Personalarbetet har sedan det introducerades i organisationer präglats av ett skiftande fokus och en otydlig ansvarsfördelning. Detta har resulterat i att personalchefers arbetsroll saknar tydliga gränser och ofta slits mellan att vara operativ och strategisk. Tidigare forskning visar att organisationsstrukturen skapar olika hinder och möjligheter för arbetsrollen och dess inflytande i organisationen. Samtidigt saknar personalchefer ofta den makt och prestige som traditionellt sätt finns i en chefsroll, vilket ytterligare bidrar till att skapa en komplexitet i arbetsrollen. Syftet med studien är att utifrån intervjuer med fem decentraliserat organiserade personalchefer skapa kunskap om hur personalchefer upplever sin arbetsroll och sitt inflytande i organisationen.

Vid årsskiftet 2012/2013 ändrade Trafikverket den dåvarande arbetsplanen till den nuvarande vägplanen. Istället för flera olika skeden i arbetsplanen blir det en sammanhängande process i den nya vägplanen.Då det fortfarande förekommer problem under processen kommer denna rapport lyfta fram och presentera ett förslag för att förebygga dessa inför framtida projekt. För att säkerställa att kvaliteten uppfylls och alla delar finns med har en checklista tagits fram för att underlätta arbetet för uppdragsledarna.Vi har genom samtal med trafikverket och uppdragsledare på Sweco tagit reda på vilka problemområden som finns och vilka delar i en vägplan som Upplevs som extra viktiga att tänka på. Resultatet av vårt arbete är en checklista för uppdragsledarna som ska vara enkel och tydlig att följa..

Syftet med studien var att undersöka medarbetares inställning till organisationsförändring och sina chefers ledarskap. Undersökningsgruppen bestod av 322 personer. Enkät innehållande mätinstrumenten MLQ, LOT-R, PANAS och S/E användes. De anställda fick ta ställning till påståenden gällande ledarskapet på arbetsplatsen, inställning till förändring och hur de hade känt sig som en konsekvens av en omorganisation. Denna kunskap ses som viktig för att förstå hur chefer bör förhålla sig till de anställda för att lyckas i sina roller.

Att nästan varje dag konfronteras genom sitt yrke med t ex tragedier, allvarligt skadade eller dödfall Upplevs olika av oss alla. Syftet med föreliggande studie var att beskriva krisreaktioner samt möjligheten till krishantering hos vårdpersonalen efter traumavård vid en akutmottagning. En enkät användes för datainsamling. Resultatet visar att personalen upplever krisreaktioner i samband med omhändertagandet av skadade barn samt yngre patienter och vid omhändertagandet av deras anhöriga. Möjlighet till krishantering finns på arbetsplatsen men alla är inte nöjda.

Syftet med denna uppsats är att undersöka på vilka sätt krig förklaras och förmedlas i tre grundskoleläroböcker och i lika många gymnasieläroböcker. De fyra krig jag har valt att fokusera på är: Trettioåriga kriget, Napoleonkrigen, Andra världskriget och Vietnamkriget. Min metod bygger på en metod av Halvdan Eikeland och på Tom Wikmans tio principer för en god lärobok. Mina resultat visar att läroböckerna genomgående är ganska dåliga på att förklara orsakerna till de fyra krigen. Läroböckerna är heller inte speciellt elevaktiva utan Upplevs som slutna texter.

Syftet med studien var att undersöka hur tillgången av administrativt stöd Upplevs av operativa chefer i genusmärkta verksamheter. De genusmärkta verksamheter som har undersökts är den kvinnodominerande hemvården och mansdominerad teknisk verksamhet. Operativa chefer är första linjens chefer som har medarbetare direkt under sig. Denna studie genomfördes som ett uppdrag från Örebro kommuns personalavdelning. Intresset för att undersöka hur tillgången av administrativt stöd Upplevs i genusmärkta verksamheter uppkom efter att regeringen gett Arbetsmiljöverket i uppgift att utveckla och genomföra särskilda insatser för att förebygga att kvinnor slås ut från arbetslivet på grund av arbetsmiljörelaterade problem.

Bakgrund: Den kraftiga decentraliseringen och strävan efter att åstadkomma ?plattare?organisationer i samhället återspeglas i personalarbetet, personalfunktioneni de decentraliserade organisationerna har fått ändrade arbetsuppgifter.Deras främsta uppgifter är att utföra strategiska uppgifter, konsultativauppgifter samt serviceuppgifter (Akademikerförbundet SSR, 1993).Personalavdelningar skall idag ge chefer och medarbetare råd, stöd ochservice i deras arbete genom att arbeta med företagets personalstrategiersamt vara delaktiga i chefernas fortlöpande ledningsarbete (Hällsten, 2003).Trots att det förs en diskussion inom yrkeskåren samt att litteratur inomämnet tydligt vittnar om att det är stöd till linjechefer som ärpersonalavdelningens främsta syfte, är vår uppfattning att det är svårt attdefiniera stödfunktionens uppgifter, vilket ledde oss till att undersöka vilkabehov och förväntningar som finns på en personalavdelning.Syfte: Vårt syfte är att försöka förstå personalavdelningen som en funktion genomatt studera förväntningar och behov kring personalarbetet. Vi har som avsiktatt undersöka de attityder som finns gentemot personalavdelningen somfunktion. För att avgränsa vårt syfte har vi valt att fokusera på två parter;PA-konsulter och linjechefer, utifrån tre teman; stöd, kompetens samtkommunikation.Metod: Med en kvalitativ ansats i undersökningen har vi utfört sju individuellaintervjuer samt en gruppintervju.Huvudresultat: Personalavdelningens främsta uppgift är att fungera som en stödfunktion tilllinjecheferna. Linjecheferna menar att PA-konsulterna främst ska fungerasom en administrativ stödfunktion, medan en PA-konsult uttrycker attpersonalavdelningen strävar efter att arbeta mer som en strategisk funktionLinjecheferna förväntar sig att PA-konsulterna ska ha en bred kompetensinom personalfrågor, samtidigt som de efterfrågar kompetens i specialfallnär det gäller personalfrågor.

Bakgrund: Prostatektomi är en av de vanligaste behandlingar mot prostatacancer. En av biverkningarna som majoriteten av de män som går igenom ingreppet är urininkontinens. Syfte: Att belysa hur det är att leva med urininkontinens efter en prostatektomi på grund av prostatacancer. Metod: Det är en kvalitativ litteraturstudie baserad på nio artiklar som analyserades utifrån Graneheim och Lundmans modell. Resultat: Män med urininkontinens upplever sitt tillstånd ovärdigt och skäms över att läcka urin.

I denna uppsats granskar jag ett kapitel ur Roger Fjellströms bok Den goda skolan där han behandlar kommunitarismen och för en argumentation kring vad denne teori skulle kunna få för konsekvenser för skolväsendet, främst den fostrande aspekten. För att tydliggöra min granskning av detta har jag delat upp Fjellström argumentation i en tes och tre huvudargument. Tesen testas i första hand genom att jag granskar och bemöter Fjellströms tre huvudargument var för sig i.Fjellström menar att en kommunitaristisk skola löper stor risk att bli en skola som enbart anpassar barn och unga efter den föreliggande gemenskapen vilken denna än är. I min granskning av hans tre huvudargument visar jag dock att de vilar på en för snäv uppfattning om kommunitarismens idéer och därför inte ger stöd åt hans tes..

Syftet med denna studie var att undersöka hur det är att vara hemtjänstpersonal med arbetsledaruppgifter samt hur hemtjänstpersonalen uppfattar denna kombinerade yrkesroll. De referenser som har varit centrala i denna studie är bland annat Granér (1994), Drakenberg (1997) samt Berg (2000). Den metod som använts för att få svar på syftet var personliga intervjuer med hemtjänstpersonal med arbetsledaruppgifter samt med hemtjänstpersonal utan arbetsledaruppgifter. Även en telefonintervju har genomförts med den dåvarande socialchefen. Utifrån intervjuerna framkom det att hemtjänstpersonalen med arbetsledaruppgifter ansåg att detta är en bra organisationsmodell som ger möjlighet till ett omväxlande arbete.

Den psykosociala arbetsmiljön har förändrats. Sedan 1990-talet har andelen sysselsatta som blivit sjukskrivna till följd av stress eller psykiska påfrestningar i det närmaste fördubblats. Syftet med denna studie var att kartlägga arbetsrelaterad stress bland tjänstemän med förhoppning om att använda denna kunskap för att utveckla preventiva arbetsterapeutiska insatser. Studien baseras på en fokusgruppdiskussion med fyra deltagare från ett byggföretag i södra Sverige. I resultatet framkom att tjänstemän upplever arbetsrelaterad stress vid flera olika situationer under en arbetsdag.

Detta examensarbete presenterar en rapport som utforskar användares inställning tillmikro-platsmedeveten mobil marknadsföring och hur den Upplevs. Detta har gjorts genomen användarcentrerad process där inledningsvis en förstudie i form av fokusgrupp ägt rumsom lagt grunden för den prototyp som tagits fram.Prototypen är en vidareutveckling av Rabbles existerande erbjudande-applikation somutrustats med stöd för beacons. Detta har utgjort den tekniska grund som använts vidutvärdering av användares upplevelser. Detta har gjorts i ett fälttest i en matbutik i centralaStockholm.Testdeltagarnas inställning till marknadsföringen var positiv och de upplevde det som nyttoch modernt. Resultatet berättar om användarnas åsikter och ett stort fokus har legat påderas förhållande till notifikationer i smarttelefoner.

Syftet med studien är att sätta ord på förändringarna som sker på Möllevången i Malmö genom att testa om det skulle kunna förklaras med ordet gentrifiering. Samt hur dessa förändringar har påverkat och kommer att påverka människor. Metoden för genomförandet kommer till största del att bestå av djupgående intervjuer med människor som bor och vistas i området. Detta för att uppmärksamma vilka förändringar som sker, har skett och hur de Upplevs. Sedan kommer berättelserna från intervjupersonerna att jämföras med gentrifieringen som den beskrivs av samhällsvetare och författare. Resultatet visar att det med högsta sannolikhet pågår en gentrifiering av Möllevången men att denna uppfattas olika av olika människor och inte behöver vara negativ..

Dagens svenska samhälle kräver en individualisering på alla plan. Skolan är här ett av de viktigaste områdena för denna individualisering och i Lpo 94 står att läsa att man ska utgå från alla elevers erfarenheter, förutsättningar och behov. Syftet med denna uppsats är att analysera begreppet individualisering i ett skolsammanhang, hur det Upplevs, tolkas och realiseras. Jag har i undersökningen intervjuat sju lärare och tre rektorer från skolan och läst om individualisering i litteratur och styrdokument. Resultaten av mina intervjuer visar att individualisering är ett väldigt vitt begrepp och att innebörden varierar.

Denna studie syftar till att belysa hur erfarna psykoterapeuter ser på kreativitet och kreativa processer i psykoterapi samt vilka erfarenheter de har av den psykoterapeutiska relationens betydelse för kreativiteten. Studien baseras på kvalitativ deskriptiv forskningsmetod med fenomenologisk och hermeneutiskt perspektiv. Resultatetet framtogs genom en strukturell fenomenologisk analys av åtta semistrukturerade intervjuer. I studien framkommer att flexibilitet och öppenhet i att bemöta klienter utifrån ett personligt och samtidigt professionellt sätt bidrar till att ett kreativt klimat kan skapas. Vidare betydelsefullt för en kreativ terapisituation är att en tillitsfull relation skapas mellan klienten och psykoterapeuten.