Vi vill med detta arbete undersöka pedagogers syn och upplevelser av att arbeta med social och emotionell träning i skolan. Vi vill samtidigt urskilja nyttan med att arbeta med detta ämne i skolan och koppla detta till dagens skolpolitik och hur man kan använda sig av social och emotionell träning i arbetet med att skapa en bättre och tryggare skola. Vi har valt att intervjua nio pedagoger, på grundskolor i olika stadsdelar i Malmö, om deras upplevelser av att arbeta med social och emotionell träning. Vi ville jämföra våra intervjuer med den aktuella forskning som finns inom ämnet samt de styrdokument som den svenska skolan har att rätta sig efter. Vi har kommit fram till att pedagogernas uppfattningar av detta ämne är positiva och att det Upplevs som ett bra redskap att använda sig av i skolan.

I detta arbete undersöks företag med utgångspunkt från hur de upplever B2B och då främst vilka för respektive nackdelar som Upplevs. Denna undersökning är gjord genom intervjuer med personer som har erfarenhet utav B2B från olika företag runt om i Västsverige.Rapporten inleds med en inledande introduktion och bakgrund till ämnet. En presentation av e-handel följs av en presentation utav B2B, därefter beskrivs Internetterminologi följt av en genomgång utav dagens informationssystemsutveckling.Som grund för arbetet ligger en fallstudie gjord av Stefansson (2002), arbetet är en fortsättning utav hans arbete som var att kartlägga användandet utav EDI. Resultatet utav de intervjuer som genomförts har jämförts först internt med varandra men också med de konstateranden som Stefansson (2002) gjort.Resultatet visar att företagen som deltagit undersökningen anser att deras satsning mot B2B har bidragit med mest positiva effekter, då framförallt att den har bidragit till mindre administrativt arbete, snabbare transaktioner och en bättre överblick av verksamheten..

Syftet med arbetet var att ta reda på hur pedagoger arbetar med matematiska begrepp med de elever som har svenska som andraspråk. Vidare var avsikten att undersöka om det finns skillnader i begreppsuppfattningen när andraspråkselever genomför uppgifter på sitt modersmål respektive på svenska.Undersökningen genomfördes genom att intervjua pedagoger som undervisar andraspråkselever i matematik. det fördes även samtal med modersmålslärare och lärare i svenska som andraspråk. En elevaktivitet med utgångaspunkt i matematiska begrepp genomfördes på svenska respektive på arabiska med elever i år 1, 3 och 5.Alla pedagoger anser att modersmålet har betydelse för begreppsuppfattningen inom matematiken. För att stödja andraspråkselevernas matematikinlärning använder sig samtliga pedagoger av att rita bilder och försöka ge exempel utifrån elevernas veklighet och vardag.

Jag har genomfört en kvalitativ studie om lärares upplevelser och tankar kring bedömningsarbetet i ämnet Idrott och hälsa. Syftet med studien var att ta reda på hur lärare i Idrott och hälsa beskriver och upplever arbetet med bedömning. Vid insamlandet av data har jag använt mig av semi-strukturerade intervjuer och genomfört dessa med sex lärare som undervisar i Idrott och hälsa på skolor i Mellansverige. Sammantaget visar min studie att det som ligger till grund för bedömningen i Idrott och hälsa skiljer sig åt mellan lärare. Vissa har utarbetat en tydlig mall som visar varje moment som vägs in i bedömningen medan andra bildar sig en helhetsuppfattning av eleverna genom elevens insatser under terminen.

Syftet med denna studie är att undersöka eventuella skillnader mellan att undervisa män och kvinnor i sång, om sångpedagoger anser att de anpassar sin undervisning efter kön, samt om eleverna upplever någon skillnad i att undervisas av pedagoger av olika kön. Studien bygger på intervjuer med två sångpedagoger; en man och en kvinna, samt med två av deras respektive elever. Studien visar att sångpedagogerna väljer att anpassa undervisningen efter de olikheter de anser finns mellan flickor och pojkar. Det handlar mer om tidigare inlärning än om fysiska olikheter. Samma övningar används för pojkar och flickor, men anpassas efter kön.

Syftet med denna studie är att beskriva hur föräldrar till ett utvecklingsstört barn upplever mötet med myndigheter. Vi har också undersökt följande frågor: Vilket stöd har kommunen och Försäkringskassan att erbjuda föräldrar till ett utvecklingsstört barn samt vilka möjligheter och svårigheter finns det med detta stöd? Vilka positiva och negativa upplevelser får föräldrarna när de vänder sig till dessa myndigheter för att söka stöd och hjälp? Vilka faktorer kan ligga till grund för hur mötet med myndigheter Upplevs av föräldrarna? Vi intervjuade tre kvinnor om deras upplevelser och det framkom att de både har positiva och negativa upplevelser i mötet med myndigheter. De positiva upplevelserna har varit att bli respekterad i sin föräldraroll och att handläggarna har visat förståelse för familjernas situation. De negativa upplevelserna har varit dominerande då föräldrarna har känt ett hot mot familjens integritet, de har känt sig ifrågasatta och ibland till och med hotade av myndigheterna..

Denna studies syfte är att undersöka om det finns ett samband mellan föräldrars attityder (krav, förväntningar och stöd) till ungdomars idrottande och ungdomarnas upplevelse av negativ stress. Studien utgår från Karaseks och Theorells (1990) krav-kontrollmodell som beskriver förhållandet mellan upplevda krav och upplevd kontroll som avgörande för hur individens situation Upplevs och om den leder till positiv eller negativ stress. Enkäter delades ut till föräldrar (n=77) och ungdomar (n=77) inom olika idrottsförbund. Resultatet visar att föräldrarnas attityder är positiva och att ungdomarnas upplevelse av stress är låg. Inget samband påträffades mellan föräldrarnas attityder och ungdomarnas upplevelse av negativ stress inom idrottandet.

F?religgande studie syftade till att med en induktiv ansats unders?ka inom V?stra G?talandsregionen kliniskt verksamma neurologopeders upplevelser och erfarenheter av att erbjuda och genomf?ra digitala v?rdm?ten med patienter med afasi. Datainsamlingen genomf?rdes via 20 intervjuer d?r f?rfattarna f?ljde en semistrukturerad fr?geguide. Efter analys av data, d?r kvalitativ inneh?llsanalys anv?ndes som metod, kunde tre ?verkategorier urskiljas; Det finns viktiga f?rdelar, Nytt s?tt att m?tas kr?ver nya kunskaper, rutiner och material samt Grundf?ruts?ttningar p?verkar praktiken.

SammanfattningPlatsgjuten stomme för flerfamiljshus är en vanligt förekommande produktionsmetodmed stora upprepningseffekter. NCC har som målsättning att årligen minska sinabyggkostnader och öka effektiviteten i produktion. Med verktyget TekniskaPlattformar kan standardiserade och väl beprövade lösningar användas med minskadekostnader i projektering och ökad kvalitet i produktion som resultat. Då fleraforskningsrapporter har visat att slöseri i byggproduktion är vanligt förekommandehar NCC utvecklat ett planeringsverktyg, Projektplanering. Det syftar till attproduktionsprocessen ska fungera bättre gällande tidplanering, samordning,engagemang och kunskapsåterföring.

Abstract: Denna uppsats söker upplevelsen av påtvingad behandling. Den är gjord på ett behandlingshem i Mellansverige som bedriver behandling efter § 12 LVU med särskilda befogenheter i vård av unga. Behandlingshemmet lyder under SIS (Statens institutionsstyrelse). Underlaget består av fem intervjuer med elever som blir behandlade för narkotika- och alkoholmissbruk samt lättare eller grövre kriminalitet. Metoden som använts för att analysera intervjuerna är fenomenologiskt inspirerad som innebär att man söker efter essensen i upplevda erfarenheter.Resultatet visar på sex viktiga teman.

Bakgrund: I Sverige har cirka 3-4 % av den vuxna befolkningen diabetes, varav cirka 80 % lider av typ 2 diabetes. Det är därför viktigt att dessa personer får den kunskap som krävs för att de ska klara av att leva med sin sjukdom. Detta sker i form av ett möte mellan personen och vårdpersonalen. Det är viktigt att detta möte Upplevs positivt och att personerna känner att de blir bemötta på en individanpassad nivå och med respekt. Metod: Metoden som användes var en kvalitativ litteraturstudie med innehållsanalys utav sju vetenskapliga artiklar.

Syftet med studien är att ge en uppfattning om vad förskollärare ser som viktigt vid en lämningssituation på förskolan. Studiens teoretiska anknytning bygger på det sociokulturella perspektivet, där språket benämns som viktigt och är betydelsefullt i mötet med andra.De frågeställningar som används i arbetet är en grund för de kvalitativa intervjuer som gjorts med åtta erfarna förskollärare från två olika kommuner, där de forskningsetiska principerna har beaktats.Resultatet visar att de intervjuade är eniga om att ansvaret för lämningssituationerna ligger på förskolläraren. Resultatet visar även att förskollärarens erfarenhet har betydelse för hur mötet mellan förskolan och hemmet blir. Genom erfarenheten ökar förskollärarens förståelse för vårdnadshavares och barns känslor vid en lämningssituation, som i sin tur kan vara avgörande för hur framtida relationer fortskrider. Resultatet påvisar också att det finns möten som kan upplevas mer eller mindre känsliga, vid dessa möten får förskollärarnas barnsyn en stor betydelse.

Den här studien syftar till att försöka uppnå en ökad förståelse och en fördjupad inblick i vad lycka betyder och innebär för den enskilda människan. Tolv personer har intervjuats för att besvara studiens frågeställning. Informanterna var personer som i sina yrken möter människor med psykisk ohälsa. Intervjuerna analyserades utifrån tolkande fenomenologisk analys och resulterade i tre delar: Individens uppfattning om lycka, konkreta erfarenheter och upplevelser av lycka samt individens inställning och agerande. Resultatet bekräftar till stor del tidigare forskning.

Syftet med studien var att undersöka vad det innebär för den enskilda individen att få fysisk aktivitet på recept (FaR), samt om deltagande i en FaR-grupp stimulerar till självständig fysisk aktivitet. Även vad som gör att individerna utnyttjar sina recept samt hur beteendeförändringen, att bli fysiskt aktiv, Upplevs har undersökts. Fysisk aktivitet på recept innebär att man ordinerar fysisk aktivitet i syfte att förebygga och behandla sjukdomar. Studien genomfördes under våren 2006. Tio deltagare i FaR-grupper remitterade till en idrottsförening från en vårdcentral i Skåne och de tre ledarna för grupperna intervjuades.

Syftet med mitt examensarbete är att undersöka hur fem pedagoger på fem olika förskolor väljer att arbeta för att stärka det svenska språket hos barn som har svenska som andraspråk. Jag vill jämföra pedagogernas olika arbetssätt, och likheter och skillnader kommer att diskuteras. Syftet är också att fokusera på vilket förhållningssätt fem pedagoger har till barns användning av sina modersmål vid inlärning av ett andraspråk och hur pedagogerna ser på betydelsen av barns modersmål när barnen lär sig ett andraspråk. Jag har använt mig av en kvalitativ undersökningsmetod med intervju som datainsamlingsmetod. I resultatet framkom det att pedagogerna har en viktig och betydande roll för barnens tillägnande av ett andraspråk.