Bakgrund: Cancersjukdomar är vanligt förekommande i Sverige idag och både diagnos och behandling skapar oro hos patienter och anhöriga. Patienter som fått besked om en cancerdiagnos hamnar ofta i kris och är i stort behov av stöd och Uppmuntran under sin sjukdomstid. Sjuksköterskan har en viktig uppgift i att hjälpa patienten hantera sin nya situation. Syfte: Syftet med studien var att ta reda på vilka känslomässiga behov patienter med cancer har, samt hur de upplever relationen till sjuksköterskan. Metod: Metoden som användes var en litteraturstudie.

Denna studies syfte är att, utifrån Foucaults makt- och styrningsperspektiv, undersöka hur pedagogerna på två förskolor ser på lek. Anser de att det finns önskvärda och icke önskvärda lekar och varför man i sådana fall ser på dessa lekar på det sättet. Studien syftar även till att ta reda på hur pedagogernas synsätt tar sig uttryck i verksamheten, om det sker en styrning mot eller ifrån vissa lekar. Fem pedagoger har intervjuats och leken har observerats på två olika förskolor. Resultatet visade på ett par gemensamma egenskaper som pedagogerna förknippade med lek.

Denna undersökning belyste sambanden mellan arbetstrivsel i relation till Locus of Control, chefens tillgänglighet för arbetstagaren och Uppmuntran från chefen. Tidigare undersökningar har visat att det finns en positiv korrelation mellan intern Locus of Control och arbetstrivsel. Forskning har även visat att det finns samband mellan olika typer av ledarskap och arbetstrivsel men lite forskning är gjord för att undersöka vilket samband det finns mellan chefens tillgänglighet för arbetstagaren och arbetstrivseln. Av de 47 personer som deltog i undersökningen var alla kvinnor, vilka alla arbetade inom Vård och Omsorg men på två olika arbetsplatser där på den ena arbetsplatsen hade kontinuitet bland chefer och på den andra hade de varit olika chefer under samma period. Studien visade att det finns ett signifikant samband mellan arbetstrivsel och chefens tillgänglighet, LOC, och Uppmuntrande ledarskap, däremot fanns det inte någon signifikant skillnad i arbetstrivseln mellan de båda arbetsplatserna.

Syftet med studien var att undersöka hur gymnasieelever vill få feedback i ämnet idrott & hälsa, om positiv feedback från idrottsläraren upplevs som gynnande för elevernas motivation samt att undersöka om motivationsklimatet upplevs som uppgiftsorienterat eller självorienterat av eleverna. I studien deltog 8 gymnasielever (4 pojkar, 4 flickor) i åldern 16 år. Semistrukturerade intervjuguider användes under intervjuerna som genomfördes på neutrala platser. Informanterna ville få positiv feedback samt instruktiv feedback. Positiv feedback upplevdes som gynnande för informanternas motivation.

Syftet med undersökningen är att få kunskap om hur lärare i några olika skolor med flerspråkiga elever, utformar sin svenskundervisning, samt vilka arbetssätt lärarna menar att de har för att forma den enskilde elevens språkutveckling. Jag kom fram till att skolornas organisation av ämnet svenska samt lärarnas val av arbetssätt konstruerade en enspråkig språkmiljö. Modersmålsundervisning betonades inte nämnvärt inom verksamheterna. Den språkliga normen sattes främst av läraren där skolspråk blev normen, vilket medförde att undervisningen skiljde sig från de flesta av elevernas språkmiljö på fritiden. Att lärarna använde monolog vid interaktion med eleverna förstärkte även den konstruerade enspråkiga språkmiljön.Lärarnas val av arbetssätt utformades främst utifrån målen i den nationella kursplanen i svenska som andraspråk, och utifrån det nationella provet i svenska år 9.Ett hinder för elevernas språkutveckling i svenskundervisningen, enligt både elever och lärare, var avsaknaden av en naturlig, svensk språkmiljö.Lärarens interaktion med eleverna var en kombination av uppfostran och en Uppmuntran till den enskilde elevens språkutveckling..

Att leva med cancer innebär ett stort lidande och en människa som lider är en människa i behov av tröst. Att få uppleva tröst är centralt för att en människa ska kunna uppnå och bibehålla hälsa. Det är därför av vikt att vårdgivare känner till begreppet och kan skänka tröst till människor i fysisk eller psykisk vånda. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva cancerpatienters upplevelse av tröst i form av kommunikation. 20 artiklar användes och granskades med manifest innehållsanalys, vilket resulterade i fem kategorier: Att bli lyssnad på och att andra hör det outtalade: Att beröring och samtal ger välbehag, Uppmuntran och hopp: Att bli behandlad som en hel person genom att få tid och känna tillit: Att få leva som tidigare och själv ha valfrihet: Att ha närstående som lyssnar när det verkligen behövs.

Denna vetenskapliga uppsats har för avsikt att belysa matematikarbetet i de tidiga skolåren och knyter an till både kvalitetsarbetet och den pågående utvecklingsprocessen. Syftet med detta arbete är tudelat, dels att få och skapa förståelse för hur pedagoger skapar lärmiljöer där en positiv känsla och intresse för matematik fokuseras, dels att gestalta vilka strategier pedagoger har för att eleverna ska överbrygga matematiksvårigheter. Jag har utgått från en hermeneutisk ansats där sociokulturell teoribildning fick utgöra förståelsebakgrund till mina tolkningar av empirin. Trygghet och motivation framkom som de karaktäristiska villkoren för att skapa en positiv känsla och intresse för matematik. Lärarna arbetade utifrån tydlighet, lustfylldhet och aktivt deltagande med hjälp av olika material.

Skolpliktiga elever som under lång tid inte går till skolan kallas för hemmasittare. Fördessa elever finns det på vissa ställen bl.a. i projektform, när annat inte fungerar, enorganiserad kontakt bestående av mentorer, med hemmasittarna via Internet.Syftet med uppsatsen är att undersöka hur mentorer till hemmasittare arbetar ochförsöka beskriva de kunskaper, strategier och erfarenheter som de begagnar sig av.Studien är genomförd med kvalitativ metod där data samlades in genom attpedagoger, handledare, kurator och elever intervjuades via telefon, Skype,seminarium, fysiska träffar och e-mail. Elva personer ingick i studien.Av datamaterialet framgår att mentorns kommunikation med hemmasittaren är viktigt.En mentor utses på informella grunder efter bedömning av personlig lämplighet, såkallad ?fingertoppskänsla?.

Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor och varje dag får cirka 15 kvinnor diagnosen bröstcancer i Sverige. Syftet med denna studie var att beskriva vad kvinnor i kris har för behov av stöd från vårdpersonalen då de fått diagnosen bröstcancer och under behandlingen. Resultatet visar hur vårdpersonalens stöd genom Uppmuntran och positivt bemötande kan ge kvinnan en känsla av kontroll. Det känslomässiga stödet kunde lätta den stress som en del kvinnor kände i samband med sjukdomen. Det är därför viktigt att vårdpersonalen har kunskap i hur de stödjer kvinnorna i sin situation.

Denna uppsats belyser vad elever anser vara en bra respektive en mindre bra lärare och hur läraren kan påverka elevers skolprestationer. Syftet med uppsatsen har varit att fördjupa oss i vad elever har för åsikter om lärares egenskaper och om det spelar någon roll för en elev vilka lärare den har. För att ta reda på elevers åsikter har vi använt oss av kvalitativa samtalsintervjuer med elever i årskurs 6. Resultatet från samtalsintervjuerna har vi tolkat och analyserat med hjälp av tidigare forskning inom området samt Michel Foucaults teori om makt. Uppsatsens tydligaste slutsatser är att eleverna tycker att en bra lärare är en lärare som har ett intresse för sitt ämne, bryr sig och tycker om sina elever samt att hen kan förklara tydligt förklaringar under lektionstid.

Uppsatsens syfte är att utreda vad som hänt med utvecklingen inom Tornedalens skolväsende vad gäller språkfrågan efter det att en utredning på uppdrag av Skolöverstyrelsen 1968 färdigställts, fram till starten av Pello kultur- och språkskola hösten 2003. Metoden var att analysera utredningar, lagar, förordningar samt projektplanen för Pello kultur- och språkskola. Resultatet visar en utvecklingen för bevarande, Uppmuntran och stöd för Tornedalens språk, meänkieli och svenska. Pello kultur- och språkskola är det senaste i denna utvecklingsfas. I skolan finns Tornedalens språk ständigt runt eleverna eftersom finska och svenska elever samt lärare blandas i en för språket positiv miljö.

Fibromyalgi är en kronisk sjukdom som många gånger varit ifrågasatt som diagnos. Sjukdomen medför kronisk och utbredd smärta, fatigue, sömnstörningar och koncentrationssvårigheter. Syftet var att beskriva upplevelser av att leva med fibromyalgi. Metoden som använts var en litteraturöversikt baserad på tretton kvalitativa vetenskapliga artiklar. Resultatartiklarna sammanställdes och redovisades i fyra kategorier: En omedgörlig kropp, Ett förändrat vardagsliv, Brist på respekt och stöd från omgivningen och Acceptera och lära sig leva med sin sjukdom.

Enlig SCB (2010) så var andelen kvinnliga chefer i Sverige 32 procent år 2008 vilket är en ökning med 6 procentenheter på sju år Mycket av tidigare forskning har handlat om vilka hinder och problem som kvinnliga ledare möter. Denna studie vill däremot förflytta fokus från kvinnors hinder till deras möjligheter. Studiens syfte är att lyfta fram kvinnliga mellanchefers egna berättelser om vad de anser har lett till deras framgång i karriären. En kvalitativ metod användes i form av fem stycken semistrukturerade intervjuer som analyserades med hjälp av tematiskanalys. Fyra stycken teman återfanns i materialet och de representerar de framgångsfaktorer som kvinnorna la störst vikt vid.

Fibromyalgi är en kronisk sjukdom som många gånger varit ifrågasatt som diagnos. Sjukdomen medför kronisk och utbredd smärta, fatigue, sömnstörningar och koncentrationssvårigheter. Syftet var att beskriva upplevelser av att leva med fibromyalgi. Metoden som använts var en litteraturöversikt baserad på tretton kvalitativa vetenskapliga artiklar. Resultatartiklarna sammanställdes och redovisades i fyra kategorier: En omedgörlig kropp, Ett förändrat vardagsliv, Brist på respekt och stöd från omgivningen och Acceptera och lära sig leva med sin sjukdom.

Syftet med denna litteraturöversikt var att kartlägga vilka upplevelser patienter efter en hjärtinfarkt har av egenvården, dvs. vårdåtgärder som patienterna själv bedöms kunna utföra. Metoden som användes var en litteraturöversikt där totalt femton kvalitativa artiklar användes i resultatet. De databaser som användes var PubMed och Cinahl. Resultatet visade att familjens stöd var till stor hjälp vid praktiseringen av egenvård.