Syftet med studien var att undersöka kvinnors upplevelser av utbrändhet ur ett somatiskt, psy¬kiskt och socialt perspektiv. Vidare var syftet att belysa de copingstrategier som kvinnorna använt sig av för att kunna återgå till arbetet. Ett ytterligare syfte var att belysa hur ovanstående aspekter förändrats enligt kvinnorna efter utbrändheten och vilka copingstrategier de använt sig av för att förhindra ny utbrändhet. Fem kvinnor intervjuades och materialet analyserades med hjälp av teoristyrd och induktiv tematisk analys. Resultatet kopplades sedan till teo¬rin om kognitiv värdering, self-efficacy teorin och teorier om naturens och den fysiska aktivitetens betydelse för välmåendet.

Idén till mitt examensarbete höstterminen 2008, kom från en lust att lära mig något som jag tidigare upplevt vara ett främmande språk: bildspråket graffiti. Jag hade även en vilja att undersöka en estetisk läroprocess på nära håll, och att i ett avslutande studentarbete, fördjupa mig i vad och hur kunskapande kan vara och se ut. Att själv vara den lärande och den gestaltande var ett val som gav mig en närhet till min undersökning, vilket både har stärkt min analys och skapat en svårighet till distans. Den estetiska läroprocessen där skissernas roll fått ta stor plats, har bestått av både individuellt och socialt lärande, något som jag i en analys av lärandet kunnat reflektera över. Jag har kommit fram till att det sociokulturella lärandet borde ha fått mer plats, för det är främst bristen på det som skapat låsningar under projektets gång.

I uppsatsen undersöks om kärnämneslärare upplever skillnader, och i så fall vilka skillnader, i sin undervisning beroende på om de undervisar i klasser från studieförberedande eller yrkesförberedande program. Det undersöks även vad lärare anser vara orsaken till dessa skillnader.  Inledningsvis ges bakgrunden till den gymnasieskola vi har i dag, med en kort sammanfattning av den kommande reformen GY 2011. Därefter följer en redovisning av tidigare forskning. Materialet har tillkommit genom ett enkätutskick till 60 stycken kärnämneslärare som undervisar i Akurserna i ämnena svenska, engelska, matematik, samhällskunskap och idrott&hälsa. Det har sammanställts, analyserats och redovisats huvudsakligen kvantitativt, men med kvalitativa inslag.

Luleå kommun är en organisation som länge har jobbat med att kompetensutveckla sin personal och utveckla sitt eget arbete med kompetensutveckling. Då Luleå kommun även är en stor organisation med över 7000 anställda i olika fält så är det även av intresse för kommunen i sig att deras personal håller en hög kompetensnivå. Luleå kommuns strävan efter att utveckla sitt arbete med kompetensutveckling har lett till att de valt att testa nya modeller. En av de modeller som kommunen valt att testats bygger på ett nätverksbaserat verktyg. Testet av verktyget har genomförts av en grupp personalspecialister samt andra organisationer via deltagande i ett projekt kallat CLN (Collaborative Learning Networks).Syftet med denna studie är att undersöka hur Luleå kommuns personalspecialister har upplevt CLN projektet och det nätverksbaserade verktyget, samt skapa en djupare förståelse till vad ett sådant verktyg kan medföra till kommunens kompetensutvecklingsarbete.

Syftet med vår uppsats har varit att undersöka anhöriga till missbrukares upplevelser av stöd och stödinsatser. Studien baseras på kvalitativa intervjuer med fem personer som alla har erfarenheter av att ha levt tillsammans med en person med alkohol- eller narkotikamissbruk. För att förstå våra informanters vardagsverklighet har vi analyserat resultatet utifrån symbolisk interaktionism som är ett perspektiv som syftar till att beskriva en social verklighet med fokus på samspelsprocesser. I vårt resultat har det framkommit att de anhöriga har påverkats och formats på många olika sätt av livet tillsammans med den med missbruksproblematiken. Ett återkommande och centralt begrepp i vårt resultat är begreppet skam som är en stark emotion som har påverkat våra informanter i deras vardagsverkligheter.

Mitt syfte med denna uppsats är att belysa effekterna av tvåspråkighet hos vuxna. Mina frågeställningar är om tvåspråkigheten ökat den lingvistiska medvetenheten och om informanterna ofta växlar mellan språken. Jag har även frågat om intervjupersonerna känner sig bikulturella lika mycket som de är tvåspråkiga samt om de upplevt positiva eller negativa attityder till tvåspråkighet. Som metod har jag valt att genomföra intervjuer med informanterna. Jag har intervjuat sex personer.Resultatet visar att tvåspråkigheten medför ett språkintresse och en ökad språklig medvetenhet.

Reaktioner av en krigsupplevelse kan tillsammans med en ändrad livsvärld grundar sig i att tappa kontrollen, leva med sitt lidande samt att uppleva existentiellt lidande. Syftet med denna studie är att beskriva och öka förståelsen i vården för vuxna personers upplevelser och deras reaktioner efter krig. Genom analys av kvalitativa artiklar har det gått att få en inblick i personers reaktioner efter ett krig för att kunna uppnå syftet med studien. Resultatet i uppsatsen är ämnat för alla kategorier av professioner inom sjukvården eftersom patienter som upplevt krig finns i alla vårdkontexter. Konklusion av resultaten är att livet bli påtagligt förändrat och att personerna på olika sätt strävar med att komma från sitt lidande.

Region Halland startade 2007 Projektet Liv och Rörelse. Huvudmålet medprojektet var att förbättra matvanor och öka den fysiska aktiviteten för barn och unga inomförskola och skola. Syftet med denna studie var att undersöka hur skolpersonal har upplevt dethälsofrämjande projektet Liv och Rörelse och hur de använt sig av informationen. Enkvalitativ metod valdes och sju intervjuer genomfördes på skolor runt om i Halland varav sexintervjuer var användbara. Data analyserades med hjälp av innehållsanalys.

Att finna korrelat till våld har länge rönt stort intresse inom den forensiska psykologin, inte minst med ambitionen att kunna predicera en persons framtida våldsamhet. I denna studie undersöks hur tretton variabler inom de fyra kategorierna substansbruk, impulsivitet, anknytning och upplevt socialt nät korrelerar med tidigare registrerad våldskriminalitet hos två grupper: personer inom kriminalvårdens frivård respektive rättspsykiatrins öppenvård. Signifikanta korrelationer återfanns mellan den tidigare våldsbrottsligheten och två av variablerna inom anknytning, en av variablerna inom impulsivitet och en av variablerna inom socialt nät. Inga signifikanta korrelationer återfanns mellan våldskriminalitet och substansbruk. De båda grupperna skilde sig åt i fråga om hur korrelationerna fördelade sig, såtillvida att för frivårdens klienter korrelerade enbart en av variablerna i kategorin socialt nät med våldskriminaliteten.

Att vara ofrivilligt barnlös påverkar hela personens livsvärld och skapar ett lidande som kan vara svårt för andra att förstå. Att kunna bli gravid och bära ett barn är för många kvinnor starkt kopplat till den kvinnliga identiteten. Om en graviditet inte går att uppnå omkullkastas kvinnans bild av sig själv, både som människa och som kvinna. För att få en förståelse för dessa kvinnors känslor är det därför viktigt att som sjuksköterska vara medveten om ofrivilligt barnlösa kvinnornas upplevelser och lidande, för att på så sätt möjliggöra att bemötandet i vården skall bli så bra som möjligt. Syftet med denna uppsats är att beskriva skönlitteratur som redovisar kvinnors upplevelser av ofrivillig barnlöshet.

BAKGRUND: Vårt intresse för att undersöka konflikter och dess påverkan på verksamhetenhar väckts då vi har upplevt konflikter ute i förskolan. Både vad det gäller vuxna-vuxna, vuxnabarnoch kanske vanligast barn emellan. I bakgrunden tar vi bland annat upp olika författare ochforskares syn på konflikt, kommunikation och gruppdynamik.SYFTE: Syftet med denna undersökning är att ta reda på pedagogernas uppfattning omfenomenet konflikt och hur pedagogerna anser att konflikter inom personalgruppen påverkarbarngruppen.METOD: Vi valde att använda oss av kvalitativ intervju. Detta då vi ville ta reda på vadpedagogerna anser om fenomenet konflikt. Undersökningen baseras på de svar vi fick av de tiopedagoger, som arbetar på två olika förskolor och deltog i våra intervjuer.RESULTAT: I vårt resultat kom vi fram till att konflikter ofta förekommer i förskolan och vifick även reda på vilka metoder de ansåg var bäst för att förebygga och lösa dem.

I november 2002 började ICA introducera AOB-systemet i sina butikerför att automatisera lagerhållning och orderhantering. Med systemet skabutikerna kunna förutse framtida varubehov och kunna använda sig av?just in time? lagerhållning för att minimera lagerhållningskostnader.Systemen har introducerats i en liknande miljö med likartade resursermen ändå har det uppstått skillnader när det gäller acceptans hosanvändarna. Vi har utifrån existerande acceptansteorier och systemetskontextspecifika egenskaper utarbetat en undersökningsmodell där viavser att kartlägga vad som legat till grund för de olika beslutsfattarnasval av implementationsgrad. Vi har utifrån denna modell gjort enkvantitativ studie på 170 ICA butiker och erhöll en svarsfrekvens på ca50 %.

Syftet var att undersöka hur troende kristna som gått i psykoterapi, upplevt att de själva och terapeuten förhållit sig till gudstron. Författarna har använt en halvstrukturerad kvalitativ intervjuform för studiens genomförande.Sammanfattningsvis framkom att respondenterna inför en psykoterapi haft farhågor om att bli bemötta och tolkade i ramar som varit oförenliga med det egna seendet, men att farhågorna i de reella psykoterapierna inte besannats. Vidare framkom att respondenterna förhållit sig till sin gudstro genom att anpassa sig till terapeuternas inställning. Det betyder att om terapeuterna visat sig vara villiga att prata om tron, har respondenterna delgivit den. Har däremot terapeuterna verkat obekväma med trossamtal, har respondenterna bytt ämne.

En nationell vision om att fördubbla turismomsättningen i Sverige till år 2020 har nyligen publicerats av vår regering. Samtidigt står destinationsutvecklingsorganisationen Piteå Presenterar inför en omorganisation. Syftet med vårt examensarbete är att med detta som bakgrund, utveckla vad begreppet ?destinationsutveckling ur ett upplevelseproduktionsperspektiv? skulle kunna vara. Vi vill också se hur begreppet praktiskt skulle kunna tillämpas på organisationen Piteå Presenterar.

Genom att studera relationen mellan upplevt psykologiskt arbetsklimat och anställdas användande av sociala media i arbetet söktes stöd för studiens huvudsyfte: om anställda använder sig av sociala media i arbetet om arbetsklimatet inte upplevs som positivt, samt om sociala media används, hur anställda då uppfattar sociala media som hjälp och stöd i arbetet. Genom en webbaserad enkät samlades data in från deltagarna (N = 27), vilka härrörde från tre IT-avdelningar i en kommunal organisation i Mellansverige. Analyser av ackumulerad data skedde till övervägande del genom Spearmans korrelationstest och Mann-Whitney U-test. Resultatet indikerade stöd för två av studiens tre hypoteser vad gäller samband mellan upplevelse av psykologiskt arbetsklimat och användande av sociala media, samt skillnader mellan anställdas upplevelse av relationer till kollegor offline och användande av sociala media. Däremot hittades inga signifikanta skillnader för hur anställda, beroende på hur de ser på kunskap, tar stöd från relationer online och offline..