Alltsedan Sveriges inträde i EU (1995) har internationella samarbetsprojekt kontinuerligt ökat i antal, i denna kategori ingår såkallade EU-projekt. Denna rapport syftar till att belysa viktiga aspekter i den administrativa hanteringen av ovannämnda projekt. Fokus ligger framförallt på redovisning och informationsspridning under projekttiden och efter projektets avslut.Den intervjuundersökning som ligger till grund för resultatet bygger på insamlat material ifrån 2 kommuner och 2 organisationer som fungerar som stöd för ett antal kommuner.Resultatet presenteras i form av 7 punkter, vilka anses vara viktiga att beakta vid styrning av EU-projekt. Punkterna kan således ses som en grund för en projektstyrningsmodell. Resultatet visar att många styrproblem uppstår på grund utav informationsbrist, därför diskuteras punkterna utifrån hur de skulle kunna stödjas av ett datorbaserat informationssystem..

Bakgrund: En stor del av projekten som genomförs överskrider de ramar som finns vad gäller budget, tid och kvalitetsspecifikationer. De problem som uppstår vid ekonomistyrning av projekt kan troligtvis till viss del härledas till att projekt genomförs i olika miljöer och således utsätts för olika grad av osäkerhet. Detta, i kombination med varje projekts unikhet, leder till antagandet att alla projekt inte kan styras på samma sätt, utan istället måste sannolikt ekonomistyrningen anpassas till det enskilda projektets förutsättningar. Syfte: Syftet är att beskriva och analysera hur ekonomistyrningen utformas samt även hur den bör utformas i projekt som kännetecknas av olika grad av osäkerhet. Genomförande: Undersökningen genomfördes i form av en fallstudie och den empiriska informationen samlades in genom fyra intervjuer på lika många företag som arbetar med olika sorters projekt.

Bakgrund: Traditionellt sett har man i projektlitteraturen betraktat projektet som fenomen som en unik engångsföreteelse som aldrig kommer att upprepas. Enligt ett sådant resonemang skulle möjligheterna till lärande mellan projekt vara kraftigt begränsade, om ens existerande. Denna syn på projekt har dock kommit att förändras, varvid ett lärande mellan projekt inte bara skulle vara möjligt utan även kunna ses som en förutsättning för överlevnad på en alltmer konkurrensutsatt marknad eftersom projekten bland annat lägger grund för konkurrensfördelar. Syfte: Syftet med denna undersökning är att beskriva vad man kan lära sig mellan projekt, samt att komma med förslag på hur man kan arbeta för att främja lärande mellan dem. Genomförande: Undersökningen genomfördes i form av en fallstudie och den empiriska informationen samlades in genom tre intervjuer på lika många företag som arbetar med utvecklingsprojekt inom elektronik- och telekombranschen.

Samhällets komplexitet och den höga förändringstakten tillsammans med den fasta struktur som företag besitter har skapat ett behov av en lösare och mer flexibel struktur såsom tillvägagångssättet i ett projekt. Trots denna utveckling lider många projekt av förseningar, övertrasseringar och till och med misslyckanden. Detta innebär att det är viktigt att utforma en väl utvecklad styrning, vilken kan uttrycka sig på många olika sätt, där ekonomistyrning med dess verktyg är en viktig del..

Denna uppsats grundar sig i en kvalitativ studie som behandlat fallgropar som återfinns inom projektstyrningen i IT-projekt. Att IT-projekt ofta framställs som över tid och budget och därmed som misslyckade var ett intressant fenomen som vi ville titta närmare på. Vårt fokus låg på själva projektstyrningen av projektet och av den anledningen uteslöts faktorer som utvecklingsmetod eller designaspekter i projektet. Vårt syfte med studien var att undersöka varför IT-projekt inte når framgång ur ett projektstyrningsperspektiv och vår centrala frågeställning var vilken inverkan har projektstyrningens fallgropar på ett IT-projekts framgångar? För att besvara vår uppställda frågeställning utfördes en litteraturstudie där vi tittade på förändring i organisationer, motstånd mot förändring samt de fallgropar som kan återfinnas vid projektstyrningen av ett IT-projekt.

Bakgrund: Valet av projekt som arbetsform framställs i litteraturen som eftersträvansvärt då det medför flertalet organisatoriska fördelar vilket borde innebära ett intresse av att studera dess kvalitet. Kvalitetstänkande vad gäller projekt är traditionellt starkt knutet till projektets output men arbetssättet med vilket output realiseras omnämns inte i samma utsträckning när man talar om kvalitet i projekt. Syfte: Syftet är att bidra till förståelsen av hur begreppet kvalitet används i projektspecifika sammanhang. Genomförande: Undersökningen har genomförts i form av en fallstudie och den empiriska informationen samlades in genom tre intervjuer. Två av intervjuerna utfördes på projektorganiserade företag och den tredje utfördes med en konsult som arbetar inom uppsatsens specifika problemområde.

Verksamheter använder sig idag mer och mer utav informationssystem för att effektivisera arbetsflödet. Det ter sig inte så konstigt med tanke på att IT har en betydande roll i dagens samhälle. För att följa med i utveckling och efterfrågan är det idag nödvändigt att större verksamheter använder sig utav någon form av IT stöd. Eftersom IT hela tiden utvecklas räcker det således inte att införa ett informationssystem då det kommer nya och effektivare alternativ. Informationssystemen ska stödja verksamhetsmålen vilka blir annorlunda som en följd av att verksamheten förändras över tid.

All förhandling kan delas upp i enstaka eller upprepad förhandling. Vid en upprepad förhandling ställs större krav på att alla parter är nöjda. Ultimatumspelet är ett viktigt verktyg för forskare som vill studera beslutsfattande vid förhandling. Syftet med studien var att undersöka om deltagarnas agerande skiljde sig åt vid ett enstaka samt upprepat ultimatumspel. 26 försökspersoner deltog i två ultimatumspel, ett där samma tilldelare och mottagare förhandlade hela spelet och ett annat med randomiserad matchning.

Flera IT-projekt misslyckas. Studier visar på att kravhanteringen i förstudien till IT-projekt är en viktig del. Kravhanteringen styrs delvis av den av IT-systemet beställande organisationens beslut och krav. Beslutfattande är en betydande del av styrningen av organisationer och projekt. Därmed är det intressant att undersöka hur beslutsfattandet har gått till vid förstudien till ett IT-projekt.

Denna studie handlar om jämställdhet vid handläggningen av EU-projekt vid Länsstyrelsen i Norrbottens län. Länsstyrelsen har fått i uppdrag av regeringen att implementera ett jämställdhetsperspektiv i alla regionala projekt som beviljas EU-medel. Vi fick i uppdrag av projektet ?Lyftet? att studera hur handläggarna arbetar för att implementera jämställdhet i EU- projekten. Syftet med vår studie är att beskriva hur jämställdheten beaktas vid handläggningen av EU-projekt.

Fyra analysander intervjuades om deras upplevelser av den psykoanalytiska situationen. Materialet analyserades med hjälp av EPP (empirical phenomenological psychologial) -metoden. Resultatet beskriver fenomenets meningsstruktur som en helhet och visar på den psykoanalytiska situationens generella kännetecken: den psykoanalytiska situationen som något svårfångat, som ett upprepat omprövande, som ett arbete, den präglas av konflikter och motstånd, en upplösning av tid och rum, ett möte med analytikern, ett rum för självutforskande och avslutningsvis, identitetsskapande självreflektion. Resultatet visar att upplevelsen av den psykoanalytiska situationen är något upplösande som bryter med den vanliga livsvärldsupplevelsen. Den är något irrationellt svårfångat.

IT-projekt bedrivs i många företag av olika anledningar. Orsaker till att genomföra ett IT-projekt kan exempelvis vara att hänga med i IT-utvecklingen, utveckla IT-produkter eller att stärka ett företags konkurrenskraft. Det spenderas stora summor och mycket tid på att bedriva IT-projekt och många människor arbetar i IT-projekt. Men alla IT-projekt får inte en lyckad utgång, utan många misslyckas. Ett misslyckande i ett IT-projekt kan påverkas av flera faktorer.Syftet med denna fallstudie är att analysera ett misslyckat IT-projekt för att komma fram till vilken eller vilka faktorer som påverkade misslyckandet och på vilket sätt.

Detta arbete gjordes som avslutning på Samhällsbyggnadsprogrammet med inriktning Samhällsplanering vid Luleå tekniska universitet. Syftet med projektet var att ta reda på förbättringsområden i arbetet med projekt inom Luleå kommuns Tekniska förvaltnings arbetsområde.För att ta reda på hur projektgången fungerar hades möten med representanter från olika avdelningar på Tekniska förvaltningen samt från andra förvaltningar. Utöver det gjordes även en teoristudie för att jämföra teorin med Tekniska förvaltningens projektprocess.Projektledning och teknik hanterar en stor mängd projekt varje år från flera andra avdelningar och förvaltningar. Arbetet med projekt fungerar för det mesta bra och ett ständigt förbättringsarbete finns. Förbättringsområden har identifierats i samband med början av processen när det gäller andra förvaltningar samt projektslut..

Vi har arbetat med ett gemensamt masterprojekt på institutionen för Grafisk Design & Illustration.Vårt projekt bygger på att generera idéer, där vi använder lek- och lustbetonade workshops som en metod för kreativt skapande.Som en del av vårt projekt sammanställer vi en katalog över idéerna, tänkt att fungera som en idébank. Eftersom det inte trycks någon officiell utställningskatalog på Konstfack i år vill vi lansera denna idékatalog som "den officiella utställningkatalogen". Med hjälp av vår workshop-metod skapar vi 40-60 "masterprojekt" på sju av Konstfacks institutioner, utifrån idéen att man efter en konstnärlig utbildning kan applicera sin kreativitet på olika discipliner.Katalogen är viktig för att kunna presentera och jämföra våra projekt på lika villkor som de äkta masterprojekten. Denna jämförelse gör det möjligt för oss att väcka frågor som rör kvalitet och värde i ett projekt, i relation till besökarens upplevelse av nyssnämnda. Kommer man kunna skilja ett textilprojekt av en masterstudent på T, från ett textilprojekt av två masterstudenter på GD&I?.

Bakgrund: När projekt blir allt större och mer komplexa blir det ett ökat behov av ett delat ledarskap. Detta kan låta logiskt, men som vi har upptäckt så är det inte lika enkelt som det kan verka vid en första anblick. Det delade ledarskapet i denna typ av projekt är inte något som vi har sett fullt utvecklat i projektlitteraturen. Därför är det vår avsikt att utveckla detta område vidare genom att undersöka det delade ledarskapet i projektorganisationer. Syfte: Syftet med uppsatsen är att visa varför stora och komplexa projekt behöver ett delat ledarskap och på vilka viktiga roller ledarskapet delas upp samt att i viss mån visa på de problem som detta kan medföra och lösningar till dessa problem.