Sökresultat:
14943 Uppsatser om Uppsägning pć grund av - Sida 9 av 997
Att (vilja) vara delaktig - nÄgra brukares tankar om erfarenheter av inflytande inom missbruksvÄrden
Syftet med denna kvalitativa studie Àr att belysa hur brukare som har kontakt med socialtjÀnsten pÄ grund av missbruksproblematik upplever och beskriver sitt inflytande över den egna behandlingen. Studien utgÄr frÄn den hermeneutiska forskningstraditionen och har en kvalitativ ansats - sex semistrukturerade intervjuer har genomförts med brukare som har kontakt med socialtjÀnsten pÄ grund av missbruksproblematik. Resultatet tolkades utifrÄn den nyinstitutionella teorin och visade att brukarna upplever att de har inflytande i sin kontakt med socialtjÀnsten, men pÄ vilket sÀtt och i vilken omfattning varierar och pÄverkas till stor del av vilken socialsekreterare brukaren trÀffar. NÀr vÄrd enligt LVM ligger nÀra till hands upplever brukarna att kommunikation och information brister frÄn socialsekreterarens sida. Samtliga brukare framhÄller att kommunikation och delaktighet underlÀttar behandlingsarbetet och ökar den egna motivationen.
Har personer med ADHD en förhöjd prevalens av otrygg anknytning i jÀmförelse med normalbefolkningen? : En undersökning av anknytningsstilar i en population av ADHD
Studien Àmnar undersöka om mÀnniskor med ADHD uppvisar en högre prevalens av otrygg anknytning (enligt testet ASQ) Àn normalbefolkningen. Metoden som har anvÀnts för att mÀta detta Àr en internetbaserad sjÀlvskattningsenkÀt; Attachment Style Questionnaire, ASQ, som Àr ett test som mÀter olika kateogier av relationella mönster baserade pÄ anknytningsteori. Testresultatet indikerar en hög förekomst av otrygg anknytning (95 %) i den undersökta gruppen. Med tanke pÄ begrÀnsningar I validiteten frÀmst pÄ grund av endast anvÀndningen av enbart ett test för mÀtning och pÄ grund av att ASQ mÀter relationella aspekter i en individ sÄ undersöker studien först och frÀmst resultatet av relationella mönster i gruppen ADHD..
AvsÀttningar- en statistisk rÀttsfallsundersökning
Uppsatsen behandlar Àmnet avsÀttningar som Àr en bokföringsmÀssig justering av ett företags kostnader som leder till ett minskat resultat för den innevarande perioden. En avsÀttning har likheter med en skuld men med en stor skillnad; berÀkningsmöjligheten, en avsÀttning Àr mer oviss att berÀkna Àn en skuld. AvsÀttningsomrÄdet Àr inte reglerat med nÄgon speciell skatteregel utan lagar tolkas med normer om hur redovisning skall ske och se ut. Normer i Sverige kan till exempel ges i uttryck av en rekommendation som sedan ligger till grund för en bedömning som till en början sker av det enskilda företaget men vid en nÀrmare granskning Àven kan komma att bedömas av Skatteverket. Om Skatteverket anser att redovisningen inte följer gÀngse normer om god redovisningssed och rÀttvisande bild kan inte redovisningen ligga till grund för skattebeslut.
Poker-AI
Denna rapport handlar om Poker-AI som var mitt examensarbete. Jag tar upp vilka problem jag har haft, vilka lösningar jag har gjort och vad jag ser för framtida möjligheter. Jag började med att lÀsa böcker för att lÀra mig mer om vad man ska tÀnka pÄ nÀr man spelar och för att ha en bra grund till det fortsatta arbetet. Under tiden jag lÀste började en plan utforma sig för hur jag skulle göra AI:n. NÀr jag hade lÀst klart gjorde jag sjÀlva grundprogrammet för att kunna testa min AI, jag stötte pÄ en del problem och det tog lite lÀngre tid Àn jag hade tÀnkt, men det blev en bra grund.
Arbetstagarens kritikrÀtt
Denna uppsats har som mÄlsÀttning att pÄ ett enkelt och överskÄdligt sÀtt redogöra för den gÀllande rÀtten som finns inom omrÄdet kritikrÀtt, uppsatsen bygger till stor del pÄ den av arbetsdomstolen utarbetade praxis som finns inom omrÄdet. Utöver arbetsdomstolens praxis behandlar uppsatsen Àven andra rÀttskÀllor i form av förarbeten, doktrin och lagar. Resultatet av uppsatsen utgör en grund för de förutsÀttningar som finns pÄ den svenska arbetsmarknaden. Denna grund utgör bÄde begrÀnsar och möjliggör kritik frÄn arbetstagaren mot arbetsgivaren. OmrÄden som tas upp i uppsatsen Àr bland annat sekretess, allmÀnhetens intresse, lojalitetsplikt och anonym kritik.
Kritiska faktorer vid implementering av affÀrssystem
Syftet med denna uppsats Àr att identifiera och klargöra de kritiska faktorer som teoretiskt finns vid införandet av ett affÀrssystem i en organisation. UtifrÄn dessa faktorer har vi med hjÀlp av sex telefonintervjuer analyserat hur LÀnsarbetsnÀmnden i Norrbotten bedrivit sitt arbete, utifrÄn slutanvÀndarnas perspektiv, vid införandet av ett affÀrssystem. Slutligen har vi genomfört en analys dÀr vi jÀmfört hur LÀnsarbetsnÀmndens implementeringsarbete stÀmmer överens med den teori vi funnit om implementering av affÀrssystem. Resultatet av studien visar pÄ spridda uppfattningar bland personalen. Detta pÄ grund av att utbildningarna har hanterats pÄ olika sÀtt men Àven pÄ grund av att olika individer har olika erfarenheter gÀllande datorer.
Bankernas berÀkning av kapitaltÀckningskravet : En studie i behovet av legitimitet och dess pÄverkan pÄ bankernas metodval
Med Basel II och dess regelverk som grund undersöker vi i denna uppsats vilka egenskapersom kommit att spela en viktig roll i tillÀmpningen av schablonmetoden och IRK-metoden,som banker officiellt tillÀmpar vid berÀkning av kapitaltÀckningskravet. Nyinstitutionell teorihar legat som grund för att undersöka om behovet av legitimitet hos svenska banker kunnatförklara dessa val. Tidigare forskning har identifierat egenskaperna storlek, resurser ochklientportfölj hos banker, vilka utgjort studiens avgrÀnsning. Vi fann att bankers behov avlegitimitet varierar mellan egenskaperna, resultatet kan till viss del förklara deras tillÀmpningav schablon- och IRK-metoden..
PopulÀrikoners framstÀllning i massmedia
En undersökning i hur populÀrkulturella medier pÄverkar framstÀllningen av historiska karaktÀrer. PopulÀrkultur Àr ett stort omrÄde som Àr relativt outforskat men som pÄverkar oss stÀndigt i vardagen. Denna studie har undersökt hur populÀrkulturen framstÀller historiska karaktÀrer, frÀmst via massmedia, och vilka faktorer som pÄverkar detta och resulterar i förÀndring. VÄr slutsats Àr att populÀrkulturen, som stÀndigt Àr pÄverkad av trender och omvÀrldens mentalitet, bidragit till att förvrÀnga bilden av dessa mÀnniskor och forma dessa till de ikoner de Àr idag. I mÄnga av fallen Àr det nÄgot enstaka litterÀrt eller filmiskt verk som utgör en sorts grund för vad som Àr populÀrt, och en rad verk efter dessa som bygger vidare pÄ denna grund.
FörvÀntningsgap mellan mikroföretag och revisorer
FörvÀntningsgapet har diskuterats mycket de senaste Ären pÄ grund av
företagsskandaler, men mÄnga anser att förvÀntningsgapet uppkommer pÄ grund
av passivitet hos revisorn. FörvÀntningsgapet uppstÄr nÀr revisorerna och
intressenterna har skilda Äsikter om revisorns uppgifter. Syftet med
uppsatsen Àr att undersöka om det förekommer nÄgot förvÀntningsgap mellan
mikroföretag och revisorer, vad revisorer anser att de skall utföra i ett
mikroföretag samt vilka konsekvenser ett eventuellt förvÀntngsgap innebÀr
för mikroföretagen. Tidigare studier har behandlat förvÀntningsgap ur olika
perspektiv, dock har ingen studie behandlat mikroföretag. För att ta reda
pÄ om det existerar ett förvÀntningsgap har vi tillÀmpat en fallstudie, dÀr
tre företag och tvÄ revisorer varit delaktiga.
Guds bok i Gamla testamentet : En analys av 2 Mos 32:30-34, Mal 3:16, Ps 139:16 och Dan 12:1
Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka om kvinnor i Roslagens ytterskÀrgÄrd haft en högre stÀllning Àn kvinnor pÄ fastlandet. FrÄgestÀllningarna har kretsat kring kön och kompetens.Materialet som anvÀnts Àr kvalitativa intervjuer, personliga anteckningar, minnen och dagboksutdrag dÀr skÀrgÄrdsbornas egna berÀttelser har varit i centrum. Med hjÀlp av en metod kallad snöbollsmetoden har materialet samlats i samspel med informanterna dÀr ?det ena gett det andra? likt en snöboll som vÀxer ju lÀngre den rullar. Metoden tillsammans med teoretiska utgÄngspunkter som intersektionalitet och genussystemet har legat till grund för den etnografiska skrivprocess som ocksÄ varit en stor del av analysarbetet.Resultatet visar att kvinnor i skÀrgÄrden har haft en högre stÀllning Àn kvinnor pÄ land, troligen frÀmst pÄ grund av att den sÀrskilda skÀrgÄrdskompetens, som barn pÄ öar fÄtt dÄ de vÀxt upp, varit oumbÀrlig för familjernas överlevnad sÄvÀl ekonomiskt som fysiskt.Nyckelord: kvinnor,.
En kvalitativ studie i anvÀndarcentrerad webbdesign
Examensarbetet har gÄtt ut pÄ att genom kvalitativa undersökningar ta reda pÄ hur grafisk form ochinformationsstruktur samverkar för att skapa anvÀndarcentrerade webbplatser. MÄlet var att ta fram en grund för huranvÀndarcentrerade webbplatser bör byggas. Denna grund Àr tÀnkt att fungera som riktlinjer för formgivare som villskapa anvÀndarcentrerad webbdesign.Studien visar att det viktigaste för att skapa anvÀndarcentrerad webbdesign Àr att involvera anvÀndarna kontinuerligti utvecklingsprocessen. Detta sker genom anvÀndartester och intervjuer med representanter för mÄlgruppen. Vi harkommit fram till att graden av anvÀndbarhet spelar stor roll för hur mÄlgruppen uppfattar webbplatsen som sÄdan,men ocksÄ vilken uppfattning de fÄr om företaget bakom..
Beprövad erfarenhet och vetenskaplig grund kopplat till specialpedagogers yrkesroll
Syfte: Syftet med denna studie Àr att undersöka om och hur begreppet beprövad erfarenhet anvÀnds i den specialpedagogiska verksamheten. De uppstÀllda frÄgestÀllningarna till syftet Àr:- Hur definierar nio specialpedagoger begreppet beprövad erfarenhet och hur talar man om beprövad erfarenhet i den specialpedagogiska praktiken? - Hur anser specialpedagogerna att förhÄllandet mellan beprövad erfarenhet och vetenskaplig grund ser ut?- AnvÀnds beprövad erfarenhet och vetenskaplig grund för professionalisering av specialpedagoger?Teori: Studien utgÄr frÄn tvÄ teoretiska perspektiv. Dels det specialpedagogiska dilemmaperspektivet men Àven frÄn professionsteorin. Dilemmaperspektivet problematiserar skolans komplexa vÀrld.
Responsiv webbdesign : Tekniska designaspekter
Det blir allt vanligare att Àgare till webbplatser anpassar sin webbplats till lÄgupplösta enheter som t. ex mobiltelefoner. För att genomföra en anpassning finns flera tekniska alternativ. I denna uppsats har det undersökts vilka tekniska aspekter som kan utgöra eventuella hinder nÀr utvecklare möter webbyrÄkunders krav pÄ upplösningsoberoende design med en av teknikerna, nÀmligen responsiv webbdesign. Arbetet innefattar en intervju med en webbyrÄkund som resulterade i en kravspecifikation som sedan stod till grund för en prototyp, dÀr tekniken responsiv webbdesign testades och utvÀrderades.
Studie- och yrkesvÀgledares upplevda yrkesroll vid arbete pÄ flera skolor The perceived professional role of career counselors working at several schools
Denna studie behandlar hur studie- och yrkesvÀgledare, som arbetar pÄ flera skolor samtidigt,
upplever sin yrkesroll. Detta studeras genom att titta pÄ vÀgledarens upplevelse om krav,
resurser, förvÀntningar och stöd. Genom dessa faktorer fÄr lÀsaren en klarare bild över hur
studie- och yrkesvÀgledare upplever sin arbetssituation. Den kvalitativa studien har genomförts pÄ sÄ sÀtt att sex studie- och yrkesvÀgledare, som arbetar inom grund- och gymnasieskolan,
intervjuats. Vi har utgÄtt frÄn Krav-kontroll modellen för att undersöka hur faktorerna pÄverkar
den upplevda arbetstillfredsstÀllelsen.
Bravidadomen : om en byggherres möjlighet att hoppa i kontraktskedjan
Uppsatsen skall utreda och analysera en byggherres rÀtt till ersÀttning frÄn en vÄrdslös underentreprenör nÀr det föreligger samordnad generalentreprenad med AB 92 som avtalsvillkor mellan byggherren och generalentreprenören. Uppsatsens utgÄngspunkt Àr Bravidadomen, dÀr en byggherre inte gavs rÀtt att utfÄ ersÀttning frÄn en vÄrdslös underentreprenör. Flera frÄgor blir aktuella, t ex om det föreligger nÄgot avtalsförhÄllande mellan en byggherre och en underentreprenör och vilka avtalsvillkor som i sÄ fall skulle vara tillÀmpliga dem emellan. Vidare undersöks om en underentreprenör kan hÄllas ansvarig gentemot en byggherre pÄ utomobligatorisk grund, samt huruvida en skadelidande kan vÀlja att utfÄ ersÀttning frÄn skadevÄllaren pÄ kontraktsrÀttslig eller pÄ utomobligatorisk grund..