Förekomsten av långvariga smärtor i befolkningen ligger på 40-50 procent och åtminstone en fjärdedel av de drabbade har svårigheter att leva med sin smärta. Förekomsten av långvarig generaliserad smärta eller chronic widespread pain (CWP) är ungefär 7 procent och det är ungefär dubbelt så vanligt hos kvinnor som hos män. Syfte Syftet med studien är att beskriva unga personers upplevelser av att leva med långvarig generaliserad smärta och deras syn på sin rehabilitering Metod Multipla fallstudier gjordes med kvalitativa intervjuer.I studien ingick 10 unga patienter mellan 18-23 år med generaliserad smärta. Patienterna skall ha fått en diagnos eller ha genomgått en smärtutredning vid smärtrehab på Sunderby sjukhus. Intervjuerna gjordes utifrån en intervjuguide, bestående av öppna frågor. Intervjuerna spelades in på band, transkriberades och analyserades via en manifest innehållsanalys. Resultat Analys av materialet gällande frågeställningen att leva med långvarig generaliserad smärta- hur Upplevs det resulterade i följande 6 kategorier, hur smärtan påverkar vardagen, omgivningens reaktioner och bemötande, att vara ung fördelar/nackdelar, strategier för att hantera sin situation och betydelsen av diagnostiseringen.

Ungdomars språkbruk är ständigt i opposition mot vuxenvärlden. Vuxna har i alla tider förfasat sig över ungdomars språk och i dagens debatt finns uppfattningar om att bruket av grova skällsord, framförallt de av sexuell art, ökar bland ungdomar. Att undersöka ungdomars språk, t.ex. skällsordsbruket, kan vara ett sätt att se nya normer och värderingar växa fram.Syftet med denna undersökning är att undersöka hur flickor på gymnasiet uppfattar och använder skällsord för att jämföra hur deras bruk ser ut jämfört med det de upplever som vanligt bland ungdomar. Syftet har också varit att undersöka om flerspråkighet påverkar uppfattningar om och bruk av skällsord.

SyfteVårt syfte är att undersöka och beskriva hur olika utslussningsformer Upplevs av både frivårdsinspektörer och klienter samt att ta reda på om intentionerna bakom de olika utslussningsformerna uppfylls.Frågeställningar:Hur Upplevs dessa olika former av frivårdsinspektörer och klienter?Bidrar de olika utslussningsformerna till återanpassning i samhället?Vilka för- och nackdelar medför dessa utslussningsformer?Denna studie är kvalitativ och syftar till upplevelser kring kriminalvårdens olika utslussningsformer. Utslussning innebär en förenkling av övergångar mellan fängelse och frigivning och ges ibland en bred definition där alla åtgärder som ska bidra till att den dömda ska kunna leva ett liv som är anpassat till samhället utan kriminalitet ingår. Utslussningsåtgärderna finns idag i fyra olika former, vilka är frigång, vårdvistelse, vistelse i halvvägshus samt utökad frigång. Dessa former syftar till att fungera som ett komplement till varandra så att de intagna kan få individuellt anpassade utslussningar.I studien framgick vikten av relationer till familj och vänner som en viktig faktor till en lyckad utslussning och motivation och viljan till förändring var en annan faktor som framgick.

Studien söker svar kring hur undervisning i kampsport Upplevs av vuxna kvinnor och om kampsportsträning kan ha en relevans för socialt arbete för kvinnor som målgrupp. Studien undersöker vilka val som gjorts av kvinnorna i samband med att de valde att börja träna kampsport och vilka upplevda effekter de har lagt märke att träningen leder till för deras egen del. Slutligen diskuteras vilka sociala verksamheter som kan tänkas ha nytta av kampsportsträning i sin verksamhet och vilka överväganden som då bör beaktas..

Syfte: Syftet är att inom en given grupp individer undersöka hur olika former av belöningar och arbetsplatsrelaterade faktorer Upplevs som motiverande på en arbetsplats. Studien kommer att genomföras inom ett tillverkande industriföretag som tillämpar ett osedvanligt omfattande belöningssystem, vilket möjliggör att inom en och samma population studera hur ett flertal former av belöningar samt arbetsplatsrelaterade faktorer Upplevs som motiverande. Med dessa förutsättningar till stöd för vårt syfte vill vi dels komplettera tidigare kunskaper kring motivation inom organisationer och hur effektiva belöningssystem bör utformas, men även bidra med ny kunskap kring hur upplevelsen av studerade belöningar samt arbetsplatsrelaterade faktorer förhåller sig till varandra. Metod: Denna studie bygger på en enkätundersökning genomförd bland samtliga 158 anställda inom ett företag med ett omfattande belöningssystem i södra Sverige. En intervju med koncernens vice VD och HR-chef har genomförts för att få en förståelse kring det aktuella belöningssystemet och eventuellt finna förklaringar eller delförklaringar till enkätundersökningens resultat.

Bakgrund: Palliativa patienter finns i många vårdmiljöer. Palliativ vård definieras av WHO som ett förhållningssätt med fokus på symtomlindring och skapande av god livskvalitet för patienter med livshotande sjukdom då kurativ behandling inte längre är möjlig. Tidigare forskning kring sjuksköterskors upplevelser av att arbeta med palliativ vård på vårdboenden uppmärksammar att det är ett utvecklande arbete samtidigt som det finns vissa svårigheter i sjuksköterskerollen. Syfte: Belysa sjuksköterskors upplevelse av mötet med patienter i palliativt skede samt faktorer som påverkar deras arbete med palliativ omvårdnad på vårdboenden. Vilka faktorer Upplevs som underlättande respektive försvårande? Metod: Kvalitativa semistrukturerade intervjuer med åtta sjuksköterskor som arbetar på vårdboende inom Malmö stad.

Bakgrund: Femton procent av alla möten inom vården Upplevs som besvärliga av vårdpersonal. Besvärliga möten inom vården har stora följdverkningar, inte bara för patienten utan även för vårdpersonalen. De ?besvärliga? patienterna riskerar att få sämre vård och bemötas med mindre respekt än övriga patienter. Besvärliga patienter är inte någon väl definierad patientgrupp utan karaktäriseras av en mängd olika egenskaper och symptom.

sammanfattning:Syftet är att redogöra för hur flickor inom tekniska utbildningar upplever att de blirbehandlade och bemötta av sina klasskamrater och andra de träffar inom skolans värld.Att belysa hur skolsituationen Upplevs utifrån jämställdhetsperspektivet är en av aspekterna.Ett intressant resultat som framkommit är att tjejerna inte verkar uppleva sig så illabehandlade som man tydligt får indikationer om att de i själva verket är, eller är det så att deär så vana att ta hänsyn till manligheten att man finner det naturligt att bli behandlad på dettasätt. Om man kunde få svar på om det finns något som inte gjorts för att underlätta för tjejer imansdominerade utbildningar..

Syftet med denna kvalitativa intervjustudie var att ge en bild av varför några föräldrar väljer att resa från Sverige, och en skola för alla, till Thailand och placerar sina barn i en svensk privatskola där. I intervjuerna ville jag få reda på hur den svenska privatskolan i Thailand Upplevs av lärarna, skolans ledning men framför allt av föräldrarna i jämförelse med deras erfarenheter av skolan i Sverige..

Morgon-tv är ett fenomen som dök upp i Sverige för första gången 1992. Det är ett format som ramar in morgonens nyheter och barnprogram med debatter, intervjuer och featurematerial i soffmiljö. Det finns två huvudsakliga morgonprogram i Sverige, Nyhetsmorgon på TV4 och Gomorron Sverige på SVT. Syftet med den här studien är att utforska tittarens tankar och funderingar kring morgon-tv i Sverige, det vill säga på vilket sätt tittaren använder sig utav det och hur de båda morgonprogrammen uppfattas av tittarna. Grunden till studien är våra egna tankar kring varför vi har två snarlika morgon-tv program i Sverige och hur de profilerar sig gentemot varandra.

INTRODUKTION Sverige tar emot en stor andel flyktingar och flera kommer till glesbygd. Ett bra mottagande är avgörande för flyktingarnas hälsa. De har rätt till hälsoundersökning, akut sjukvård samt sjukvård som inte kan vänta. Kulturella skillnader innebär utmaningar för vården och distriktssköterskorna som möter flyktingarna.SYFTE Syftet med studien var att undersöka distriktssköterskors upplevelser av faktorer som påverkar mötet med flyktingar på hälsocentraler utan specifik flyktingmottagning i glesbygd.METOD Studien genomfördes med kvalitativ design. Åtta distriktssköterskor med erfarenhet av flyktingmottagande i glesbygd valdes ut och intervjuades.

Bakgrund: Femton procent av alla möten inom vården Upplevs som besvärliga av vårdpersonal. Besvärliga möten inom vården har stora följdverkningar, inte bara för patienten utan även för vårdpersonalen. De ?besvärliga? patienterna riskerar att få sämre vård och bemötas med mindre respekt än övriga patienter. Besvärliga patienter är inte någon väl definierad patientgrupp utan karaktäriseras av en mängd olika egenskaper och symptom.

Mitt projekt har handlat om att gestalta en skola som ska utstråla harmoni. Samtidigt vill jag att den ska upplevas spännande och lekfull. Skolans system är ordnat, tydliga riktningar och har influenser från klassiska skolor.Byggnaden har en introvert sida och en extrovert. Den extroverta är glasad och riktar sig mot grönområdet vilket var en utgångspunkt i projektet, att skolans elever ska ha en utsikt på natur. Den extroverta sidan vinklar sig runt parken, likt en människa som omfamnar.På motsats sida finner man dess kontrast, en introvert fasad.

Bakgrund: Som sjuksköterska består en stor del av arbetet i att bemöta människor. Det har visat sig att då bemötandet Upplevs som sämre, så Upplevs även övriga omvårdnaden som dålig. En förutsättning för att kunna ge ett gott bemötande är att ha reflekterat över begreppets innebörd och funderat på vilka faktorer som påverkar bemötandet så att det blir gott, respektive sämre. Syfte: Studiens syfte var att undersöka vad blivande sjuksköterskor i termin sex anser är ett gott/sämre bemötande samt orsakerna till varför bemötandet blir gott eller sämre. Metod: Tolv sjuksköterskestudenter intervjuades i fokusgrupper och kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera data.

Studiens syfte är att se hur gymnasielärare på en skola i Västsverige ser på kulturell mångfald och hur de arbetar med det. Vi försöker även klargöra för begreppet intersektionalitet och användningen av det synsättet. Undersökningen bygger på en kvalitativ metod och insamlandet av material grundas på en semistrukturerad intervjuguide. Sju gymnasielärare intervjuades med spridda ämnesförankringar och verksamhets år. Resultatet av hur lärarna tolkar kulturell mångfald mynnade ut i etnicitet eftersom skolan Upplevs segregerad av informanterna.