterna har successivt avvecklats och verksamhetsa?r 2013 togs processledaren bort fra?n Vivalla.

MÄlet med examensarbetet har varit att ta fram teoretiskt underlag och en berÀkningsmodell. Detta ska beskriva hur kabeltyp, kabellÀngd, kabelarea samt effektfaktor pÄverkar spÀnningsfallet över ett 400 Hz ledningssystem.MÀtningar har utförts pÄ tvÄ olika kablar som anvÀnds i det aktuella systemet. En av kablarna var symm­et­riskt uppbyggd med 7 ledare, dÀr respektive fas bestod av tvÄ ledare förskjutna 180° frÄn varandra runt nolledaren. För att Ästadkomma 115/200V 400 Hz, anvÀndes en 90 kVA frekvensomformare. Belastningen som anvÀndes var en resistiv, induktiv samt en kapacitiv belastning.

I den hÀr uppsatsen görs en kvalitativ samtalsanalytisk analys av sammanlagt Ätta narrativer. Dessa Àr hÀmtade ur intervjuer med en lÀrare och en elev vid Cirkus Cirkörs dÄvarande utbildning Cirkuspiloterna - en internationell utbildning dÀr lÀrare och elever ofta inte hade ett gemensamt sprÄk att mötas i. Syftet med analysen Àr att synliggöra likheter och skillnader mellan hur lÀraren och eleven berÀttar berÀttelser om hÀndelser som har att göra med den sprÄkliga situationen pÄ skolan - vilken funktion berÀttelserna har i respektive intervju, samt vilka attityder till sprÄksituationen som speglas i narrativerna. Analysen visar att lÀraren, till skillnad frÄn eleven, verkar ha en fÀrdig berÀttelserepertoar och att berÀttelserna fungerar som exempel i lÀrarens argumentation. För eleven verkar istÀllet berÀttelserna utgöra en resurs att resonera sig fram till svar pÄ intervjufrÄgorna, och elevens berÀttelser ger ett intryck av att födas i ögonblicket snarare Àn att vara en del av ett etablerat berÀttande.

För att skatta skogsegenskaper utifrÄn data baserade pÄ flygburen laserskanning anvÀnds framförallt tvÄ olika metoder. Den första (areametoden) bygger uteslutande pÄ höjden dÀr laserpulserna reflekterats och en uppskattning av vilka pulser som reflekterats pÄ marken och vilka som reflekterats i vegetationen. Den andra metoden (segmentmetoden) anvÀnder en segmentering av punkterna dÀr laserpulserna reflekterats till enskilda trÀd. Detta Àr dock svÄrt att praktiskt genomföra, dÀrför innehÄller varje segment mellan 0 och cirka 10 trÀd. För att kunna utveckla och utvÀrdera resultaten insamlas Àven exakt information frÄn ett antal provytor genom fÀltstudier. I denna rapport föreslÄs en icke-parametrisk modell för att skatta antalet trÀd i ett segment med segmentens area och art som förklarande variabler.

En fr?ga som ?r aktuell bland tredje ?rets studenter p? antropologprogrammet p? G?teborgs universitet ?r hur man g?r tillv?ga f?r att f? arbete efter examen, speciellt g?llande arbeten d?r man f?r till?mpa antropologisk kompetens. Denna studie unders?ker hur man blir professionell med en kompetens fr?n en utbildning som saknar f?rankring i ett specifikt yrke. Studien unders?ker ?ven vad utmaningarna ?r f?r att arbeta med antropologi p? ett professionellt s?tt utanf?r akademin och hur man navigerar som antropolog p? arbetsmarknaden, utanf?r akademin. F?r att visa detta framh?vs s?v?l nyexaminerade som arbetserfarna antropologers situationer, ber?ttelser, perspektiv och m?nster.

I de fall jaktrÀtt följer med fastigheten Àr vÀrdet av den en ingÄende komponent vid marknadsvÀrdesbedömningen som ligger till grund för ersÀttningsbestÀmmandet vid byggande av vÀg och jÀrnvÀg.Arbetet omfattar en undersökning av aktuella arrendenivÄer för upplÄtelse av jakt i Norrbotten och VÀsterbottens lÀn samt en granskning av schablonmodellen som ligger till grund för bestÀmmandet av ersÀttning för jaktintrÄng av vÀg och jÀrnvÀg. ArrendenivÄn innefattar sÄvÀl möjligheten att jaga som att fÀlla vilt. Slutsatsen av undersökningen blir att arrendenivÄn inte alltid Àr en godtagbar uppskattning av jaktrÀttens vÀrde.ErsÀttning för jaktintrÄng kan utgÄ bÄde för förlorad jaktmark och för försÀmrad jakt pÄ restfastigheten. Problematiken i norra Sverige Àr att jakten ofta bedrivs i samverkan mellan flera fastighetsÀgare och för denna typ av jakt ges inga klara riktlinjer för bestÀmmande av ersÀttning till berörda fastighetsÀgare. För försÀmrad jakt pÄ restfastigheten anses jakten vara pÄverkad upp till 500 m pÄ vardera sida av vÀgen eller jÀrnvÀgen.Slutsatsen för pÄverkan inom detta omrÄde har blivit att markens jaktliga kvalitet mÄste beaktas vid vÀrderingen..

Sedan 2004 har en stor o?kning skett av ensamkommande barn i Sverige och a?r 2014 kom o?ver 7000 barn hit. Ett ensamkommande barn a?r ett barn som kommer utan sina fo?ra?ldrar eller na?gon som fo?retra?der fo?ra?ldrarna. Det vanligaste ha?lsoproblemet hos ensamkommande barn a?r psykisk oha?lsa, pa? grund av bland annat traumatiska upplevelser i deras liv.

Traumatisk hÀndelse benÀmns som nÄgot som ligger utanför den normala erfarenheten och som skulle ge upphov till omfattande lidande hos sÄ gott som alla mÀnniskor. Antalet traumatiska hÀndelser sÄsom naturkatastrofer och terroristattacker har ökat kraftigt. SjukvÄrdspersonal förvÀntas vid en traumatisk hÀndelse att ta pÄ sig en ansvarsroll och hjÀlpa dem som drabbats. FÄ undersökningar har gjorts av upplevelsen av detta arbete. Syftet med studien var att belysa sjukvÄrdspersonals upplevelser i samband med traumatisk hÀndelse i arbetet.

2005 hade Sverige 600 000 ideellt arbetande idrottsledare. Trots detta stora antal idrottsledare upplever mÄnga idrottsföreningar att intresset för att vara ideell ledare har sjunkit de senaste Ären.Tidigare forskning föreslÄr att nya ledare bÀst rekryteras inom grupper av tidigare klubbmedlemmar eller genom förÀldrarna till idrottsutövarna. Stöd till ledarna föreslÄs av flera forskare för att de ska fortsÀtta att trivas.Idrottsföreningarna Àr en pedagogisk arena och undersökningar visar att idrottande barndricker mindre alkohol samt att idrotten Àr en viktig mötesplats dÀr barn fostras i demokrati och möten med andra mÀnniskor.Syftet med denna uppsats har varit att beskriva framgÄngsfaktorer för ideellt ledarskap inom föreningsidrotten i GÀstrikland. En kvantitativ undersökning i form av webbenkÀter har genomförts för att finna struktur i det data som insamlas. Undersökningen innefattar 230 ideella idrottsledare.

Titel: Heart of hockey ? vi ger oss aldrig. En kvalitativ studie om tva? hockeyorganisationers kommunikation kring va?lgo?renhet.Fo?rfattare: Johanna Alba, Erika Skogsberg, Johanna Grundberg Kurs, termin och a?r: Vetenskaplig rapport, HT 2013 Antal ord i uppsatsen: 10.565 stycken.Problemformulering och syfte: Syftet a?r att beskriva hur tva? olika hockeyklubbar kommunicerar sina aktiviteter fo?r va?lgo?rande a?ndama?l via sociala medier och pa? sina hemsidor. Syftet specificeras genom fo?ljande fra?gesta?llningar;Skiljer sig de olika klubbarnas kommunikation a?t? Pa? vilket sa?tt i sa? fall?Vad a?r det fo?r skillnader och/eller likheter mellan de olika forumen?Metod och material: Kvalitativ textanalys.Huvudresultat: Vi kom fram till att Fro?lunda och MODO kommunicerade va?ldigt lika i sociala medier.

Den hÀr uppsatsen handlar om motivation i monotona arbeten. Vi har Àven undersökt lönens betydelse i monotona arbeten. Det vill sÀga arbetar man endast för lönens skull eller finns det andra faktorer som spelar in?Undersökningen Àr av en kvantitativ form och Àr gjord pÄ Posten logistik och pÄ ett brevbÀrarkontor i Karlstad. Först utgick vi frÄn Maslow, Herzberg samt Hackman & Oldham för att koppla samman monotont arbete och motivation.

Syftet med denna litteraturstudie var dels att belysa vilka upplevelser kvinnor hade av sin hjÀrtinfarkt och dels belysa kvinnors behov av stöd frÄn sjukvÄrden och nÀrstÄende. Metoden innebar att vetenskapliga artiklar kritiskt granskades enligt en modifierad modell av Willman, Stoltz & Bahtsevani och Forsberg & Wengström. De artiklar som granskades hade kvalitativ (n=17) och kvantitativ (n=1) ansats. Resultatet visade att mÄnga kvinnor upplevde atypiska symtom sÄ som trötthet, illamÄende och svettning i kombination med bröstsmÀrta. Kvinnorna förnekade ofta sina symtom vilket gjorde att de sökte vÄrd i ett senare skede.

Denna empiriska undersökning Àr utförd för att finna svar pÄ hur den teoretiska kunskapen pÄverkar det praktiska arbetet för undersköterskor anstÀllda pÄ ett specifikt korttidsboende. MÄlet var ocksÄ att nÀrmare undersöka undersköterskornas arbetstillfredsstÀllelse och deras motivation för arbetet. Som metod anvÀndes halvstrukturerade intervjuer och 7 kvinnor deltog i studien. För att underbygga arbetet presenteras ett antal teorier inom Àmnena och Àven en del tidigare forskning. Av resultaten framgick det att den teoretiska kunskapen har en viss betydelse för det praktiska utförandet av arbetet.

Avregleringar pa? den finansiella marknaden har lett till en o?kad konkurrens fo?r retailbanker och en miljo? da?r konsumenten har tillga?ng till ett bredare utbud av finansiella tja?nster. Bankerna har sva?rt att differentiera sig genom traditionella la?gpris- och produktdifferentieringstrategier och har i sto?rre utstra?ckning insett behovet av att prioritera en kundorienterad strategi i syfte att beha?lla en lojal kundbas. Studier visar att en kundorienterad organisation a?r mer bena?gen att leverera en framsta?ende servicekvalitet som resulterar i tillfredssta?llda kunder men forskarna har a?gnat mindre uppma?rksamhet a?t ekonomistyrningens utformning i syfte att fra?mja en kundorienterat arbetssa?tt inom organisationen.