Den tilltagande misstron gentemot redovisningen och revisionen som följt i företagsskandalernas spår, tillsammans med dagens ägarstruktur samt det faktum att revisionsbolagen blivit allt mer beroende av diverse konsultationstjänster ger upphov till en situation som utan handling kommer att bli bräcklig för det ekonomiska systemet i stort. Den nya revisorslagen (2001:883) som introducerades den första januari år 2002 kom i överensstämmelse med den Europeiska kommissionens utredning att innehålla en ny syn på revisorns oberoende. Borta var de tidigare förekommande förbudslistorna som nu hade ersatts av en analysmodell för logisk utvärdering av eventuella hot mot objektiviteten. Modellens implementerande i den svenska lagstiftningen har ifrågasatts och tvivel har framförts beträffande dess förmåga att komma till rätta med den allmänna opinionens sviktande förtroende för revisionsbranschen. Utifrån den koncisa problemdiskussionen fastlades tre för studien intressanta problemformuleringar; Har införandet av analysmodellen underlättat fastställandet av revisorns oberoende gentemot de tidigare förekommande förbudslistorna i lagen (1995:528) om revisorer.

BACKGROUND: Previous research shows that many nurses feel that patients with borderlinepersonality disorder (BPD) are more difficult to provide care to than patients with otherdiagnoses. Experiences of these meetings with BPD patients are often negative. With thisbackground, a literature study was made in order to elucidate the patients' perspective. AIM:Compiling knowledge of how patients diagnosed with BPD experience their treatment and themeeting with health care professionals. METHOD: Through the databases PsycINFO andPubMed, twelve qualitative articles were selected and summarized in a literature study.

En hög med bränslebriketter ligger på marken på ett industriområde i Sveg. Det är tillverkaren av dessa som har lagerhållit briketterna på detta sätt och ämnar lasta dessa i sina containrar. Då detta moment inte tillhör den ordinarie produktionen finns en mobil enhet att tillgå för att genomföra inlastningsproceduren. Containern placeras i en rigg som hissar containeröppningen upp i luften varpå en hjullastare matar in briketterna i en transportör. Den förflyttar briketterna upp till containeröppningen vilket leder till att materialet faller ned på containerns botten.

Syftet med denna studie var att belysa vilka samtal chefer upplever som svåra att hålla med sina medarbetare och vad i dessa samtal som uppfattas som svårt. I studien undersöktes även på vilket sätt erfarenheter kan ha en påverkan på det svåra samtalet.Studien har undersökt forskningsområdet utifrån en kvalitativ approach och utifrån en fenomenologisk ansats har tio chefer intervjuats utifrån en semistrukturerad intervjuguide om hur de upplever svåra samtal i sin yrkesroll. Resultatet har analyserats utifrån socialpsykologins teori social kognition och Carl Hovlands kommunikationsmodell. Utifrån de fyra huvudteman som framkom i analysen visade resultatet på att chefer upplever att samtal som rör medarbetarnas hälsa och välmående är de samtal som Upplevs som svåra då cheferna har en nära relation med sina medarbetare. Vidare visade resultatet att informanterna upplever att deras tidigare erfarenheter har stor påverkan för hur de upplever och genomför svåra samtal med medarbetare..

Studiens syfte var att beskriva och analysera hur faktorer i skolan stressar tjejer och killar i årskurs tre på gymnasiet. En kvantitativ studie utfördes. Resultatet av studien visade att tjejerna känner sig mer stressade än killarna, att lektionerna i stort Upplevs som bra men att de inte är varierande i sitt upplägg. Studien visade att eleverna upplevde stress av att det är för mycket prov och inlämningsuppgifter som kommer samtidigt, samt att rasterna är för korta. Kritik framkom på att lärare samarbetar mindre bra.

Med denna studie vill vi öka förståelsen för hur barn i fyra- sexårsåldern upplever det samspeloch den lek som sker i förskolan, samt hur pedagogers närvaro eller icke närvaro i rummet tolkas och Upplevs av barnen. I forskningsgenomgången behandlas bl.a. samspel som begrepp, samspel i leken och även pedagogens betydelse för det samspel och samspelsmönster som sker i förskolan. I denna studie har vi intervjuat 15 barn i åldrarna fyra- sex år. Studien utgår från en hermeneutisk ansats och har ett sociokulturellt perspektiv som teoretisk utgångspunkt.

Bakgrund: Patientempowerment innebär för patienten ett större ansvarstagande och delaktighet i vården än vad som traditionellt förekommer. För att detta ska bli möjligt krävs att vårdpersonal låter patienten ingå i vårdteamet och vågar ifrågasätta sin egen maktposition. Framtidens generationer kommer med stor sannolikhet att ställa allt större krav på inflytande vilket talar för behov av förändring. Syfte: Hur upplever KOL-patienter information och stöd från vårdpersonal? Metod: Kvalitativa semistrukturerade intervjuer med induktiv ansats.

Studier har visat att arbete och erkännande tillsammans med en skälig lön leder till motivation (Carlsson & Wallenberg, 1999; Eriksson, Sverke, Hellgren & Wallenberg, 2002). Problemet var att värdet av alternativa belöningar inte framkommit. Syftet med denna uppsats (N=62) är att undersöka vilka av prediktorerna lön, förmåner, erkännande, arbete och den fysiska miljön som Upplevs vara viktigast för motivationen i arbetslivet samt att undersöka eventuella skillnader mellan kvinnor och män i detta avseende. Data insamlades med en egenkonstruerad enkät som distribuerades bland anställda på Göteborgs universitet. Rangordningen av medelvärden visade att det som var viktigast för motivationen var olika aspekter av arbetet; följt av erkännande, lön, miljö och sist förmåner.

Den här studiens syfte är att skapa en djupare förståelse för hur olika faktorer kan påverka förskollärares möjlighet till att använda sig utav utomhuspedagogik. Hur ser förskollärarna på utomhuspedagogik och att använda sig utav utemiljön på förskolan? Vilka faktorer Upplevs lägga begränsningar och möjligheter för att det ska bli möjligt? Metoden som används i studien är kvalitativ intervju. Intervjuerna som gjorts har spelats in och transkriberats. Utefter detta har materialet analyserats med hjälp av frågeställningar och studiens teoretiska utgångspunkt som är ramfaktorsteoretiskt perspektiv och habitusperspektiv.Resultatet visar att utomhuspedagogik är någonting som eftertraktas i förskolan, men har olika betydelse och innebörd beroende på förskola och person.

Syftet med denna studie var att ta reda på hur en utanförstående upplever, påverkas av, och hanterar en konflikt mellan arbetskamrater på arbetsplatsen. En kvalitativ studie med öppna intervjuer genomfördes med åtta deltagare. Data analyserades med induktiv tematisk analys. Resultatet visade att konflikter på arbetsplatsen påverkar såväl individen, arbetsgruppen som hela arbetsplatsen negativt. Den utanförstående upplever konflikter på arbetsplatsen som påfrestande och att de på flera olika sätt påverkas negativt av dem.

Uppsatsens syfte är att undersöka vad flyktingar som genomgått introduktion i Sollentuna kommun kan uppleva som bidragande till att kunna få eller skaffa arbete. Undersökningen utgår från följande två frågeställningar:Vilka faktorer i introduktionsprogrammet kan flyktingar på introduktionsenheten i Sollentuna kommun uppleva som bidragande till att kunna få/skaffa arbete? Vilka faktorer utanför introduktionsprogrammet kan flyktingar på introduktionsenheten i Sollentuna kommun uppleva som bidragande till att kunna få/skaffa arbete?Studien är kvalitativ och bygger på fem stycken intervjuer med flyktingar som genomgått introduktion i Sollentuna kommun. Undersökningen visar att sociala kontakter, kunskaper i det svenska språket samt individens egna förmågor och initiativtagande Upplevs som viktiga faktorer för att kunna få eller skaffa arbete medan introduktionsinsatserna anses ha liten inverkan. Däremot nämner två av intervjupersonerna handläggarens engagemang som en bidragande faktor till att de fått arbete..

Studien har undersökt hur skolpersonal upplever och tillämpar anmälningsplikten vid misstanke om barn som far illa eller riskerar att fara illa. Studiens frågeställningar fokuserar på skolans rutiner, skolpersonalens upplevda möjligheter och begränsningar samt vad de upplever behöver förändras för att underlätta arbetet kring anmälningsplikten. Detta arbete har en hermeneutisk ansats baserad på en kvalitativ metod där fyra semistrukturerade intervjuer har genomförts med fyra lärare i årskurs F-1. Resultatet av intervjuerna har analyserats med hjälp av ett etnometodologiskt perspektiv. Resultatet visar att skolorna inte hade någon handlingsplan dokumenterad för hur de ska gå till väga när ett barn är utsatt eller när en anmälan ska göras.

Syfte med denna undersökning var att ta reda på vad förskollärare hade för uppfattningar om begreppet mobbning i förskolan och hur de arbetar för att förebygga det. För att få svar på syfte och frågeställningar användes kvalitativa intervjuer där tankar och åsikter ligger i fokus. Vi valde därmed att intervjua sex stycken förskollärare på tre stycken förskolor, en privat och två kommunala. Intervjusvaren analyserades och sammanfattades inom kategorier som framkom som mest centrala i resultatet. Resultatet visar att det råder delade meningar samt en otydlighet om vad mobbning innebär i förskolan.

Jag har noterat att det i dagens skola existerar exkludering utav elever med behov av särskilt stöd. Detta har fått mig att överväga uttrycket ?en skola för alla? som jag under min utbildning har stött på flertalet gånger. I litteraturen framgår det att skolans ansvar innebär att varje individs behov ska främjas och segregering ska undvikas. Då jag anser att det finns ett glapp mellan verkligheten och idealet blir det i min mening ett intressant ämne att undersöka.

Människor ser på varandra i form av man eller kvinna, något sommedför att vi behandlar könen olika. Tidigare genusforskareomnämner en maktobalans där mannen ses som norm. Forskning kanbetraktas som ett maktmedel där det råder en obalans mellan könenoch där det manliga könet premieras. Detta gör att kvinnor inte fårsamma möjlighet till karriärutveckling. Syftet med föreliggande studievar att undersöka karriärhinder kvinnor upplevt under sin forskartid.Urvalet består av disputerade kvinnor vid Psykologiska institutionenvilka inte har en tjänst inom akademin innehållande forskning.