SammanfattningSyftet med denna uppsats är att undersöka om det är faktorer i själva identitetsskapandet som ligger bakom problematiken kring ätstörningar. Detta görs med hjälp av begrepp från Anthony Giddens struktureringsteori. Vi vill även försöka förstå kvinnor som haft ätstörningar och deras subjektiva upplevelser utifrån deras värld och erfarenheter. De frågeställningar vi försöker besvara är:? Varför utvecklar en ung kvinna en ätstörning?? Finns det faktorer i identitetsskapandeprocessen som kan orsaka en ätstörning?Vi utgår från insamlad data från fyra respondenter i åldrarna 24-34 år.

Bakgrund: Typ 2 diabetes är en sjukdom som ökar globalt. Den största delen av diabetesbehandlingen utgörs av livsstilsförändringar där kostbehandlingen är av stor betydelse. Patienter med typ 2 diabetes upplever att livsstilsförändringar är svåra att genomföra, specifikt gällande kosthållningen.Syfte: Att beskriva hur individer med typ 2 diabetes upplever kostbehandling.Metod: En systematisk litteraturstudie har utförts baserad på 14 vetenskapliga artiklar. Artiklarna analyserades enligt Friberg (2012) riktlinjer gällande analysförfarandet.Resultat: Fem kategorier erhölls baserat på individers upplevelse identifierades: trygghet, maktlöshet, tillfreds, otillfredsställd och övergivenhet. Det framkom att flera individer med typ 2 diabetes upplevde känslor av bl.a.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva kvinnors upplevelser av bemötande från hälso- och sjukvårdspersonal efter våld i nära relationer. Femton vetenskapliga studier analyserades med kvalitativ manifest innehållsanalys. Analysen resulterade i fyra kategorier; Att känna tillit och få förståelse för att våga berätta om våldet; Att känna behov av direkta frågor för att kunna berätta; Att känna sig ignorerad och förödmjukad ökade oviljan att avslöja våldet; Att behöva kontinuitet för att minska oron över sin situation. Resultatet visar att kvinnor som blivit utsatta för våld i nära relationer beskriver att de upplevt både ett gott och ett icke tillfredsställande bemötande. Att känna tillit till vårdgivaren och känna sig trovärdig var tydliga behov hos kvinnorna.

Buller är ett stort arbetsmiljöproblem, som kan leda till ohälsa. Det är viktigt att personal som i sitt arbete löper risk för hörselskador använder hörselskydd. Studiens syfte var att beskriva och jämföra användning av hörselskydd bland personal som arbetar i bullrig arbetsmiljö inom verkstadsindustrin. Studien var en tvärsnittsstudie med en deskriptiv och komparativ design. Data samlades in med hjälp av en enkät.

Woodform Lönsboda AB tillverkar stommar av trä till möbler. Företaget har upplevt en kraftig expansion under de senaste åren och de börjar uppleva problem med att hinna med att producera komponenter till stommarna i tillräckligt hög grad. Woodform är i en övergångsfas mellan att vara ett hantverksföretag och ett industriföretag. Förändringar måste ske inom företaget för att det ska vara möjligt att producera den mängd komponenter som efterfrågas. Vi har i denna uppsats studerat processflödet inom Woodform och vad som i ett första läge går att effektivisera.

Bakgrund: Human Immunodeficiency virus (HIV) har utvecklats till en världsomspännande epidemi. HIV präglas av tankar, synsätt och inställningar vilket gör det svårt att leva med sjukdomen. Det är tidigare påvisat att patienter med HIV upplevt ett negativt förhållningsätt av sjuksköterskan, vilket hindrar en god relation. Ett gott förhållningssätt, utövat av sjuksköterskan och sjuksköterskestudenten, samt en god relation är av stor betydelse för patientens hälsa och välbefinnande. Syfte: Syftet var att beskriva faktorer som påverkade sjuksköterskans och sjuksköterskestudentens förhållningssätt gentemot patienter med HIV.

Bakgrund: Övervikt är ett av vårt samhälles största folkhälsoproblem. Med en ökande andel överviktiga personer följer en ökning av antalet komplikationer som framtida hjärt- och kärlsjukdom och onormal sockeromsättning. Övervikten påverkar människans sätt att uppleva livskvaliteten, med hänsyn till faktorer såsom lidande, hälsa samt välbefinnande. Syfte Studiens syfte är att beskriva vuxna människors upplevelse av att leva med övervikt och fetma i vardagen. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats, baserad på tio vetenskapliga artiklar.

Syftet med mitt examensarbete är att undersöka en didaktiska fråga, närmare bestämt på vilket sätt, dvs. om och hur, och i vilken utsträckning att antal utvalda faktorer påverkar det urval av kunskapsstoff som historielärare på gymnasienivå gör inför sin undervisning om Kalla kriget. Valet av ämne sker primärt för att jag upplevt de frågeställningar som lyfts fram i undersökningen som aktuella i det vardagliga arbetet som lärare. Mitt arbete utgår från litteraturstudier, bland annat av styrdokument och litteratur kring didaktik. För att nå mitt syfte har jag utgått ifrån ett antal frågeställningar som har sitt grund i styrdokumenten, samt i den praktiska verksamhetens förutsättningar som diskuteras i den didaktiska litteraturen.

SammanfattningSyftet med vår studie var att undersöka vilket stöd personer med funktionsnedsättningen Aspergers syndrom själva uppgav att de behövde samt deras egna upplevelser av delaktighet på arbetsmarknaden. I studien har vi gjort nio kvalitativa intervjuer med personer som har Aspergers syndrom. Frågeställningarna har avsett att beskriva deras egen syn på arbete och stöd i samband med detta samt svårigheter de upplevt. Flera uppgav att de har saknat ett naturligt stöd på arbetsplatserna som kunde hjälpa dem att strukturera och begränsa arbetsuppgifterna. Vi har i analysen använt teorin om supported employment.

Uppsatsen är en utvärdering av Startpunkt Österlen och Nya broar som är två arbetsmarknadsprojekt för arbetslösa ungdomar i Tomelilla och Simrishamn, respektive Skurup, Sjöbo och Ystad. Projekten drivs i samverkan mellan främst arbetsförmedling, och kommun, och syftar till att under ett visst antal veckor kartlägga och utbilda deltagaren och coacha denne till arbete. Utvärderingen har en bred ansats och har fyra olika frågeställningar som alla fokuserar på olika delar av projekten. Den första frågeställningen undersöker hur många som har fått arbete. Den andra hur deltagare har upplevt projekten och resultatet av sitt deltagande.

I möten mellan människor sker samspelet på ett kommunikativt plan där den professionella förhållningen innebär att bemöta och inte bara att möta en annan person. Polisens bemötande har stor betydelse för hur ett brottsoffer bearbetar upplevelsen av brottet hon upplevt. Syftet med studien var att undersöka och beskriva polisens uppfattningar av bemötande av brottsoffer, utifrån deras personliga erfarenheter av att vara brottsoffer. Studien genomfördes med en fenomenografisk forskningsansats och kvalitativa forskningsintervjuer av sex poliser. I en fenomenografisk studie är avsikten att försöka hitta variationen i och kategorisera människors erfarenheter i det tilltänkta undersökningsområdet.

Studien är gjord i form av en kvalitativ studie där syftet är att genom berättelser från personer med Aspergers syndrom förstå vilken betydelse just detta funktionshinder kan ha för skolgången. Studien bygger på livsberättelser från en kille och en tjej som beskriver sin syn på sitt funktionshinder samt vilka svårigheter och möjligheter de har stött på under skolåren. I studien redovisas även relevant litteratur om Aspergers syndrom och olika metoder samt strategier läraren kan använda sig av i undervisningen. Dessa metoder och strategier kan bilda en grund för strukturering och planering av skoldagen och skolmiljön så att eleverna får det stöd deras funktionshinder kräver och sina behov mötta. Resultatet visar att tydlighet och struktur är viktiga delar för personer med Aspergers syndrom.

Uppsatsens huvudsakliga syfte är att skapa en djupare förståelse för upplevt utanförskap i missbruk. Uppsatsens teoretiska utgångspunkter är Erving Goffmans resonemang kring stigmatieringsprocesser och strategier för att hantera det upplevda stigmat, samt Howard S. Beckers diskussion kring olika former av avvikelse. Den tidigare forskningen som finns inom missbruk är omfattande men de teman som främst ansetts vara relevanta för den här uppsatsen har varit de som berör stigma eller som använder sig av intervjuer. Sammanfattningsvis verkar det som om det finns en stigmatisering av människor med missbruk men oftast är de som intervjuas personer som arbetar med människor med missbruk och det är något ovanligt att missbrukare själva får komma till tals, vilket har varit viktigt i den här studien.

Föreliggande examensarbete är en kvalitativ undersökning om förutsättningar för, och behov av kompetensutveckling, hos första linjens chefer i en organisation i förändring. Stora organisatoriska förändringar bland svenska företag, myndigheter och organisationer har under de senaste decennierna medfört att befattningen som mellanchef har försvunnit och att dess arbetsuppgifter har flyttats över till första linjens chefer, som därmed har fått större ansvar och fler arbetsuppgifter. Syftet var att undersöka förutsättningar för, och behovet av, kompetensutveckling hos första linjens chefer. Fyra olika frågeställningar som berör olika teman har behandlats. Dessa teman är förändringar och krav, synen på kompetensutveckling, möjligheter och hinder samt eget upplevt behov av kompetensutveckling.

ABSTRAKT  Svenska för invandrare, förkortat Sfi utgör en slags inkörsport till det svenska samhället för många invandrare. Sfi ska ge förutsättningar att lära sig svenska tillräckligt för att klara sig i samhället. Just Sfi är en viktig sluss till det svenska samhället. Syftet med denna studie är att beskriva, analysera samt förklara upplevelser av utsatthet och utanförskap på Sfi och hur de som upplevt detta resonerar kring sina upplevelser. Vi ville även undersöka om dessa upplevelser kan bero på diskriminering.