De senaste åren har flödet av regler, normer och praxis inom redovisningen ökatlavinartat och det finns inte minsta tillstymmelse till avmattning. Särskilt har influenserfrån den internationella normgivningen varit starkt påverkande. Bokföringsnämnden(BFN) arbetar just nu med ett projekt som innebär en förenkling av redovisningsreglerna,bland annat i samarbete med Skatteverket (SKV). Genom att ta fram samlade regelverkför fyra kategorier av företag hoppas nämnden att redovisningen ska bli mindreavancerad och tydligare för bolagen. Först ut ändrades reglerna för enskilda näringsidkaresom omsätter högst tre miljoner kronor årligen.

BakgrundDet uppskattas att var tredje person någon gång under sin livstid kommer att diagnostiseras med cancer och i Sverige diagnostiserades år 2007 mer än 50 000 personer. Livmoderhalscancer är globalt sett den vanligaste gynekologiska cancerformen hos kvinnor och har en hög mortalitet. I Sverige diagnostiseras omkring 450 kvinnor per år med livmoderhalscancer och cirka 40 000 kvinnor får besked om att de har cellförändringar på livmoderhalsen. Vid tidig livmoderhalscancer finns oftast inga symtom vilket innebär att det är viktigt att hitta eventuella cellförändringar i tid och påbörja en behandling. 1993 infördes ett nationellt screeningprogram för kvinnor i åldrarna 23-50.

Syftet med arbetet har varit att försöka ta reda på elevers attityder och inställningar till matematik. Detta för att få en djupare förståelse för de faktorer som påverkar dem så att undervisningen kan ta sin utgångspunkt hos eleverna och därmed öka deras intresse för matematik. Frågeställningarna har varit: Vilka faktorer påverkar elevernas attityder till matematik? När är matematiken rolig och när Upplevs den som tråkig? Hur överensstämmer elevernas bild med vad läraren har för syn på sina elevers attityder?För att söka svar på mina frågeställningar har jag dels gjort en litteraturgenomgång där jag tittat på tidigare forskning om elevers attityder till matematikämnet. Jag har också genomfört intervjuer med åtta elever i år 6 samt deras lärare i matematik.Det är många faktorer som påverkar elevernas attityder till matematiken.

Studien syftar till att belysa och skapa en större förståelse för hur spelberoende män uppfattar fenomenet nätkasinoreklam på TV. Vem bör bära ansvaret och hur upplever man sig påverkas av den typen av reklam, är centrala frågor i uppsatsen.Den metod som används i studien är kvalitativ intervju med bildstöd och detta sker utifrån en fenomenografisk ansats. Resultatet visar att många spelberoende personer uppfattar nätkasinoreklam på TV som ett fenomen som borde tas mer på allvar. Att reklamfilmerna Upplevs vara missvisande och skapa obehag är gemensamt hos alla deltagare.En gemensam uppfattning är att en tydligare lagstiftning samt ett mer framträdande ansvarstagande är av vikt..

Studien har skett i samarbete med Bjuvs kommun som beviljats bidrag från Kulturrådet för att genomföra RGRM i äldreomsorgen. Vår studie fokuserar på hur deltagande i RGRM-metoden Upplevs av omsorgstagarna och om RGRM-metoden har någon inverkan på relationen mellan omsorgstagare och omsorgspersonal. Resultattolkningen leder fram till att deltagande i aktivitet som tillämpar RGRM-metoden, förutom bättre fysisk hälsa och ?hjärngympa? i form av koncentration, också skapar möjligheter för social samvaro, återkoppling via musiken till tidigare minnen och känsla av tillhörighet. I fråga om RGRM-metodens inverkan på relationer så är det framförallt omsorgspersonalen som uttrycker att de får en fördjupad kontakt med omsorgstagarna..

Bakgrund: Organisationers konkurrens om duktiga medarbetare har aldrig varit hårdare och med rätt arbetstagare på rätt plats kan organisationen skapa konkurrensfördelar. För att anses attraktiva måste organisationer kunna möta arbetstagares krav och erbjuda mer än bara en arbetsplats att gå till. Det pågår ett ?krig? om talanger och när organisationer lyckats attrahera en talang måste de också se till att behålla den. Det finns dock en risk med att organisationen glömmer de medarbetare som inte är definierade som talang.

Uppsatsen Motorikbanan som pedagogiskt hjälpmedel - Hur den används och hur upplever elever och pedagoger den? är skriven av Elisabet Andersson. Den beskriver hur en motorikbana används och Upplevs, och svarar på frågan om den kan användas som pedagogiskt hjälpmedel. Utifrån forskning om motorisk utveckling och effekterna på skolprestationr efter motorisk träning, framkommer det många viktiga argument för motorikbanan. Studien består av observationer, enkätunderökningar och intervjuer som beskriver elevers och pedagogers upplevelse av motorikbanan.

Rädsla och otrygghet på offentliga platser har studerats mycket sedan början av 2000-talet och då främst utifrån ett jämställdhetsperspektiv där kvinnors upplevda otrygghet, oro och rädsla för brott har varit i fokus. Att kvinnor har varit i fokus för trygghetsforskningen är ingen slump då kvinnor i större utsträckning än män historiskt har gett och ger uttryck för sin rädsla och otrygghet på offentliga platser. Trots Sveriges strävan mot ett jämställt samhälle så finns det få svenska studier som tittar närmare på hur män upplever otrygghet på offentliga platser, vilket har gjort att männen i princip har varit exkluderade ifrån svensk trygghetsforskning och trygghetsplanering. Ämnet för uppsatsen är mäns upplevda otrygghet på offentliga platser och syftet är att undersöka mäns upplevelser av otrygghet på offentliga platser, vilka platser som Upplevs som otrygga och varför de Upplevs som otrygga, samt hur dessa platser förhåller sig till de platser där flest brott begås. Syftet är vidare att undersöka hur kvinnor upplever de platser som männen har pekat ut som otrygga för att kunna dra slutsatser kring eventuella skillnader mellan män och kvinnor i upplevelsen av otrygghet.

Detta är en uppföljning av utbildningen i Psykodynamisk Affektfokuserad Korttidsterapi som gavs på psykoterapeutprogrammet med psykodynamisk inriktning 2004 -2007. Syftet är att följa upp om PAK fortfarande Upplevs angeläget och om utbildningen har påverkat arbetet och rollen som psykoterapeut. Detta har gjorts via en enkät och intervjuer. Studien visar att PAK haft ett tydligt inflytande på arbetet och synen på rollen som psykoterapeut för de flesta av de intervjuade och att det finns en upplevelse av engagemang och vitalisering hos terapeuterna. En ansats till att få en bild av vad som är attraktivt i förhållningssättet görs och det förs en diskussion kring detta.

Bemanningsföretag var förbjudna fram till 1992 då lagstiftningen blev mer liberal. Antal bemanningsföretag har sedan dess ökat drastiskt. Trots att anställningsvillkoren för uthyrd personal har förbättrats sedan 1992 befinner sig konsulterna alltjämt i en speciell arbetssituation. Att vara anställd på bemanningsföretag skiljer sig från att ha en traditionell anställning där arbetsuppgifterna utförs på en och samma arbetsplats. Den uthyrda personalen har exempelvis dubbla chefer, dubbla lojaliteter, växlande arbetsplatser och ständigt nya arbetskamrater.

Organdonation är av stor vikt för den enskildes hälsa och transplantationskirurgin har utvecklats snabbt och har under senare tid ökat. Donationsoperationen är en emotionellt påfrestande utmaning för operationssjuksköterskor och en ökad insikt och kunskap inför hur detta kan påverka kan få dem stå bättre rustade inför denna utmaning. Operationssjuksköterskorna upplever stress, oro, tvivel och sorg och känner sig ofta tvungna att hyposensibilisera sig inför donationsoperationen för att orka med att delta. Samarbetet med transplantationsteamen Upplevs svårt. Operationssjuksköterskorna upplever brist på förståelse av hjärndödsbegreppet och känner tvivel på att donatorn verkligen är död när operationen startar.

Miljonprogrammet genomfördes mellan år 1965 och 1975 med syfte att bygga bort den rådande bostadsbristen. Under en tioårsperiod skulle en miljon nya bostäder byggas. Målet uppfylldes och cirka 25 % av Sveriges bostäder återfinns idag i miljonprogramsområden. Kritiken mot de storskaliga miljonprogramsområdena har varit stark. En förnyelse och utveckling av miljonprogramsområdena är därför en angelägenhet i många av Sveriges städer idag. Den primära uppgiften har varit att presentera åtgärder med syfte att förbättra storskaliga miljonprogramsområden. Uppsatsen behandlar enbart den fysiska miljön i miljonprogrammets storskaliga bostadsområden.

Psykiskt och/eller fysiskt våld förekommer i alldeles för stor utsträckning i Sverige och även i resten av världen. Trots lag mot barnmisshandel i flera länder så fortsätter anmälda fall av barnmisshandel att öka. Personer som utsätts för psykiskt och/eller fysiskt våld under barndomen påverkas av detta i hög grad. De psykiska våldet Upplevs som värre än det fysiska våldet av de utsatta. Detta stämmer överens med aktuell forskning som visar att psykiskt våld har mer djupgående påverkan på individens känsloliv. .

Socialt stöd i rollen som enhetschef inom Socialförvaltningen är intressant med anledning av att deras arbete är självständigt och ensamt. Enhetschefernas mellanposition i organisationen innebär att förväntningar finns från flera nivåer inom organisationen. Syftet med studien är att öka kunskapsbilden och förståelsen för enhetschefers sociala stöd. Jag är intresserad av vad de upplever att de får för socialt stöd i chefsrollen samt vilka stödpersoner de anser är viktigast. Syftet är också att ta reda på vilken betydelse socialt stöd har för enhetscheferna i deras roll som chef.

Avsikten med studien är att undersöka om, och i så fall hur, ett metakognitivt arbetssätt kan förbättra elevers matematiska förståelse och om det också kan öka deras motivation inom matematik. Enligt forskning är metakognition en förutsättning för tänkande, kognition. Närmare 60 gymnasieelever har fått prova på ett metakognitivt arbetssätt. Resultatet av undersökningen visar på en bristande metakognitiv förmåga hos flertalet elever. Det visar också på att det finns ett samband mellan metakognitiv förmåga och hur lustfyllt ämnet är för eleven, hur stort självförtroende eleven har och hur viktigt ämnet Upplevs..