Syftet med examensarbetet är att undersöka vilka typer av effekter som uppstår för boende i småhus som ligger i närheten av vindkraftverk. Syftet är också att undersöka vilka konsekvenser närheten till vindkraftverk har på värdet på småhus. Jag försöker framför allt att få svar på frågan huruvida vindkraftverk Upplevs ha en negativ värdepåverkan på småhusfastigheter, samt hur de olika störningarna från vindkraftverk beror av avståndet till bebyggelsen. Metod: Undersökningen avgränsas till att studera effekterna på småhusbebyggelse som ligger i närheten av vindkraftverk. Som en bakgrund till undersökningen presenteras olika fakta och statistik om vindkraft­verk. Den genomförs med hjälp av intervjuer med ägare till småhus vars fastigheter är belägna i närheten av vindkraftverk. Resultaten av intervjuerna jämförs med tidigare undersök­ningar och erfarenheter varefter egna slutsatser dras. Resultat & slutsats: Vindkraftverk står idag för cirka 1,4 % av den totala nettoproduk­ionen av el i Sverige. Andelen har ökat väsentligt under senare år och med tanke på alla pågående projekt och planer på nya vindkraftverk runt om i landet kommer troligen andelen att fortsätta att öka. Vindkraftverken ger visserligen en miljövänlig el-produktion men för bebyggelse i vind­kraftverkens närhet kan de samtidigt upplevas som en miljöstörning.

Syftet med denna studie är att undersöka nödvändigheten, och nyttan av, dyslexi- och dyskalkylidiagnos hos elever i åldersgruppen 11-16 år, samt att belysa vilken roll specialpedagogen har i sammanhanget. Genom att beskriva hur föräldrar och lärare som initierat utredningen upplever förändringen som dyslexi- och dyskalkylidiagnosen medfört, har vi för avsikt att undersöka behovet av en diagnos. Vi vill dessutom jämföra upplevelsen av vilka möjligheter till hjälp dyslexi- respektive dyskalkylidiagnos medför.Arbetet ger en översikt kring tidigare forskning om dyslexi och dyskalkyli, men också kring upplevelsen hos elever, föräldrar och pedagoger med erfarenhet av diagnoserna.Med hjälp av semistrukturerade intervjuer har vi samlat in data av kvalitativ art som sedan bearbetats med en fenomenologisk ansats. Vi har genomfört sju intervjuer med föräldrar och pedagoger som tagit initiativ till dyslexi eller dyskalkyliutredning, pedagoger med erfarenhet av dyslexi, tre föräldrar med erfarenhet av dyslexi och två föräldrar med erfarenhet av dyskalkyli. Våra teoretiska utgångspunkter, kring lärande, identitetsutveckling samt maktpåverkan samt tidigare forskning har legat till grund för analysen av resultatet.Sammanfattningsvis pekar resultatet från studien på att specialpedagogen har en viktig roll i bemötandet och anpassning av läromedel för alla elever i behov av stöd.

Hållbar utveckling är en viktig fråga för samhället där företag har en betydande roll vad gäller arbetet med att möta framtida utmaningar. Miljöpåverkan, fattigdom och finansiella kriser är några problem som samhället, företag och konsumenter blivit medvetna om och tillsammans kan göra en insats för. Företag är stora aktörer runt om i världen och därför är det viktigt ta ansvar, varför studien ämnar uppmärksamma insatser företag gör.Ett hjälpmedel för att mäta och kommunicera hållbar utveckling är riktlinjerna som Global Reporting Initiative (GRI) bistår med. I Sverige är det ännu endast lagstadgat för statliga bolag att redovisa sitt hållbarhetsarbete. Trots detta är tillämpningen av dessa riktlinjer bland svenska börsnoterade företag hela 91 procent.

Hur uppfattas Nespressos varumärke av deras konsumenter? Hur skiljer sig konsumenternas uppfattningar ifrån Nespressos uppfattningar om sig själva? Upplevs varumärket som det är tänkt att göra? Anser konsumenterna att Nespressos lyckats med sitt varumärkesarbete? Att arbeta med varumärkesuppbyggande process kan anses vara omfattade och komplext. Varumärkesarbete består av flera olika delar som måste samspela och arbeta för att skapa en helhet. Reklam är även en viktig del i att skapa mening i konsumenternas medvetande. Detta utgör utgångspunkten för denna uppsats.

Transplantation är idag etablerad behandling vid leversvikt och njursvikt med mycket goda resultat gällande överlevnad. För patienten är det dock en stor omställning att lida av en livshotande sjukdom och i nästa stund ha fått någon annan människas organ som gör det möjligt att leva. Den nya livssituationen ställer stora krav på patientens anpassningsförmåga då behandlingen med immundämpande mediciner orsakar en mängd konsekvenser i det dagliga livet och hälsotillståndet. För att kunna hjälpa patienten i deras återhämtningsprocess måste vi som sjuksköterskor ta del av människans livsvärld där patienters upplevelser och erfarenheter har en central roll. Syftet med denna uppsats är att beskriva människors upplevelser av att leva med en ny njure eller lever under de första åren efter transplantationen. Metoden är en litteraturstudie som utgår ifrån evidensbaserad omvårdnad med grund i analys av kvalitativ forskning eftersom patienters upplevelser av sin situation skall beskrivas.

SAMMANFATTNINGDetta examensarbete är baserat på en uppgift från Small Domestic Appliances (småhushållsprodukter) på Electrolux. Arbetet har handlat om att få in mer naturliga materialmed ?premium? känsla i deras produkter, annat än plast och rostfritt stål.Materialundersökningen har inkluderat: glas, trä, keramik och dekorativa tillämpningarför metall och plast. Hur en användare upplever ett material har också undersökts.Information har samlats in i två undersökningar; en om trender, marknad ochkonkurrenter samt en om material, leverantörer, tillverknings- och ytbehandlingsmetoder.Tre subjektiva test har gjorts på taktilitet för att få reda på hur vissa material Upplevs avanvändare. Testerna utfördes med hjälp av materialprover, frågeformulär ochtestpersoner.Ett objektivt test på friktion utfördes också där friktionskoefficienten mellan ett materialsyta och fingertopparna räknades ut.

Flexibilitet har blivit synonymt med det moderna arbetslivet och något som både individer och organisationer eftersträvar. Till skillnad mot tidigare forskning som främst studerar flexibiliteten ur ett organisationsperspektiv är fokus här individens uppfattning och hantering av flexibla arbetsvillkor. Studiens syfte är att undersöka hur forskare, verksamma i en akademisk miljö med en lång tradition av flexibla arbetsvillkor, upplever arbetslivets flexibilitet och hur de hanterar den. Uppsatsens frågeställningar är: Hur fria och flexibla är forskare? Vilka begränsningar upplever forskare i arbetet? Vilka krav ställs på forskare i arbetet? Hur upplever forskare flexibilitet i arbetet? Hur förhåller sig forskare till flexibilitet i arbetet?Studien har en kvalitativ ansats och baseras på sju intervjuer med forskare på olika nivåer.

Bakgrund: Sverige blir mer och mer ett ma?ngkulturellt land, da? ma?nga av va?rldens la?nder a?r centrum fo?r kulturell globalisering. Detta medfo?r att en sto?rre andel av personer i va?rt land som so?ker sig till ha?lso- och sjukva?rden har utla?ndsk ha?rkomst och da?rmed ett annat spra?k och kultur. Fo?r att kunna tillfredssta?lla dessa patienters grundla?ggande behov och leverera en individanpassad va?rd, beho?vs o?kad kompetens kring kulturella skillnader och likheter.Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa va?rdpersonals erfarenheter av att va?rda patienter med annan kulturell bakgrund.Metod: I litteraturstudien har tio kvalitativa empiriska studier sammansta?llts och analyserats genom en inneha?llsanalys pa? manifest niva?.

Flexibilitet har blivit synonymt med det moderna arbetslivet och något som både individer och organisationer eftersträvar. Till skillnad mot tidigare forskning som främst studerar flexibiliteten ur ett organisationsperspektiv är fokus här individens uppfattning och hantering av flexibla arbetsvillkor. Studiens syfte är att undersöka hur forskare, verksamma i en akademisk miljö med en lång tradition av flexibla arbetsvillkor, upplever arbetslivets flexibilitet och hur de hanterar den. Uppsatsens frågeställningar är: Hur fria och flexibla är forskare? Vilka begränsningar upplever forskare i arbetet? Vilka krav ställs på forskare i arbetet? Hur upplever forskare flexibilitet i arbetet? Hur förhåller sig forskare till flexibilitet i arbetet?Studien har en kvalitativ ansats och baseras på sju intervjuer med forskare på olika nivåer.

Ungdomsarbetslöshet är problem för den drabbade individen och för samhället. Ungdomarsom hamnar utanför arbetsmarknaden har svårare att ta sig tillbaka igen och de risker ett liv i utanförskap med dålig ekonomi och försämrad psykisk hälsa. En stark känsla av sammanhang är en skyddsfaktor mot svåra livshändelser såsom arbetslöshet. Syftet med studien var att med hjälp av Antonovskys (1991) teori om känsla av sammanhang öka kunskapen om huruvida unga vuxnas emotionella välbefinnande påverkas av situationen som arbetssökande och inskrivna i det arbetsmarknadspolitiska programmet Jobbgarantin för ungdomar. Vidare ärsyftet att belysa vilka tankar kring och strategier för framtiden dessa unga vuxna har, och om det går att se en koppling mellan olika förhållningssätt till framtiden och individens känsla av sammanhang.Detta resulterade i en kvalitativ studie med en fenomenologisk och till viss del deduktivansats.

Idag pratas det väldigt mycket om trygghet. Överallt ska det vara tryggt. Vi vill vara anonyma, men vi vill alltid att någon ska se oss för att vi ska känna oss trygga. Därför ökar beståndet av t ex. övervakningskameror.

Intresset för den mänskliga utvecklingen och gränsövergripande samarbeten har mer eller mindre, funnits genom alla epoker i vår historia. Det har nu tagit en ny vändning i och med Bolognaprocessen. Dess övergripande syfte är att stärka Europa ? som utbildningskontinent ? men även att öka mobiliteten och underlätta för lärare och studenter.Vårt arbete inriktar sig på lärare vid Högskolan i Halmstad och deras uppfattningar av processen samt hur den har anammats av lärarna. Vi ger en bakgrund till Bolognaprocessen och de mål Regeringen satt upp i Ny värld ? ny högskola (2004/05:162).

Syftet med detta arbete är att försöka ge en inblick i hur utvecklingssamtalet Upplevs av personer med olika anknytningar till skolan. Personerna i frågan består utav vårdnadshavare och lärare. Arbetet kommer att skildra vad vårdnadshavarna upplevt och hur de vill att ett utvecklingssamtal ska gå till. Det tas även upp hur utvecklingssamtalen har utvecklats genom tiderna och vilken roll det har nu i skolan. Mina avsikter med detta arbete är även att se vad de olika styrdokumenten säger om utvecklingssamtal.

Utbildning på anstalt har de senaste åren fått ett rejält uppsving i och med kriminalvårdens nyetablerade klientutbildning i form av lärcentrum på anstalterna. Denna studie kartlägger hur dessa studier organiseras, och har utförts med hjälp av intervjuer med både lärare och studerande. Studien har utförts ur ett relationellt perspektiv och verksamheten synas via individ- grupp- och organisationsnivå. Det beskrivs hur tiden på anstalt Upplevs för klient och hur motivation styr deltagandet i utbildningen, samt hur undervisningsformen ställer krav på lärarrollens olika egenskaper. Avslutningsvis redovisas utvecklingsförslag avseende verksamheten och vägar att nå de intagna som för närvarande inte deltar i studier..

Förekomsten av långvariga smärtor i befolkningen ligger på 40-50 procent och åtminstone en fjärdedel av de drabbade har svårigheter att leva med sin smärta. Förekomsten av långvarig generaliserad smärta eller chronic widespread pain (CWP) är ungefär 7 procent och det är ungefär dubbelt så vanligt hos kvinnor som hos män. Syfte Syftet med studien är att beskriva unga personers upplevelser av att leva med långvarig generaliserad smärta och deras syn på sin rehabilitering Metod Multipla fallstudier gjordes med kvalitativa intervjuer.I studien ingick 10 unga patienter mellan 18-23 år med generaliserad smärta. Patienterna skall ha fått en diagnos eller ha genomgått en smärtutredning vid smärtrehab på Sunderby sjukhus. Intervjuerna gjordes utifrån en intervjuguide, bestående av öppna frågor.