Bakgrund:Fram till den 1 juli 2010 var det obligatoriskt för en sÄvÀl grundutbildningsstudenter som doktorander vid universiteten i Uppsala att vara medlemmar i en studentnation (nation). NÀmnda datum avskaffades obligatoriet och medlemskapet blev dÀrmed frivilligt.Syfte:Syftet med denna uppsats Àr att undersöka och belysa vilka konsekvenser nationsobligatoriets avskaffande har fÄtt och kan komma att fÄ för studenterna, universitetet och nationerna i sig.Metod:I denna uppsats har jag, med det civila samhÀllet som teori, undersökt vilka konsekvenserna av nationsobligatoriets avskaffande hittills Àr och kan komma att bli pÄ sikt. Studien har genomförts genom litteraturstudier, en enkÀtundersökning bland studenter och genom intervjuer med representanter frÄn nationerna och samarbetsorganet Kuratorskonventet.Resultat/slutsats:Tre Är har nu förflutit sedan obligatoriet avskaffades och Àn sÄ lÀnge Àr medlemstappet mycket litet. En positiv konsekvens som avskaffandet har fört med sig Àr att nationerna har knutits nÀrmare varandra och valt att samarbeta i allt större utstrÀckning.De senaste Ären har organisationer inom det civila samhÀllet utsatts för högre krav gÀllande professionalisering och byrÄkratisering. Vissa krav skulle stÀllts oavsett om nationsobligatoriet hade avskaffats eller ej medan andra Àr mer sammankopplade med avskaffandet, vilket kommer sig av att konkurrensen med andra företag och organisationer i Uppsala har ökat.

Uppsalas studentnationer grundades pÄ 1600-talet och har sedan dess blivit en central del i Uppsalasstudentliv. I föreliggande studie undersöks Uppsala studentnationers roll i frÀmjandet avstudenternas vÀlbefinnande och skapande av gemenskap mellan medlemmarna. SÀrskilt fokus istudien ligger pÄ de sÄ kallade sittningarna ? middagar med mat, dryck, sÄng och tal. Sittningarna Àren del av nationslivet som Àr sÀrskilt viktig för produktion och reproduktion av gemensammasymboler inom ramen för de ritualer som Àger rum pÄ sittningarna.

Bakgrund: Ma?ltiden a?r central fo?r en ma?nniskas fysiska och psykiska va?lma?ende. Malnutrition a?rett vanligt problem i den a?ldre populationen.Syfte: Att underso?ka hur personer boende pa? tva? va?rd- och omsorgsboenden fo?r a?ldre i Uppsala la?n upplever sin ma?ltidsmiljo? samt hur det egna behovet av egenva?rdssto?d och inflytande mo?ts under ma?ltiden utifra?n faktorerna fysisk och social ma?ltidsmiljo?, hja?lpmedel, egenva?rd och sja?lvbesta?mmande.Metod: Studien har en kvalitativ ansats. A?tta informanter pa? va?rd- och omsorgsboenden fo?r a?ldre i Uppsala la?n intervjuades, informanterna valdes genom ett strategiskt urval.

Att planera för ett hÄllbart samhÀlle blir allt viktigare och att som landskapsarkitekt kÀnna till olika verktyg som stödjer ett sÄdant planeringsarbete Àr dÀrför relevant. Grönytefaktor Àr ett planeringsverktyg som anvÀnds vid utformning av gÄrdsmiljön i Stockholm stads nya miljöstadsdel Norra DjurgÄrdsstaden dÀr den anpassats till att stödja omgivande naturvÀrden. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka verktyget och presentera en anpassning för RosendalsfÀltet i Uppsala. För att fÄ ökad förstÄelse för hur Grönytefaktorn Àr uppbyggd och hur verktyget kan platsanpassas undersöks Stockholms stads version Norra DjurgÄrdsstaden Grönytefaktor Hjorthagen. HÀr beskrivs en platsanpassad version av verktyget.

Detta examensarbete i landskapsarkitektur behandlar gÄgator i Sverige, med avsikten att undersöka och reflektera kring vad som Àr en lyckad gÄgata. MÄlet med examensarbetet Àr att dra och beskriva generella slutsatser om hur man planerar och gestaltar lyckade gÄgator. Litteraturstudier har legat till grund för en ökad bakgrundsinformation om gÄgator och stadens andra offentliga rum. Genom studier och undersökningar formulerades fem olika kriterier som ansÄgs av vikt för huruvida gÄgator har goda förutsÀttningar att vara lyckade och anvÀnda av sÄvÀl boende som besökare. De fem olika kriterierna Àr: Stadsstruktur, TillgÀnglighet, Byggnader och verksamheter, Material och möbler samt Socialt liv.

Syftet med arbetet Àr att redovisa bakgrunden till demokrati och medborgar-inflytande, för att sedan undersöka vilka metoder för medborgarinflytande som finns och vilka som Àr effektiva. Arbetet kommer Àven visa vilka problem som kan uppstÄ i samband med det ökade medborgarinflytandet. Detta pÄ en nationell nivÄ för att se hur samrÄd och medborgarinflytandet i planeringen kan förbÀttras. Det leder fram till huvudfrÄgan; Hur kan planeringen uppnÄ medborgarnas och lagens krav pÄ medborgarinflytande? Den avhandlande delen kommer att inledas med en litteraturstudie innehÄllande avsnitten Lagstiftningen, Demokratihistorik, Demokrati och kommunal planering samt Medborgarinflytande.

Det gÄr inte att förutsÀga exakt hur klimatet förÀndras, klimatexperter har dÀremot tagit fram sannolika scenarier. Klimatet pÄverkar trÀd i stÀder och har dÀrför en ekonomisk, ekologisk och upplevelsemÀssig tyngd. Uppsatsens utreder hur tio av de vanligaste trÀden i nyplanteringar i offentlig miljö i UppsalaomrÄdet pÄverkas av förvÀntat klimat Är 2100. KlimatförÀndringar i UppsalaomrÄdet utreddes genom litteraturstudie. För att definiera vilka trÀd som Àr bland de vanligaste intervjuades tio landskapsarkitekter och tvÄ andra vÀxtexperter. För att bestÀmma hur trÀd troligen pÄverkas sÄ granskades litteratur rörande vÀxtfysiologi och trÀd.

This report considers how the design and planning of the city can influence and promote a sustainable development focused on the social dimension. My prior intention was to look in to how a landscape architect can work with social matters of sustainability such as integration, equality, safety and so on. Which are our most successful tools and capabilities? I started to work with the historical background in September 2008 and soon discovered the multitude of theories and definitions of sustainable development, international, national and local. In Sweden the local political level has been given a lot of responsibilities to achieve a more sustainable society.

Uppsala passerade Är 2011 grÀnsen för vad som i Sverige rÀknas som en storstad ? 200 000 invÄnare. Staden vÀxer i en snabb takt och förvÀntas fortsÀtta göra sÄ under en lÀngre tid framöver. Under de kommande 40 Ären spÄs en tillvÀxt pÄ ungefÀr 50 procent av dagens befolkning. VÀstra BolÀnderna, idag ett lÄgbyggt smÄindustri- och verkstadsomrÄde, ligger endast ett stenkast frÄn Uppsalas nyutvecklade Resecentrum och inte mycket lÀngre frÄn den mest centrala delen av stadskÀrnan. Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka hur en stadsdelsomvandling av den vÀstra delen av BolÀnderna kan vara en del i Uppsalas hÄllbara utveckling. Litteraturstudier, studier av referensprojekt samt ett undersökande skissarbete har resulterat i ett visionsprogram och ett visionsförslag för hur VÀstra BolÀnderna kan utvecklas till en grön och socialt hÄllbar stadsdel som tillÄts vÀxa pÄ höjden. OmrÄdet undersöktes med SWOT-analys samt indelades i mindre karaktÀrsomrÄden baserat pÄ befintliga strukturer och framtida potentiell utveckling.

I denna studie undersöks Uppsala universitets kommunikationsstrategier frÄn mitten av 2000-talet till och med 2010. Kommunikationsstrategierna undersöks utifrÄn ett nyinstitutionellt perspektiv, för att studera hur institutionellt tryck som marknadisering kommit att pÄverka dessa. Marknadiseringsprocessen undersöks i sin tur utifrÄn den institutionella omgivningen i form av politiska initiativ, för att studera den institutionaliserade processen. UtifrÄn nyinstitutionell teori om organisationers tendenser till formaliserade strukturer, jÀmförs vad som kommit till uttryck i kommunikationsstrategiska dokument med hur det externa kommunikationsarbetet i praktiken har utvecklats under denna tidsperiod..

Syftet med denna uppsats Àr att ta reda pÄ hur systemvetares lösenordsvanor ser ut. En kvantitativ enkÀtundersökning har genomförts med individer med anknytning till systemvetenskap vid Uppsala universitet. EnkÀten utformades utifrÄn tidigare liknande studier och med hÀnsyn till lösenordslÀckor dÀr enkla lösenord visat sig vara vanligt förekommande. Analys av resultatet gav slutsatsen att systemvetare har bÀttre lösenordsvanor nÀr det kommer till skapande av lösenord Àn deltagarna i den tidigare studien. Det förekommer dock brister bland systemvetarna gÀllande sÀttet att lagra lösenord dÀr de utsÀtter lösenorden för onödig risk..

The Uppsala based company Q-linea develops procedures, instruments and systems for protein and nucleic acid analysis. The components in such an instrument are controlled by microcontrollers. Microcontrollers are computers in one singular chip that can be used in a wide range of applications such as cars, toys or in this case an analysis instrument. When developing a new instrument for biochemical analysis, Q-linea needed new software for controlling and communicating between the components in the instrument. The process of developing this software is the subject of this thesis.The project included research of microcontrollers and the components in the instrument.

Abstract Mia Persson: Nu ska vi sjunga ? en kvalitativ intervjustudie av musiklÀrares arbete med sÄngundervisning i Ärskurs 7-9. Uppsala universitet: Institutionen för musikvetenskap. Examensarbete 15 hp, 2010. Tidigare  forskning  av  sÄngens  dominans  i  musiklektionernas  innehÄll  samt  bristande forskning i metodik gÀllande klassundervisning i sÄng för Ärskurs 7-9 bidrog, tillsammans med egna erfarenheter av en sÄngundervisning som kommer i skymundan för annat lektionsinnehÄll samt upplevelser av en ovilja och okunskap bÄde frÄn lÀrare och frÄn elever att sjunga, till denna uppsats tillkomst. Med den kvalitativa forskningsintervjun som metod har intervjuer genomförts med 7 musiklÀrare i Ärskurs 7-9 i Uppsala kommun med syftet att ta del av tankar och erfarenheter kring arbetet med sÄngundervisning. Med strÀvan efter att utföra intervjuerna som samtal och med ett antal intervjufrÄgor som grund har lÀrarna fÄtt berÀtta om sitt arbete med sÄng som lektionsinnehÄll i musikÀmnet i klassundervisning för elever i Ärskurs 7-9. En tydlig tendens i de olika utsagorna Àr upplevelsen av sÄng som ett svÄrt Àmne att undervisa i och att fÄ eleverna engagerade i.

AbstractÅsa Svedberg: Valet av operarepertoar. En jĂ€mförelse mellan och situationsbeskrivning av Norrlandsoperan och Malmö musikteater.  - Uppsala universitet Musikvetenskap. C-uppsats 1997. 60 p.Uppsatsen Ă€r en sammanstĂ€llning av och jĂ€mförelse mellan Norrlandsoperan och Malmö Musikteaters repertoarval under Ă„ren 1993-1997.

Syftet med arbetet Àr att redovisa bakgrunden till demokrati och medborgar-inflytande, för att sedan undersöka vilka metoder för medborgarinflytande som finns och vilka som Àr effektiva. Arbetet kommer Àven visa vilka problem som kan uppstÄ i samband med det ökade medborgarinflytandet. Detta pÄ en nationell nivÄ för att se hur samrÄd och medborgarinflytandet i planeringen kan förbÀttras. Det leder fram till huvudfrÄgan; Hur kan planeringen uppnÄ medborgarnas och lagens krav pÄ medborgarinflytande? Den avhandlande delen kommer att inledas med en litteraturstudie innehÄllande avsnitten Lagstiftningen, Demokratihistorik, Demokrati och kommunal planering samt Medborgarinflytande.