Kina har vÀrldens största enskilda marknad och en ekonomi vars utveckling de senaste Ärtiondena haft en utveckling utan motstycke. Den forna planekonomin har lÀmnat plats för en betydligt liberalare inriktning vilket inom en snar framtid sannolikt kommer att göra Kina till vÀrldens största ekonomi. LÀggs till detta vÀldigt lÄga kostnader för produktion framtrÀder en bild av en marknad med enorma möjligheter för investerare. Faktum Àr att Kina idag Àr det frÀmsta mÄlet i vÀrlden för utlÀndska direktinvesteringar. Direktinvesteringar kommer dock i olika former och de komplexa förhÄllanden som rÄder pÄ den kinesiska marknaden innebÀr mÄnga fallgropar för en utlÀndsk investerare.

MÄnga av de ÄtgÀrder som vidtagits för att komma till rÀtta med klotterproblemen bygger pÄ för lite kunskap, och har i vissa fall istÀllet t o m bidragit till att klottret ökat. Det viktigaste Àr att inhÀmta kunskap om klotterkulturen och om de som utövar det för att kunna ta till rÀtt ÄtgÀrder. Man ska utgÄ frÄn hur det ser ut hos sig, för en ÄtgÀrd som fungerat pÄ ett stÀlle Àr inte sjÀlvklar till att fungera pÄ ett annat. Situationella ÄtgÀrder dominerar nÀr det gÀller insatser som gjorts runt om i landet. Men om man ser till projektet i Karlstad och det lyckade resultatet dÀr, sÄ ser man att det kan löna sig att Àven satsa pÄ olika sociala ÄtgÀrder?.

I Sverige har det pÄgÄtt en fyra decennier lÄng regiondebatt om hur den regionala förvaltningen ska organiseras. Denna debatt har resulterat i ett beslut om en försöksverksamhet med regionalt sjÀlvstyre i fyra lÀn frÄn 1 juli 1997 till 31 december 2002. I den regionala försöksverksamheten som ytterligare har förlÀngts till 2006 ingÄr Kalmar, Gotland, SkÄne och VÀstra Götaland. De tvÄ sistnÀmnda regionerna Àr mitt undersökningsmÄl. Syftet med denna uppsats Àr att lyfta fram de vÀsentliga faktorer/element som kan relateras till och förknippas med regional identitet.

Denna uppsats har till syfte att frĂ€mst utvĂ€rdera hur tillĂ€mpningen av Lag (2006:45) om omvandling av fĂ€ngelse pĂ„ livstid (OmvL) sett ut sedan dess ikrafttrĂ€dande den 1 november 2006, men Ă€ven att diskutera hur denna lagstiftning förhĂ„ller sig till de grundlĂ€ggande principer som prĂ€glar det svenska straffsystemet i övrigt. UtvĂ€rderingen har skett med utgĂ„ngspunkt i en studie av frĂ€mst de avgöranden enligt OmvL som meddelats av Örebro tingsrĂ€tt och Göta hovrĂ€tt, men Ă€ven andra rĂ€ttskĂ€llor, sĂ„som OmvL i sig, samt förarbeten och doktrin har utgjort kĂ€llmaterial för denna framstĂ€llning.OmvL tillkom som en reaktion pĂ„ att antalet livstidsfĂ„ngar i svenska fĂ€ngelser ökat kraftigt under de senaste 20 Ă„ren. Lagstiftningen infördes vidare i syfte att skapa ett mer rĂ€ttssĂ€kert och förutsebart system för frigivning av livstidsdömda jĂ€mfört med det dittills gĂ€llande diskretionĂ€ra nĂ„deinstitutet. Enligt OmvL skall vid omvandlingsprövningen sĂ€rskilt beaktas den tid som den dömde har avtjĂ€nat, vad som av domen framgĂ„r om de omstĂ€ndigheter som legat till grund för straffmĂ€tningen, om det finns risk för att den dömde Ă„terfaller i brottslighet av allvarligt slag, om den dömde har Ă„sidosatt vad som gĂ€ller för verkstĂ€lligheten, samt om den dömde har medverkat till att frĂ€mja sin anpassning i samhĂ€llet.Av den företagna rĂ€ttsfallstudien framgĂ„r att de viktigaste kriterierna för omvandlingsprövningen Ă€r den tid som den dömde avtjĂ€nat och om det finns risk för att den dömde Ă„terfaller i allvarlig brottslighet. Uppsatsens slutsats Ă€r att tillĂ€mpningen av OmvL huvudsakligen har skett i enlighet med vad som uttalades i förarbetena till lagstiftningen.

More frequent and intensified rainfalls are expected to occur due to climate change in the nearfuture. This together with a higher proportion of paved areas increases the pressure on today?sstorm water systems (Risinger, 2014; Boverket, 2013; Stahre, 2006). Traditional storm watersystems (i.e. underground pipe systems) have during last decades started to be questioned(Olshammar & Baresel, 2012).

Prognostisering av makroekonomiska variabler Àr betydelsefullt för mÄnga individer i en ekonomi, inte enbart för politiska beslutsfattare. Samtliga beslut som tas i ekonomiska sammanhang grundar sig pÄ vÄra framtida förvÀntningar om variablerna och kommer stÀndigt att vara förknippade med osÀkerhet eftersom framtiden obönhörligen Àr oviss. För att underlÀtta beslutsfattande Àr det dÀrmed nödvÀndigt att vidareutveckla metoder för att generera prognoser som Àr sÄ tillförlitliga och rÀttvisande som möjligt. Bland de viktigare prognoserna Àr de som visar framtida inflationsförvÀntningar eftersom dessa tillsammans med den faktiska inflationen pÄverkar hur Riksbanken sÀtter styrrÀntan. InflationsnivÄn och förvÀntningar pÄ denna Àr nÄgot som pÄverkar sÄvÀl relationen arbetsgivare- arbetstagare som relationen lÄngivare- lÄntagare.Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om prognostisering av den svenska inflationen kan förbÀttras dels genom att anvÀnda ett mÄtt pÄ BNP-gap som förklarande variabel, dels genom att tillÀmpa en metod för interceptjustering.

Höstterminen 2006.

Att vid 18 Ärs Älder tvingas ansvara för sina handlingar Àr för mÄnga ett stort steg, inte minst dÄ en del av ansvaret Àr ekonomi. Ungdomarna vÀnder sig ofta till förÀldrarna med frÄgor, men var ska de vÀnda sig nÀr förÀldrarna inte har svaret? Bankerna har börjat söka sig lÀgre ner i Äldrarna med sin marknadsföring för att fÄnga kunden innan denne blir myndig, men fortfarande Àr det mÄnga frÄgetecken kring informationen ungdomarna behöver.Uppdraget var att undersöka vad ungdomar behöver för information i en webbplats riktad mot ungdomar frÄn banken. En undersökning genomfördes med en enkÀtundersökning med 100respondenter och tre olika fokusgrupper som genererade att ungdomarna kÀnner att banker Àr alldeles för avlÀgsna. En minskad distans skulle medföra att ungdomarna lÀttare vÀnder sig till banken vid frÄgor kring sin ekonomi vilket i sin tur medför att deras intresse kring privatekonomiska frÄgor ökar.Designförslaget som presenteras fokuserar mycket pÄ en funktion med textbaserad personlig service med co-browsingfunktioner som tillÄter en bankman guida den unga kunden genom webbplatsen.

The aim of this paper is to describe the position of the Swedish welfare state within the shaping of a Swedish national identity. This is done through the study of MÄngkulturÄret 2006, and its rhetorical context. The point of departure is that history is formed continuously in current speech and a text analytical method has been used. MÄngkulturÄret was issued by the Department of Culture as an extended perspective of Cultural politics. The rhetoric used in the official document Agenda för MÄngkultur is analyzed through a comparison with earlier official documents on the field of multiculturalism and integration.

I detta arbete har jag gjort en jÀmförelse mellan ett konventionellt system med plöjning och en reducerad jordbearbetning i ett mullsÄddsystem för att försöka hitta skillnaderna i etableringsteknik och ekonomi. I bÄde det konventionella och det reducerade jordbearbetningssystemet vill man skapa en genomluckring av jorden. Syftet med bearbetningen Àr ocksÄ att mylla ner gödsel och skörderester, samt att bekÀmpa ogrÀs och bereda en optimal sÄbÀdd. VÀxtföljden i ett mullsÄddsystem har stor betydelse i sockerbetsodling. Den gynnar sockerbetornas tillvÀxt genom en god markstruktur och tillgÄng till vÀxtnÀring, samtidigt som den minskar risken för vÀxtsjukdomar och etablering av ogrÀs. Eftersom sockerbetans rötter mÄste vÀxa pÄ djupet sÄ Àr jordstrukturen avgörande. En bra miljö för rötterna gör att de kan ta upp syre, vatten och nÀringsÀmnen ur jordprofilen. MullsÄdd ingÄr i det reducerade jordbearbetningssystemet som bygger pÄ en grund jordbearbetning genom vilken man myllar in halm och skörderester i markytan. Dessa bryts sedan ner genom biologisk aktivitet av mikroorganismer och daggmaskar i marken. Studien har visat att valet av ett mullsÄddsystem resulterar i en nÀstintill halverad brÀnslekostnad och ett reducerat antal arbetstimmar. En hÄllbar ekonomi inom vÀxtodling handlar om att hÄlla odlingskostnaderna nere genom att bland annat fÄ ner maskinkostnaderna.

SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningarSyftet med uppsatsen Àr att undersöka de mÄlchanser som skapades under cupspelet i VM 2006 och analysera vilka som var mest effektiva, d.v.s. oftast resulterade i mÄl och varför.För att besvara syftet anvÀndes följande frÄgestÀllning:? Vilka typer av mÄlchanser leder oftast till mÄl och Àr dÀrmed mest effektiva?MetodStudiens datainsamlingsmetod har varit observation av 16 fotbollsmatcher frÄn vÀrldsmÀsterskapen i fotboll 2006. Matcherna Àr inspelade pÄ DVD frÄn SVT:s och TV4:s TV-sÀndningar. Varje mÄlchans har analyserats och kategoriserats och förts in i ett analysschema bestÄende av tio kategorier.

Syftet med vÄr uppsats var att undersöka hur en vikarie upplever sin situation av att arbeta som vikarie. Det kan vara mycket pÄfrestande att inte veta nÀr man ska jobba, man har inte möjlighet att planera sin tid och ekonomi pÄ samma sÀtt som fast anstÀllda. Den empiriska studien skedde genom intervjuer med fyra vikarierande undersköterskor pÄ ett Àldreboende. Resultatet visade att alla respondenterna upplever situationen som vikarie som pÄfrestande. Detta beroende pÄ att det finns begrÀnsade arbetstillfÀllen och att man lever i en oviss ekonomisk situation.

Syftet med min uppsats Àr att reda ut de olika Äsikter och tankar som rÄdde kring debatten gÀllande folkpartisten Cecilia Wikströms förslag, under sommaren 2006, om att införa en litterÀr kanon i skolorna. Jag har valt att genom textstudium undersöka olika debattartiklar som jag hÀmtat frÄn Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet och Sydsvenskan. Den hÀr uppsatsen belyser de olika stöttestenarna i debatten. Resultatet blir fyra infallsvinklar i debatten: ?En kanon för att frÀmja den svenska kulturen?, ?En kanon Àr levande?, Kanon ur ett lÀrar- och skolperspektiv? samt ?En kanon som universallösning?.

Under den verksamhetsförlagda tiden i vÄr utbildning till lÀrare, har vi mött en matematikdidaktik som mer liknar den vi sjÀlv fÄtt uppleva, under vÄr skolgÄng, Àn den vi lÀrt oss under utbildningen. Eftersom lÀraren idag har frihet att sjÀlv vÀlja undervisningsmetod, stÀllde vi oss frÄgan; Varför ser det likadant ut nu som dÄ vi gick i skolan? Vi ville dÀrför undersöka om kunskaperna studenter fÄr under sin utbildning anvÀnds eller ej. Vi utförde en enkÀtundersökning bland de lÀrare som gick sista terminen hösten 2006, dÀr de bl.a. fick svara pÄ hur ofta de anvÀnder sig av matematikdidaktiken de lÀrt sig i utbildningen och vilka delar de eventuellt valt bort. För att ta reda pÄ om de pÄ nÄgot sÀtt blivit pÄverkade till att anvÀnda sig eller inte anvÀnda sig av didaktiken genomförde vi kvalitativa intervjuer. Resultatet visar att det till viss del finns svÄrigheter att fÄ möjlighet att anvÀnda sig av kunskaperna bl.a.

Denna uppsats tar sikte pÄ att utreda vad som krÀvs av borgenÀren för att han ska anses ha uppfyllt sin bevisbörda vid preskriptionsavbrott samt hur KFM i Karlstad följer den praxis frÄn HD som finns betrÀffande preskriptionsavbrott Ästadkommet av gÀldenÀren. Uppsatsen kan dÀrför delas in i tvÄ delar dÀr den första delen förklarar den svenska preskriptionslagstiftningen tillsammans med praxis frÄn HD. Fokus ligger pÄ preskriptionsavbrott Ästadkommet av borgenÀren och den bevisbörda han dÄ har. BÄde praxis och lagstiftning ger ett och samma svar, nÀmligen att det krÀvs av borgenÀren att han visar att de brev med preskriptionsavbrytande verkan som han sÀnt gÀldenÀren Àven kommit fram till denne. Kan han inte bevisa detta anses fordran vara preskriberad.I uppsatsens andra del studeras dels domar frÄn HovR och dels beslut frÄn KFM i Karlstad.