Antalet arbetslösa ungdomar är stort i dagens samhälle. Det finns många åtgärder som bedrivs av landets kommuner som riktar sig till unga arbetslösa socialbidragstagare, men det finns för lite kunskap om dessas innehåll och resultat, samt om hur deltagandet i dessa åtgärder Upplevs av ungdomarna själva.Syftet med denna studie är att få en ökad förståelse för vilka komponenter som deltagare iungdomsprojekt anser vara viktiga och varför. Vi vände oss till deltagare i projektet Green Team,som riktades mot långtidsarbetslösa ungdomar mellan 21 ? 25 år och som finansierades avstadsdelen Angered. Projektets syfte var att höja ungdomarnas sociala kompetens för att underlätta deras etablering på arbetsmarknaden.

Syfte:Studiens syfte var att utifrån aspekterna stress, nervositet och ängslan/oro undersöka om idrottsutövaren upplever dessa känslotillstånd som positivt eller negativt för prestationen.Studiens frågeställningar var: Hur kan positiv och negativ stress/nervositet upplevas påverka prestationen hos manliga ishockeyjuniorer? På vilket sätt upplever de manliga ishockeyjuniorerna att människor i omgivningen påverkar deras stress-/nervositetsnivå? Vad Upplevs påverka prestationen mest positivt och negativt; somatisk oro, kognitiv oro eller tankar rörande självförtroende? Hur är de relaterade till varandra? Vad Upplevs påverka prestationen mest; positiv eller negativ feedback? Vad händer med prestationen vid positiv/negativ oro?Metod:Metod som valdes till denna studie var dels ett påståendeformulär, CSAI-2R, (som undersöker hur olika känslotillstånd Upplevs påverka prestationen) samt intervjuer. Formuläret låg till grund för intervjuerna, som studiens största tyngd lades på.Undersökningspersonerna var män i åldrarna 17-21 och spelade ishockey i ett juniorlag på elitserienivå. Påståendeformuläret fylldes i av 18 personer och av dessa valdes fyra stycken ut för intervju beroende på svar som av oss ansågs intressanta för studien. Kontakt med denna klubb togs via e-post och tillgång till J20-laget gavs.Sökningar efter relevant litteratur till bakgrundsdelen genomfördes i Idrottshögskolans bibliotekskatalog.Resultat och slutsats:Hela undersökningsgruppens resultat av påståendeformuläret kommer ej att redovisas.

Växtförädlingen av jordgubbar i Sverige började på 1920-talet och då började sorter tas fram som skulle passa till det Svenska klimatet. Det svenska klimatet innebär långa dagar och svala nätter. Detta sägs ge upphov till söta och goda jordgubbar. Det finns dock många egenskaper som påverkar den slutliga smaken på bäret. Smaken av jordgubbe som Upplevs vid förtäring av bäret påverkas av många faktorer. Hur bäret kommer smaka grundas redan vid sortvalet innan plantering.

Idag är diskussionen om revisorers oberoende och analysmodellen mycket aktuell. Oberoendefrågorna har förts fram i rampljuset efter tätt duggade skandaler, både internationellt och nationellt, där bland annat Enron ? skandalen påträffats. Lagen om analysmodellen infördes i årsskiftet 2001/2002, där syftet med införandet av analysmodellen är att eliminera hotet mot att revisorn kan genomföra en objektiv revision.Nu när det har gått ett par år sedan analysmodellen infördes, är vårt syfte med denna uppsats att undersöka hur analysmodellen Upplevs idag. För att kunna uppfylla vårt syfte har vi byggt vår undersökning på både en kvalitativ och kvantitativ studie, där den kvalitativa delen består av byråernas åsikter genom att de får besvara vår enkät med egna ord.

Syfte: Syftet är att inom en given grupp individer undersöka hur olika former av belöningar och arbetsplatsrelaterade faktorer Upplevs som motiverande på en arbetsplats. Studien kommer att genomföras inom ett tillverkande industriföretag som tillämpar ett osedvanligt omfattande belöningssystem, vilket möjliggör att inom en och samma population studera hur ett flertal former av belöningar samt arbetsplatsrelaterade faktorer Upplevs som motiverande. Med dessa förutsättningar till stöd för vårt syfte vill vi dels komplettera tidigare kunskaper kring motivation inom organisationer och hur effektiva belöningssystem bör utformas, men även bidra med ny kunskap kring hur upplevelsen av studerade belöningar samt arbetsplatsrelaterade faktorer förhåller sig till varandra. Metod: Denna studie bygger på en enkätundersökning genomförd bland samtliga 158 anställda inom ett företag med ett omfattande belöningssystem i södra Sverige. En intervju med koncernens vice VD och HR-chef har genomförts för att få en förståelse kring det aktuella belöningssystemet och eventuellt finna förklaringar eller delförklaringar till enkätundersökningens resultat.

Flexibilitet har blivit synonymt med det moderna arbetslivet och något som både individer och organisationer eftersträvar. Till skillnad mot tidigare forskning som främst studerar flexibiliteten ur ett organisationsperspektiv är fokus här individens uppfattning och hantering av flexibla arbetsvillkor. Studiens syfte är att undersöka hur forskare, verksamma i en akademisk miljö med en lång tradition av flexibla arbetsvillkor, upplever arbetslivets flexibilitet och hur de hanterar den. Uppsatsens frågeställningar är: Hur fria och flexibla är forskare? Vilka begränsningar upplever forskare i arbetet? Vilka krav ställs på forskare i arbetet? Hur upplever forskare flexibilitet i arbetet? Hur förhåller sig forskare till flexibilitet i arbetet?Studien har en kvalitativ ansats och baseras på sju intervjuer med forskare på olika nivåer.

Antalet arbetslösa ungdomar är stort i dagens samhälle. Det finns många åtgärder som bedrivs av landets kommuner som riktar sig till unga arbetslösa socialbidragstagare, men det finns för lite kunskap om dessas innehåll och resultat, samt om hur deltagandet i dessa åtgärder Upplevs av ungdomarna själva.Syftet med denna studie är att få en ökad förståelse för vilka komponenter som deltagare iungdomsprojekt anser vara viktiga och varför. Vi vände oss till deltagare i projektet Green Team,som riktades mot långtidsarbetslösa ungdomar mellan 21 ? 25 år och som finansierades avstadsdelen Angered. Projektets syfte var att höja ungdomarnas sociala kompetens för att underlätta deras etablering på arbetsmarknaden.

För individer med parodontal sjukdom är egenvården betydelsefull för en bättre prognos. Förebyggande åtgärder kan behöva ses i ett större sammanhang om det ska vara möjligt att främja tandhälsa eller förhindra fortsatt tandsjukdom. En insikt i patientens upplevelser och syn på sin förbättrade egenvård kan vara värdefull för att bättre förstå vad som behöver hända för att det ska ske en förflyttning mot en bättre hälsa. Syftet var att beskriva innebörden av ett upplevt förbättrat munhälso¬relaterat beteende sett utifrån ett patientperspektiv. Studiepopulation & metod: Deskriptiv fenomenologisk metod (Giorgi) valdes för insamling och analys av data.

Denna uppsats handlar om dramapedagogik med personer inom äldreomsorgen. Syftet med arbetet är att ta reda på vilka känslor som Upplevs och ges uttryck för när personer inom äldreomsorgen får arbeta med drama. Frågeställningarna har varit följande: Vilka känslor konkretiseras i mötet med drama? Hur kan drama uppmuntra deltagarna att våga uttrycka sina känslor? Hur påverkar deltagarna varandra när de arbetar med olika dramaövningar? Vilka upplevelser och tankar tar deltagarna med sig efter fem dramaträffar?.

Syftet med studien är att undersöka vilka faktorer som inverkar på personalens relation till brukarna på ett korttidshem för flerfunktionshindrade ungdomar och unga vuxna, samt att granska hur dessa faktorer influerar varandra. Data har insamlats i huvudsak genom djupintervjuer men också utifrån ett självetnografiskt förhållningssätt. Analysmetoden som använts är Grounded Theory. Resultatet av studien visar att vårdpersonalens relation till brukarna kan kopplas till den nivå av relationell trygghet som Upplevs gentemot brukarna på korttidshemmet. Den relationella tryggheten påverkas i sin tur av vårdgivarens personlighet, det upplevda relationella djupet mellan vårdgivaren och brukaren, samt graden av upplevd arbetsrelaterad stabilitet.

Mitt syfte med denna undersökning är att, genom en kvalitativ ansats, få en upplevelse samt ökad förståelse om chefskapet, i min undersökning representerade av enhetschefer, samt hur denna roll som chef Upplevs. Min frågeställning berör dels hur de själva ser sin position ur ett rollperspektiv, men även vad de hade för förväntningar innan tillträdandet av chefspositionen. Den berör även liknelser och skillnader i förväntningarna och den faktiska verkligheten, samt hur förväntningarna motsvarade denna, när de väl hade börjat arbeta i sin position.Frågeställningen tar även upp hur cheferna upplever sin roll gentemot den underordnade personalgruppen samt de överordnade cheferna.Jag har valt en kvalitativ ansats i denna undersökning, eftersom mitt syfte hänger samman med att få en ökad förståelse samt att sträva efter att bilda sig en uppfattning av intervjuobjektens livsvärld angående frågeställningen. När jag tolkade materialet använde jag mig av det hermeneutiska synsättet, eftersom detta fokuserar på just tolkning och förståelse av innebörden i texter. Vidare har jag en deduktiv ansats, där jag utgår från en del tidigare forskning samt valda teorier som berör mitt område, exempelvis rollteorier, som jag sedan kopplar till mitt material i analysen.Ur mitt resultat kunde man främst utröna att de flesta av respondenterna upplevde sin roll som komplex.

När det gäller utbildning är det den akademiska basen som Upplevs vara viktig för hur man arbetar. Med detta menas att man har fått en grundläggande allmänbildning och man har lärt sig att handskas med stora mängder information. Men det faktum att man har en akademisk utbildning spelar inte stor roll för om man upplever sig arbeta strategiskt eller operativt. Förmågan att uttrycka sig i tal och skrift samt att vara pedagogisk upplever flera av respondenterna vara kunskaper som de lärt sig genom utbildning och som påverkar sättet de arbetar. Det är också erfarenhet i kombination med utbildning som Upplevs spela roll för hur man arbetar.

Syftet med denna studie är att försöka ge en bild av faktorer som påverkar mellanmänskliga möten i skolvardagen. Studien har fokus på relationen barn ? pedagog. Fokus finns på hur blivande specialpedagoger upplever och beskriver pågående samspel där barn känslomässigt berör sin omgivning. De egna känslorna som dessa samspel väcker hos de blivande specialpedagogerna lyfts fram.

Bakgrunden till denna rapport ligger i hur arkitekturkonsten genom tiden behandlat dagsljuset med sto?rsta precision fo?r att pa? ba?sta sa?tt ta tillvara pa? dess kvalite?er, och hur den tekniska revolutionen med artificiell belysning idag pa?verkat va?rt sa?tt att behandla dagsljus.Syftet med studien a?r att bidra till kunskapen om hur dagsljusinsla?ppet pa?verkar upplevelsen av ett rum. Ma?let a?r att klargo?ra hur dagsljusinsla?ppets proportioner och placering pa?verkar hur det infallande ljuset upptra?der i rummet och hur det inverkar pa? hur rummet Upplevs. Studien a?r ta?nkt att kunna anva?ndas av planerare fo?r att i trivsamhetssyfte skapa ett sa? bra dagsljusinsla?pp som mo?jligt.

Olika miljöer inbjuder till vissa sätt att föra sig, vissa sätt att välja sina ord och sina samtalsämnen. Det grundläggande syftet med den här studien är att få en fördjupad förståelse för hur en plats påverkar det som är och bildas där: människor, möten och kunskap.Undersökningen är en etnografisk studie som handlar om vad det är som utspelar sig i en bildsal, hur miljön Upplevs och erövras av eleverna. Med stöd i kunskapsfilosofiska, i första hand sociokulturella och fenomenologiska teorier, försöker jag att få en större insikt i förutsättningar för lärande, handling, upplevelse och hur platsen inverkar på allt detta.Jag har i uppsatsen arbetat parallellt med text och gestaltning. Mitt material består av intervjuer, fältobservationer och visuellt i form av film, skisser och fotografi. Utgångspunkten i arbetet är att kunskap skapas i mötet och att rummet ger olika möjligheter för aktivitet och möten.Den gestaltande delen av uppsatsen är en undersökning av vad det är som är ett möte och vad dess förutsättningar är.