Vilka ekonomiska frÄgor ligger nÀrmast de svenska brevskrivarnas hjÀrtan? TvÄ svenska professorer, Becker och Jonung undersökte detta 1998. Denna studie undersöker i ett vÀrldsunikt data set innehÄllande 536 brev adresserade till statsminister Fredrik Reinfeldt under hans mandatperiod 2006-2014. Genom undersökningen ges en övergripande bild av brevskrivarnas mest centrala frÄgor rörande ekonomi. UtgÄngspunkten ligger i att undersöka skillnader i fördelningen av brev mellan denna och tidigare studie.

I denna uppsats har vi intresserat oss för estetikens potential i skolans arbete och Àgnat vÄr uppsats Ät att följa projektet Flame. Flame startades under vÄren 2006 och genomförs av Kulturskolan i samarbete med Utbildningsförvaltningen och Stockholm stad. Projektet riktar sig till yrkesförberedande program och under hösten 2006 har man samarbetat med S:t Eriks och S:t Görans gymnasium i Stockholm. Man sÀger sig vilja ge eleverna nya redskap för att uttrycka sig med kultur. Ett annat mÄl för Flame Àr att undersöka hur metodutveckling kan gÄ till i praktiken. Syftet med vÄrt arbete har varit att, utifrÄn begreppet radikal estetik, undersöka hur man i Flame arbetar med och tÀnker kring estetik i skolan.

Flera nya tjÀnster som Mina utgifter och Smartbudget vittnar om ett tilltagande intresse bland konsumenter att planera sin ekonomi. Matvaror utgör en stor del av det genomsnittliga hushÄllets budget och Àr dÀrmed en kostnadspost som kan göra stor skillnad i hushÄllets ekonomi.Detta examensarbete ska undersöka möjligheten att jÀmföra matvarors pris pÄ olika affÀrer med hjÀlp av en Android-applikation och genom att fotografera texten pÄ kvitton. Texten kommer sen processas och sorteras för att fÄ ut nödvÀndig data som sen kan sparas undan i en databas. FÀrdiga Algoritmer och OCR-motorer har utvÀrderats och implementerats i applikationen direkt genom sÄ kallade C-Bibliotek. Dessa gör det möjligt att utan större problem vidareutveckla applikationen för iOS eller Windows Phone.Projektet och Android-applikationen visar pÄ möjligheterna att anvÀnda fÀrdiga C-bibliotek samt telefoners kamera för att enkelt sÄlla ut och spara undan den informationen som Àr relevant för konsumentens del..

Kombinationen konst och ekonomi har fÄtt stor uppmÀrksamhet och dessa Àmnen har det alltid debatterats mycket kring. Det problematiska med Àmnena har i huvudsak handlat om de kan eller inte kan kombineras. Kan en konstnÀrlig verksamhet balansera ekonomiska och konstnÀrliga mÄl utan att det konstnÀrliga uttrycket tar skada?Denna studie behandlar hur konstnÀrliga organisationer profilerar sig pÄ konstmarknaden med hÀnsyn till dikotomin, motsatsparet, konst och ekonomi. Det huvudsakliga syftet Àr att se hur dessa verksamheter vÀljer att kommunicera ut sin identitet till omvÀrlden och vilka kommunikativa verktyg de anvÀnder sig av.Studien baserades pÄ intervjuer, observationer och grafiska profilanalyser pÄ tre konstnÀrliga organisationer i Stockholm.

Urban sprawl Àr ett problem i hela vÀrlden. Ekonomi, hÀlsa, miljö och jordbruksmark Àr nÄgra saker som stadsutbredningen har effekter pÄ (Habibi, 2011). I USA började problemen med urban sprawl efter andra vÀrldskriget nÀr möjligheter till billiga bolÄn skapades. Detta gjorde att fler mÀnniskor hade möjlighet att flytta till enfamiljshus i förorterna och anvÀndandet av bil som transportmedel ökade (Duany, 2010). Stadsutbredningen i Sverige startade efter andra vÀrldskriget dÄ bilismen ökade Àven hÀr.

Syftet med denna uppsats var att utvÀrdera behovet av differentierad revisionsberÀttelse. Vi avgrÀnsade oss till att undersöka intressenter till tvÄ fotbollsklubbar, dÀrför att de tillhör associationsformen ideell förening och att de inte har ett vinstsyfte. Vi valde att undersöka en stor och en liten fotbollsklubbs intressenters uppfattning om revisionsberÀttelsens innehÄll och utformning, i syfte att jÀmföra deras behov av differentierad revisionsberÀttelse.UtifrÄn intressenternas informationsbehov formulerade vi hypoteser som testades med hjÀlp av en postenkÀt. Vi skickade ut 146 enkÀter och fick en svarsfrekvens pÄ ca 70%.I undersökningen konstaterade vi att det finns behov av differentierad revisionsberÀttelse hos de olika intressenterna. Vi kom Àven fram till att intressenternas behov av differentierad revisionsberÀttelse tenderar att variera, oavsett föreningens storlek.

Ju mer den svenska bostadsbristen breder ut sig desto hetare blir debatten om dess orsaker och lösningar i frÄgan. Bostadsbristen Àr inte lÀngre ett storstadsproblem och nÀr flera tillvÀxtkommuner, som exempelvis Karlstad, bekrÀftar brist pÄ framförallt hyresrÀttslÀgenheter handlar debatten till stor del om hur byggandet av dessa ska öka.Kommunerna har flera gÄnger pekats ut som hinder i bostadsbyggandet men nÀr SKL (2014) visar pÄ höga planreserver som möjliggör bostadsbyggande i flera svenska tillvÀxtkommuner med bostadsbrist Àndrar debatten riktning. Varför byggs det inte?Efter en genomgÄng av publicerade rapporter, debattinlÀgg och annan relevant litteratur har en fallstudie pÄ Karlstad genomförts. Med hjÀlp av intervjuer av verksamma byggherrar, politiker och allmÀnnyttigt bostadsbolag kan det konstateras att bostadspolitiken har skapat en bostadsmarknad som inte klarar av att fylla de bostadsbehov Sverige idag har.

AbstractWork to develop the Eurocodes started in 1975 by the European Commission adopted a program to eliminate trade barriers within the construction area. The goal was to create common European design standards that would replace the member countries' own rules. Eurocodes will replace The National Board of Housing Building and Planning, National Rail, The National Road Administration and other agencies' calculation rules for the buildings structures. The transition to the use of Eurocodes looks like this:Eurocodes set to Swedish standards  between 2002 ? 2007They can be used parallel with national standards 2006 - 2009 The total transition is at the end of 2010/2011.Right now is going on a lot of work for replacement of the existing standards to Eurocodes.  The transition to the new calculations` standards, many construction companies and consulting firms facing a big changes and competitions.

Titel: Sportjournalistikens utveckling ? en studie om Expressens bevakning av det svenskafotbollslandslaget vid VM 1994 och 2006Författare: Jens KarlssonKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap vid institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG), Göteborgs UniversitetTermin: VÄrterminen 2012Handledare: Malin SveningssonSidantal: 38, exklusive kÀllförteckning och bilagaSyfte: Att undersöka om, och i sÄ fall hur, sportjournalistiken har förÀndrats i tryckt press, vilket exemplifieras av Expressens bevakning av det svenska landslaget vid tvÄ VM-slutspel, 1994 och 2006Metod: Kombination av kvantitativ och kvalitativ textanalysMaterial: Samtliga artiklar frÄn den tryckta upplagan av Expressen som behandlar det svenska landslaget vid VM 1994 och 2006Huvudresultat: Sportjournalistiken har i mÄnga avseenden förÀndrats ganska radikalt. Den har fÄtt ett större utrymme och det skrivs betydligt fler artiklar 2006 Àn 1994. Antalet reportrar som bevakar det svenska landslaget Àr ocksÄ fler. Rubriker, bilder och grafik har fÄtt ett avsevÀrt större utrymme, vilket i sin tur leder till att brödtexter fÄr ett allt mindre utrymme.

       Problemdiskussion: Att i ett bostadsföretag ta beslut om upprustningar avfastighetsbestÄndet Àr en komplex process som innefattar ett stort antalavvÀgningar och bedömningar. Det krÀvs en analys över lönsamheten förupprustningsprojekten och en prioritering mellan projekten eftersom budgetenofta begrÀnsar antalet ÄtgÀrder som kan genomföras. Utöver detta krÀver enupprustning ofta hyreshöjningar för att vara ekonomiskt försvarbar förföretaget. SÄdana hyreshöjningar Àr dock reglerade dÄ det för de kommunalabostadsbolagen finns restriktioner frÄn ett antal hÄll i form av lagregleringar,tillsyn frÄn hyresnÀmnden och pÄtryckningar frÄn hyresgÀstföreningen.Problemformulering: UtifrÄn problemdiskussionen har vi avgrÀnsat vÄrproblematik till att omfatta följande punkter:?Hur de kommunala bostadsföretagens beslutsprocess för upprustningarser ut.?Hur prioriteringar för upprustningsprojekt görs och hur dessarangordnas.?Hur restriktioner i form av lagregleringar samt hyresgÀstföreningensoch hyresnÀmndens pÄverkan ser ut.Syfte: Uppsatsens syfte Àr att klarlÀgga hur beslut om upprustning tas ikommunala bostadsföretag samt vilka restriktioner som finns och hur dessapÄverkar beslutsprocessen.Metod: Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod dÄ Àmnet Àr av sÄdan art attdet krÀvs en djupare undersökning för att vi ska fÄ svar pÄ vÄra frÄgor.

Kandidatuppsats 20 p, Bygghantverksprogrammet vid Institutionen för kulturvÄrd, HT 2006.

 This paper is made on behalf of Statistics and Research Åland, ÅSUB. The aim is to explain the turnover for companies in Åland, with appropriate variables. The main study variables are variables that consist of the Swedish and Finnish activity indices. The study variables also include variables which consist of tourists from Sweden and Finland and the introduction of the Euro in Finland. The data used is from the period January 1996 to June 2008.Different regression models for the turnover are tried and explanatory variables are selected by use of stepwise regression, backward elemination and forward selection. The final model includes activity indices for Sweden and Finland, the introduction of the Euro, tourists from Finland and an autoregressive component of order one .

SammanfattningFrÄgor som vi har lagt fokus vid i uppsatsen Àr hur förÀldrarna upplevt att de blivit bemötta av myndigheter, slÀkt, vÀnner, samhÀllet i stort. Hur har dessa reagerat/agerat efter att en familj drabbats av en vÄldtÀkt. Vi har ocksÄ valt att titta pÄ hur sjÀlvhjÀlpsgrupper arbetar med och bearbetar kÀnslor som skuld och skam. UtifrÄn fyra intervjuer med förÀldrar till utsatta flickor och personal frÄn Brottsofferjouren i Karlstad, Magnus Karlssons bok SjÀlvhjÀlpsgrupper (2006) som ingÄende diskuterar Àmnet samt Anna Meeuwisses bok VÀnskap och organisering (1997) har vi samlat data för bearbetning och analys för att pÄ sÄ sÀtt fÄ svar pÄ vÄr frÄgestÀllning. Den teori vi har valt Àr Charles Horton Cooleys och George Herbert Meads symbolisk interaktionism och spegeljaget som senare utvecklats av bland andra Thomas Scheff och Erving Goffman.

Bakgrund och problem: Det finns mÄnga problem med redovisning i smÄföretag somdet kan finnas mÄnga orsaker till. Företag Àr per definition en vinstmaximerande enhet.Ekonomi Àr att hushÄlla med resurser. Att producera redovisning krÀver resurser ochsmÄföretagare upplever sig ofta ha kontroll över den ekonomiska situationen utan formellexternredovisning varför nyttan med redovisningen inte alltid uppfattas som stor.Samtidigt finns motiv att fuska med redovisningen för att slippa undan med skatter.Oavsett vad felen beror pÄ, Àr inte smÄföretagare fokuserade pÄ vad som Àr rÀtt eller fel iredovisningen. DÀremot av kostnaden för rÀtt eller fel i redovisningen. Kunskap omvilka typer av fel som oftast leder till kostnader i form av eventuella skattetillÀgg ellerstraff bör dÀrför kunna motivera smÄföretagare till att frÄn början lÀgga ned tillrÀckligaresurser pÄ redovisningen och dÀrigenom undvika dessa fel.

I denna studie har den offentliga sektorns pÄverkan pÄ tillvÀxt i OECD-lÀnderna undersökts. Studiens frÄgestÀllning Àr: Hur pÄverkar den offentliga sektorns storlek och struktur ekonomisk tillvÀxt i OECD-lÀnder? Undersökningen Àr gjord för Ären 2007-2010 i en sÄ kallad paneldata-undersökning. För att undersöka strukturen har den offentliga sektorns utgifter delats upp i sex delar - utgifter för utbildning, försvar, sjukvÄrd, varor och tjÀnster, sociala avgifter samt övriga utgifter.I undersökningen har sex modeller anvÀnds för att fÄ fram resultat. Undersökningen visade inget klart samband mellan storleken pÄ den offentliga sektorn och ekonomisk tillvÀxt.