Rädsla och otrygghet på offentliga platser har studerats mycket sedan början av 2000-talet och då främst utifrån ett jämställdhetsperspektiv där kvinnors upplevda otrygghet, oro och rädsla för brott har varit i fokus. Att kvinnor har varit i fokus för trygghetsforskningen är ingen slump då kvinnor i större utsträckning än män historiskt har gett och ger uttryck för sin rädsla och otrygghet på offentliga platser. Trots Sveriges strävan mot ett jämställt samhälle så finns det få svenska studier som tittar närmare på hur män upplever otrygghet på offentliga platser, vilket har gjort att männen i princip har varit exkluderade ifrån svensk trygghetsforskning och trygghetsplanering. Ämnet för uppsatsen är mäns upplevda otrygghet på offentliga platser och syftet är att undersöka mäns upplevelser av otrygghet på offentliga platser, vilka platser som Upplevs som otrygga och varför de Upplevs som otrygga, samt hur dessa platser förhåller sig till de platser där flest brott begås. Syftet är vidare att undersöka hur kvinnor upplever de platser som männen har pekat ut som otrygga för att kunna dra slutsatser kring eventuella skillnader mellan män och kvinnor i upplevelsen av otrygghet.

Ett företags fortlevnad är av stort intresse inte bara för det aktuella företaget utan även för dess intressenter. Utifrån detta har vi som avsikt att beskriva hur och på vilka grunder fortlevnaden i ett företag bedöms och om det finns några specifika företeelser som påverkar denna bedömning. Vi har även som intention att ta reda på vilken syn revisorerna har på bedömningens komplexitet och väsentlighet. Vår undersökning utgår från en deduktiv ansats där vi använt oss av den kvalitativa metoden. Vi har utifrån litteraturen intervjuat sex stycken godkända eller auktoriserade revisorer.

Syftet med denna uppsats var att synliggöra hur pedagoger och elever upplever att arbeta och ingå i en åldersintegrerad klass samt hur föräldrarna till de elever vi har intervjuat, ser på denna organisationsform. I vår undersökning intervjuade vi tio elever och två pedagoger i årskurs 1-3 och 2-3. För att få uppfattningar om hur föräldrarna tycker det är att ha sitt/sina barn i en åldersintegrerad klass, skickade vi ut 36 enkäter med sju frågor. Studien resultat visar att såväl elever som pedagoger och föräldrar upplever det som positivt att arbeta åldersintegrerat. Fördelarna Upplevs vara större än nackdelarna..

Bakgrund: Sverige blir mer och mer ett ma?ngkulturellt land, da? ma?nga av va?rldens la?nder a?r centrum fo?r kulturell globalisering. Detta medfo?r att en sto?rre andel av personer i va?rt land som so?ker sig till ha?lso- och sjukva?rden har utla?ndsk ha?rkomst och da?rmed ett annat spra?k och kultur. Fo?r att kunna tillfredssta?lla dessa patienters grundla?ggande behov och leverera en individanpassad va?rd, beho?vs o?kad kompetens kring kulturella skillnader och likheter.Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa va?rdpersonals erfarenheter av att va?rda patienter med annan kulturell bakgrund.Metod: I litteraturstudien har tio kvalitativa empiriska studier sammansta?llts och analyserats genom en inneha?llsanalys pa? manifest niva?.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur ett belöningssystem som omfattar samtliga anställda i ett företag Upplevs av de anställda i förhållande till företagsledningens syfte med det. Efter en genomgång av relevant teori inom ämnet har vi genomfört en empirisk fallstudie av tryckeriföretaget Åtta.45 där vi intervjuade vd och ekonomichef samt sex anställda. I analysavsnittet jämförs företagsledningens åsikter med de anställdas uppfattning, medan detta relateras till de teorier och begrepp som tidigare presenterats. Våra slutsatser blev att de anställda tycktes relativt väl medvetna om ledningens syfte med belöningssystemet, men systemet tycktes inte ha den inverkan på de anställda som företagsledningen haft för avsikt..

Begreppet autenticitet har under flera års tid undersökts, forskats och diskuterats inom en rad olika forskningsgrenar. Den här studien undersöker begreppets definition samt dess användande inom turismforskningen. Studien ämnar flytta begreppet från forskarna och istället tillåta turisterna själva presentera sina åsikter och tankar kring förhållandet mellan turism och autenticitet. Det här är en av de första studierna som presenterar autenticitet ur svenska turisters perspektiv. Studien är baserad på ett webbaserat frågeformulär där slumpmässigt utvalda respondenter ombads att svara på frågor kring sitt resande och åsikter kring autenticitet.

Det övergripande målet med Idrottslyftet i Sverige och Jugend und Sport i Schweiz är att fler barn och ungdomar ska bli mer fysiskt aktiva. Syftet med studien är att jämföra dessa två verksamheter för att se vilka likheter och skillnader det finns i samarbetet med skolan i Stockholm och i det schweiziska länet Aargau. Mina frågeställningar är följande:Hur skiljer sig dessa verksamheter åt?Hur Upplevs samarbetet med skolan i Stockholm respektive Aargau?Vilka möjligheter finns det för att alla elever kan vara fysiskt aktiva?Uppsatsen är en kvalitativ studie. Jag valde att göra sammanlagt fyra intervjuer för att få en inblick i hur verksamheterna fungerar samt hur de samarbetar mellan skola och förening.

Bakgrund: Femton procent av alla möten inom vården Upplevs som besvärliga av vårdpersonal. Besvärliga möten inom vården har stora följdverkningar, inte bara för patienten utan även för vårdpersonalen. De ?besvärliga? patienterna riskerar att få sämre vård och bemötas med mindre respekt än övriga patienter. Besvärliga patienter är inte någon väl definierad patientgrupp utan karaktäriseras av en mängd olika egenskaper och symptom.

Konkurrensrätt utgör ett svårdefinierat rättsområde. En av de grundläggande orsakerna till detta är att rättsområdet bygger på en ovanligt blandning av juridik och nationalekonomi. Denna uppsats undersöker samspelet mellan dessa två akademiska inriktningar utifrån frågeställningen ?hur stor betydelse har ekonomisk analys och argumentation inom svensk konkurrensrätt?? Frågeställningen undersöks och analyseras på grundval av intervjuer med sju personer verksamma på det svenska konkurrensrättsområdet. Intervjupersonerna består av ekonomer respektive jurister från domstolsväsendet, Konkurrensverket och privata advokatbyråer.

Introduktion: Magnetkameran (MR) har en betydande roll inom medicinsk diagnostik, och används för att upptäcka olika patologier och skador. Trots sina fördelar är den skrämmande och främmande för många patienter. MR Upplevs negativt och associeras med ångest och obehag. Anledningen till detta är patientens okunskap och ibland känslor och uppfattningar som är baserade på andras upplevelser av MR. Röntgensjuksköterskans agerande spelar en viktig roll i detta sammanhang och hennes handlande anknyts till Jean Watsons omvårdnadsteori.

Den här uppsatsen syftar till att undersöka hur företag kan arbeta med konceptet hållbar utveckling samt att analysera hur begreppet Upplevs från ett företags perspektiv. Undersökningen baseras på en fallstudie som genomförts på företaget Kinnarps. Det empiriska material som analysen bygger på har samlats in via användning av fokusgrupps-intervjuer på Kinnarps, och materialet har analyserats vidare genom användning av metoden grundad teori. Under analysen har det synliggjorts vissa paralleller mellan materialet och ekologisk modernisering. Analysen tyder på att företag tenderar att agera i enlighet med ekologisk modernisering då teknisk utveckling ofta Upplevs som lösningar på miljörelaterade problem.

Alneskolans slöjdlärare Sara Edström anser att deras trä- och metallslöjdssal Upplevs som trång, är oändamålsenlig och har brister utifrån de gällande arbetsmiljökraven.Syftet med denna rapport är att slöjdläraren ska få ett underlag som visar hur slöjdsalen kan utformas för att bli effektivare, trevligare och uppfylla gällande lagar och rekommendationer. Underlaget som kom att innehålla en planritning, rivningsritning, rumsbeskrivning och en kostnadsberäkning, ska sedan användas för att få till en verklig förändring av slöjdsalens utformning.Utformningen grundades på boverkets byggregler, arbetsmiljöverkets rekommendationer och slöjdlärarens anvisningar.Resultatet visade att slöjdsalen kan utformas så att den blir mer effektiv, trevligare och säkrare. Till en kostnad av 125 000 kr kan lokalen utformas så att den uppfyller alla regler och rekommendationer samt de flesta av anvisningarna som angivits. .

Personalarbetet har sedan det introducerades i organisationer präglats av ett skiftande fokus och en otydlig ansvarsfördelning. Detta har resulterat i att personalchefers arbetsroll saknar tydliga gränser och ofta slits mellan att vara operativ och strategisk. Tidigare forskning visar att organisationsstrukturen skapar olika hinder och möjligheter för arbetsrollen och dess inflytande i organisationen. Samtidigt saknar personalchefer ofta den makt och prestige som traditionellt sätt finns i en chefsroll, vilket ytterligare bidrar till att skapa en komplexitet i arbetsrollen. Syftet med studien är att utifrån intervjuer med fem decentraliserat organiserade personalchefer skapa kunskap om hur personalchefer upplever sin arbetsroll och sitt inflytande i organisationen.

Titel Hur fakultetsstärkande är plattformar? Ett arbete om vad förändringsprocesser som plattforms- projektinnebär för kommunikation och identitetstillhörighet på Naturvetenskapliga fakulteten Göteborgs universitet.Författare Susanne Fredriksson, Helen Hammargren och Kim LundemoKurs Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap,Institutionen för journalistik, medier och kommunikation vid Göteborgs universitet.Termin Höstterminen 2009Handledare Bengt JohanssonSidantal 63Syfte Syftet är att undersöka om, och i sådant fall hur, bildandet av forskningsplattformar bidrar till medarbetarnas identifikation med Naturvetenskapliga fakulteten.Metod Kvalitativ metod. Respondentintervjuer med 9 stycken anställda på Naturvetenskapliga Fakulteten Göteborgs universitet.Material Nio respondenter som medverkar inom två plattformar. Fördelade på:? Institutionen för matematiska vetenskaper.? Institutionen för fysik.? Institutionen för kemi.? Institutionen för marin ekologi.HuvudresultatVi ser att plattformarna är ett sätt att luckra upp gamla strukturer.

Litteraturstudien tar upp ämnet trygghet, där målet har varit att förklara vad det är som uppfattas som otryggt i de vegetativa miljöerna samt hur vi i dagens samhälle bäst kan arbeta med den angränsande vegetationen till gång- och cykelbanor för att öka tryggheten där. En empiriska studien som gjorts är baserad på tre gång- och cykelstråk i Lomma kommun. Platsernas vegetation har inventerats och problem ur ett trygghetsperspektiv har noterats, och utifrån det har förslag på åtgärder angetts. Den slutsats som kunnat dras är att kontinuerlig skötsel av vegetationen på en plats är ett krav för att kunna behålla en struktur och kvalité som inte Upplevs som otrygg.