HÄllbarhet har blivit ett av vÄr tids nya ledord. VÄr resursförbrukning och ökande koldioxidutslÀpp har gett negativ effekt pÄ klimatet och ekosystemen. I stadsplanering Àr infrastruktur för cykeltrafik en viktig bestÄndsdel av hÄllbara stÀder. Detta examensarbete Àr tÀnkt att vara en inspirationskÀlla för alla som vill skapa bÀttre trafiklösningar för cyklister pÄ stadsgator med blandtrafik. De olika delarna i arbetet ger en sammansatt bakgrund till behovet av en sÀkrare trafiksituation för cyklister.

In this work a new design for S:t Erik?s square in Uppsala is being proposed. The square is situated in the middle of the city, surrounded by historical buildings. Today the square is a parking lot. The aim of the design proposal is to promote life and activity of pedestrians and cyclists.

LuleÄ kommun stÄr inför en generationsvÀxling de kommande Ären. Ett stort antal pensionsavgÄngar medför ett rekryteringsbehov pÄ cirka 500 medarbetare Ärligen de nÀrmsta Ären samtidigt som prognoserna visar att generationen som ska ersÀtta pÄ arbetsmarknaden Àr mindre Àn den som lÀmnar den. I den konkurrenssituation som befaras uppstÄ mellan arbetsgivare gÀller det att kunna erbjuda en attraktiv arbetsplats, dels för att behÄlla befintlig arbetskraft och dels för att locka till sig den framtida arbetskraften. Denna studie har som syfte att jÀmföra de krav framtida arbetskraft stÀller pÄ en attraktiv arbetsplats gentemot de uppfattningar LuleÄ kommuns anstÀllda har om sin arbetsplats för att pÄ sÄ sÀtt hitta förbÀttringsförslag som kan leda till en arbetsplats som Àr attraktiv för bÄde befintlig och framtida arbetskraft vilket Àr grunden till att ses som en attraktiv arbetsgivare. Detta görs genom en jÀmförelse av en enkÀt med LuleÄ tekniska universitets studenter, som i studien fÄr representera den framtida arbetskraften, och LuleÄ kommuns medarbetarenkÀt för 2011 samt kompletterande intervjuer med medarbetare pÄ högre nivÄer i organisationen.

Denna uppsats syftar till att undersöka utbildning och forskning inom fysik- och teknikÀmnenavid Uppsala universitet mellan Ären 1955 och 1975. HÀr studeras dels vÀxelverkan mellan tvÄolika verksamheter; utbildning och forskning, och dels den lokala utvecklingen av, ochgrÀnsdragningsarbetet mellan, tvÄ vetenskapliga discipliner; fysik och teknik. FörÀndringarnatolkas som resultat av interaktion mellan forskning och utbildning Ä ena sidan, och utbildning ochandra samhÀlleliga arenor Ä andra. Uppsatsen diskuterar Thomas Gieryns teori om att epistemiskauktoritet hos en vetenskap uppkommer nedströms, i en samhÀllelig arena utanför forskningendÀr den uppkom. I uppsatsen drivs tesen att lÀrogÄng inte enbart kan rÀknas som nedströms irelation till forskning utan som uppströms, nedströms och mer dÀrtill.

      Detta Àr en kvalitativ studie som syftar till att genom ett maktperspektiv undersöka de professionellas upplevelser av de konsekvenser som NPF i kombination med missbruk medför för den enskilda individen i en, genom kommun och landsting, vÄrdande eller stödjande situation. Studiens vetenskapliga ansats kan beskrivas som en tolkande fenomenologisk ansats dÀr studiens empiriska material har inhÀmtats genom semistrukturerade intervjuer och senare analyserats med en GT-inspirerad (Grundad Teori) metod och maktteori. Fem intervjuer genomfördes, intervjupersonerna som valdes ut genom ett bekvÀmlighetsurval var professionella verksamma i verksamheter, som arbetar mot individer som lever med neuropsykiatriska funktionshinder och missbruk, inom bÄde kommun och landsting. Intervjuerna transkriberades för att dÀrefter ges koder som grupperades i kategorier som tillsammans representerade empirins centrala budskap.      Studien visar att makt genomsyrar interaktionen mellan professionella och individer med neuropsykiatriska funktionshinder och missbruk samt i interaktionen mellan olika professioner inom kommun och landsting. Studien pÄvisar att makten gentemot individer med NPF och missbruk i mÄnga fall möjliggörs genom social kategorisering och att strukturell makt befÀster en tydligt definierbar utsatthet..

Uppsala stad, intill stadens gÄgata och kantad av FyrisÄn ligger Gamla torget. Det Àr en plats som har utgjort en nyckelpunkt under mina Är i Uppsala. Jag ville Àndra anvÀndningen av ett torg som mÄnga passerar men fÄ stannar och anvÀnder. Torget har stora kvaliteter i form av utsikt, nÀrhet till vatten samt placering i staden. För mig personligen har jag har lÀnge tÀnkt pÄ att Gamla torget har större potential Àn vad torgytan idag anvÀnds för.

Studien syftar undersöka vad individer, frÄn lÀn dÀr statistik visar fÀrre som vÀljer studier pÄ högre nivÄ Àn övriga lÀn, anser vara meningsfullt för deras val att studera lÀkare vid Uppsala Universitet samt eventuella gemensamma nÀmnare. Kvalitativa intervjuer har genomförts med nio lÀkarstudenter vid Uppsala Universitet. Detta har analyserats med Pierre Bourdieus teori och begrepp. Fenomenologi och hermeneutik har anvÀnts för att förstÄ det meningsfulla för respondenterna. Motivation, engagemang och uppmuntran frÄn omgivningen har varit viktigt för att respondenterna studerar till lÀkare.

Denna uppsats har studerat sex gymnasieskolor i Uppsalas hemsidor med syfte attundersöka och jÀmföra gymnasieskolors strategier i konkurrensen om elever i Uppsalagenom att analysera relationen mellan deras marknadsföring via hemsidor och deraspositioner i elevrekryteringens sociala struktur som tidigare studier visat pÄ. Denteoretiska utgÄngspunkten utgÄr frÄn utbildningssociologen Bourdieus begreppsarsenaldÀr begreppet strategi har varit det mest centrala begreppet. Studien har studerathemsidorna genom en kritisk diskursanalys och gymnasieskolorna har bÄde varit friskoloroch kommunala skolor. Skolorna valdes genom Emil Bertilssons (2014) sociala kartaöver elevrekryteringen i Uppsala. Skolorna studerades utifrÄn hur de beskrev sinutbildning, lÀrare, elever, tidigare elever, samarbetas aktörer, geografiska lÀget,anvÀndandet av medium och slogan.

Kommuner har enligt skollagen skyldighet att ge en fristÄende skola ersÀttning pÄ likvÀrdiga villkor som ges till de kommunala skolorna. I Linköpings kommun saknas en tydlig fördelningsprincip för kapitalkostnadsersÀttning för inventarier. Syftet med fallstudien Àr att hitta en lösning för hur barn- och ungdomsnÀmnden i Linköpings kommun kan fördela kapitalkostnadsersÀttning för inventarier till kommunala och fristÄende grundskolor pÄ likvÀrdiga villkor.Resultat av fallstudien visar att ett lÀmpligt sÀtt att fördela kapitalkostnadsersÀttning Àr att anvÀnda en tvÄstegsprissÀttning, dÀr en rörlig ersÀttning per elev fördelas för kapitalkostnader för löpande Äterinvesteringar, och en kompletterande ersÀttning fördelas för kapitalkostnader för inventarier vid nystart av skola..

Detta arbete handlar om upprepad utsatthet för brott, vilket enkelt förklarat att vissa objekt eller personer utsÀtts för brott upprepade gÄnger under en viss tid. Det hÀr arbetet Àr inriktat pÄ skolor som utsÀtts för inbrott. Kan man förebygga upprepade inbrott mot skolor skulle uppemot 90 % av alla anmÀlda inbrott pÄ skolor som minst anmÀlt 2 st inbrott tidigare kunna förhindras. Ur brottsförebyggande syfte har man mycket att vinna pÄ genom att arbeta mot sÄ kallad viktimisering eftersom en stor del av alla anmÀlda brott Àr upprepade brott samt att insatserna kan sÀttas in mot en mindre grupp. Viktigt att tÀnka pÄ Àr att ÄtgÀrderna bör sÀttas in sÄ fort som möjligt efter brottet, dÄ risken Àr störst för upprepad utsatthet.

Vi har gjort en fallstudie av hur rehabiliteringen har fungerat för tvÄ kvinnor anstÀllda i en svensk kommun. Syftet med denna studie har varit att ta reda pÄ om rehabilitering tillbaka till arbetslivet skiljer sig Ät mellan tvÄ kvinnor med liknande medicinska besvÀr i denna kommun. Kvinnor i vÄrdyrket fÄr ofta förslitningsskador och som följd blir mÄnga sjukskrivna. Vi vet av tidigare forskning att det Àr yngre mÀn i stÀder som ÄtergÄr till arbete i högre grad Àn kvinnor. PÄ landsbyggden kommer sÀllan kvinnor tillbaka till arbetslivet efter sjukskrivning.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur olika potentiellt skadliga faktorer pÄverkar nyetablerade stadstrÀd. För att göra detta utvecklas en metod för inventering av trÀd och stÄndort, som sedan appliceras pÄ ett urval pÄ 94 stadstrÀd fördelade pÄ 11 anlÀggningar i Uppsala och Stockholm. Faktorerna som framkom som resultatet av studien jÀmförs med skadliga och gynnsamma faktorer enligt uppgifter frÄn trÀdexperter och litteratur. Uppsatsen inleds med en beskrivning av stadstrÀds situation idag och historiskt, samt nuvarande kunskapslÀge. DÀrefter följer ett metodkapitel som beskriver metodutvecklingen. Metoden bygger pÄ inventering och analys av ett antal punkter. Exempelvis behandlas vilken information stamomfÄng kan ge och hur det inventerats under rubriken StamomfÄng.

Denna uppsats behandlar beslutsprocesserna kopplade till avknoppningarna av de vÄrdcentraler och hemtjÀnster som skedde inom Stockholms lÀns landsting och Stockholms kommun mellan 2006 och 2008. Syftet Àr att undersöka hur och varför dessa genomfördes. Det empiriska material som granskats Àr vÀrderingarna av de enskilda avknoppade verksamheterna, hanteringsordningarna och de politiska debatterna i landstings ? och kommunfullmÀktige. Dessa har analyserats utifrÄn Lennart Lundqvist processmodell och uppsatsen behandlar Àmnet frÄn initieringsfasen till efterkontrollfasen.

Sammanfattning Med anledning av stora myggproblem i DejeomrÄdet har Forshaga kommun tagit beslut att med hjÀlp av Jan Lundström och Martina SchÀfer, myggforskare vid Uppsala Universitet och grundare av ?Biologisk myggkontroll?, utreda vilka myggarter som förekommer i omrÄdet. Man vill Àven utreda ifall problemen Àr tillrÀckligt allvarliga för att motivera insats med biologisk bekÀmpning baserad pÄ BTI[1].Under 2010 konstaterades att majoriteten av myggorna var översvÀmningsmygg och en preliminÀr bedömning av tÀnkbara klÀckningsomrÄden gjordes. Som ett led i den fortsatta utredningen ingÄr att med hjÀlp av en digital terrÀngmodell kartlÀgga dessa översvÀmningsomrÄden mer noggrant. I studien utvÀrderas om LantmÀteriets höjdmodell ?grid 2+?, baserad pÄ laserskanning, Àr anvÀndbar i detta syfte.

The division of Electricity at Uppsala University runs a project called Lysekil project, they have designed a buoy that uses the waves to create electric power from a generator attached to the bottom of the sea.Uppsala University is closely connected with the company Seabased and the university makes use of their facilities in Lysekil. When they designed the buoy issues occurred, the geometric design was flawed, brackets with a short shelf life and it is generally uneconomic.A study visit was done in Lysekil on Seabased facility. With this visit the project started, which is to improve the design of the buoy and the attachment of wires leading to the generator. In this project we have chosen to use a beam system with three beams that are attached to the buoy. Then a wire attached to a plate that sits between the beams will be leading to the generator. Two proposals for construction are created, what distinguishes them are the brackets between the beams and the buoy.From these constructions, the design that is considered most optimal for our project is chosen.All parts of the buoy have been modeled and the drawings are designed in ProEngineer software.The two constructions are compared with each other, but the whole focus is on the second and final structure. The report begins with an introduction describing Lysekil project, and a task description of our project.The project aims to produce an optimal buoy that will be easy to design, materials restrictive with good durability and an economical solution.Wave power true function has been studied, mechanical and finite element analysis of beams, buoy and plate design.This has been presented in this report, where in the various chapters can read more about the processes. Although the relevant facts and information on this project and buoy development is included.