Bakgrund: I Sverige insjuknar cirka 300 barn ochungdomar, 0-18 år i någon cancerform. När ett barn drabbas av cancer ochbehandlas på sjukhus antas familjen hamna i en livskris. Det är en traumatiskupplevelse för barn att vara sjuka och ligga på sjukhus, alla barn reagerarolika.. Omvårdnaden ska ta hänsyn till barnets totala situation samt baseras påbarnets och familjens Upplevelser.Syfte: Studiens syfte var att belysa familjens Upplevelseroch behov när ett barn drabbas av cancer och vårdas på sjukhus.Metod: Systematisk litteraturstudie där elvaartiklar kvalitetsgranskades och analyserades med en induktiv ansats.Resultat: Resultatet visade fem olika temanutifrån familjens påtalade behov och Upplevelser; behov av information, kaos ivardagen, behov av kontinuitet/tillgänglighet, behov av stöd samt Upplevelserav hopp/hopplöshet.Slutsats: Det mest centrala fyndet var attfamiljerna lyfte fram ett behov av information samt ett behov av stöd frånvårdpersonal. Familjerna beskrev vikten av att ses som en helhet..

Bakgrund: Kvinnor som lider av polycystiskt ovarialsyndrom (PCOS) upplever ofta utmaningar i sin v?rd och behandling p? grund av bristande kunskap och empati fr?n sjukv?rdspersonalen. Detta kan leda till sen diagnos och negativa Upplevelser av v?rden. Syfte: Syftet med litteratur?versikten ?r att unders?ka hur kvinnor med PCOS upplever sjukv?rdpersonalens bem?tande. Metod: En litteratur?versikt genomf?rdes med fokus p? kvalitativa studier som unders?kte kvinnors Upplevelser av v?rden vid PCOS. Data samlades in genom s?kningar i databaser och inkluderade tio relevanta artiklar som analyserades och kategoriserades enligt en systematisk metod. Huvudfynd: Resultaten visade att kvinnor med PCOS upplevde brist p? kunskap och empati hos sjukv?rdspersonalen, vilket ledde till sen diagnos och negativa Upplevelser av v?rden. Vissa kvinnor k?nde sig v?l bem?tta och st?ttade av v?rden, medan andra upplevde bristande empati och k?nslom?ssig distans fr?n v?rdpersonalen. Slutsatser: Studien pekar p? behovet av f?rb?ttrings?tg?rder inom h?lso- och sjukv?rden f?r att ?ka kunskapen om PCOS bland sjukv?rdspersonal och f?rb?ttra bem?tandet av patienter med denna sjukdom.

Människan är byggd för fysisk aktivitet. Regelbunden fysisk aktivitet påverkar kroppen positivt. Muskelmassan minskar med åldern vilket medför minskad muskelstyrka. Detta leder ofta till att de vardagliga sysslorna blir mer ansträngande än tidigare. Studier har visat att den funktionella förmågan och livskvaliteten kan förbättras genom fysisk aktivitet.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva personers Upplevelser av att leva med amputerat ben. 11 vetenskapliga artiklar analyserades med manifest innehållsanalys. Analysen resulterade i fem kategorier; att inte vara hel som människa och uppleva kroppen som främmande; att bli begränsad i aktiviteterna; att vara beroende av stöd och hjälp från andra; att känna rädsla för att bli dömd av andra; att återanpassa sig till det dagliga livet efter amputationen. Litteraturstudien visade att personer med amputerat ben upplevde att behovet av stöd var viktigt, att det dagliga livet blev begränsat och att de upplevde sig stigmatiserade av andra människor. Det framkom även att de upplevde fantomkänslor och fantomsmärtor.

Bakgrund: Enligt etiska principer bör sjuksköterskan respektera patientens självbestämmanderätt och alltid sträva efter att göra nytta. Vid vård i livets slutskede kan etiskt svåra situationer uppstå när livsuppehållande vård ska begränsas eller avstås ifrån. Många parter är inblandade i beslutsprocessen, vilket kan försvåra situationen ytterligare. Syfte: Att belysa IVA-sjuksköterskans Upplevelser av etiska dilemman kring livsuppehållande vård vid livets slutskede. Metod: Metoden som användes till denna studie var innehållsanalys av kvalitativa studier enligt Graneheim och Lundman (2004). Sammanlagt analyserades sex artiklar, från fyra olika länder, där IVA-sjuksköterskors Upplevelser av etiska dilemman belystes genom intervjuer. Resultat: Tre olika kategorier framkom av analysen. Dessa är: (1) Moraliskt tvång, (2) Moralisk stress och (3) Brist på inflytande.

Studiens syfte var att undersöka hur fyra mödrar beskriver sina Upplevelser av att ha en son med Aspergers syndrom. Fokus låg särskilt på beskrivningar av hur vardagslivet såg ut i kontakt med professionella, så som myndigheter och skolan, samt det sociala nätverket i form av familj och vänner. För att uppfylla syftet formulerades följande frågeställningar: Hur upplever mödrar till söner med Aspergers syndrom sin vardag? Vilka copingstrategier använder de i vardagslivet? För att besvara frågeställningarna genomfördes semi-strukturerade intervjuer med tre teman. Studiens vetenskapsfilosofiska utgångspunkt var social konstruktivism.

Varje år insjuknar ungefär 300 barn i Sverige i cancer. Cancerbeskedet slår familjens tillvaro i spillror och föräldrarna försätts i ett emotionellt kaos med känslor som chock, tvivel, rädsla och maktlöshet. I vården av barn med cancer är det inte bara barnet utan hela familjen som behöver stöd och vård. Sjuksköterskor möter föräldrar till cancersjuka barn i många olika vårdsammanhang, det är därför viktigt att sjuksköterskor har kunskap om föräldrars Upplevelser i samband med barnets cancersjukdom. Syftet med uppsatsen är att belysa föräldrars Upplevelser av det dagliga livet när barnet har cancer.

Att bli förälder är en stor händelse som förändrar livet och som innebär ett nytt och stort ansvar. Inom barnhälsovården är ett av målen att stödja föräldrar i deras föräldraskap. Det har visat sig att pappor upplever att stödet riktas mer till mamman vilket kan göra att de känner sig förbisedda i barnhälsovården. Mammors Upplevelser av stöd från sjuksköterskan är belyst i ett flertal studier medan pappors Upplevelser är mer sparsamt dokumenterat. Att få kunskap om pappors Upplevelser av stöd kan öka sjuksköterskans möjligheter att tillgodose pappors behov av stöd på BVC.

Bakgrund: I Sverige vårdades år 2011 drygt 7700 personer på sjukhus för självskador. Självskadebeteendet används ofta som en copingstrategi för att hantera och lindra psykisk smärta och ångest, men kan även vara ett rop på hjälp. Handlingarna väcker ofta starka känslor, såsom ilska, maktlöshet och antipati, hos sjukvårdspersonal. Patientgruppen upplevs ofta svår att ge bra vård till och patienterna utsätts för mycket tvångsvård och tvångsåtgärder. Syfte: Syftet är att belysa hur patienter med självskadebeteende upplever bemötandet i vården.

Trots forskning kring hur ett cancerbesked bör lämnas förekommer det idag oetiska tillvägagångssätt. Det existerar få studier om cancerpatienters Upplevelser av cancerbeskedet, vilket behöver undersökas då cancerbeskedet kan innebära att cancerpatientens mentala hälsa och framtidssyn drastiskt försämras. Studiens syfte var att undersöka cancerpatienters Upplevelser av cancerbeskedet i samband med att beskedet gavs. Deltagarna handplockades och bestod av tio kvinnor respektive sju män som var geografiskt utspridda i Sverige med diverse cancerdiagnoser. Deltagarna skulle mottagit sitt cancerbesked 10 månader till 15 år före deltagandet.

Syftet med den här studien är att undersöka sex gymnasieelevers Upplevelser av betydelsen avde relationer de har till sina lärare. Frågeställningen rör relationens värde för eleven och vadsom påverkar dess kvalitet. Undersökningen är gjord utifrån den relationella pedagogikensperspektiv, vilket bland annat innebär att relation och undervisning är beroende av varandra. I undersökningen användes intervjuer som metod. Resultatet visar att relationens kvalitet harstor betydelse för de intervjuade eleverna och att faktorer som kommunikation, bemötande,trygghet och motivation är faktorer som är avgörande i elevernas beskrivningar av relationenskvalitet.

Bakgrund: Bröstmjölk har positiv inverkan på nyfödda barns hälsa, särskilt för förtidigt föddaoch sjuka barn. Donation av bröstmjölk ger fler nyfödda barn som behöver vård på sjukhusmöjligheten att få bröstmjölk som näring under deras första tid i livet.Syfte: Att undersöka kvinnors Upplevelser av att donera bröstmjölk samt att undersöka hurkvinnor som donerat bröstmjölk tror att antalet donatorer kan ökas.Metod: En kvalitativ enkätstudie. 23 enkäter skickades ut till kvinnor som donerat bröstmjölktill Akademiska Barnsjukhuset i Uppsala under perioden 130831 ? 140901.Resultat: Kvinnorna hade övervägande positiva Upplevelser av att donera bröstmjölk. Denfrämsta anledningen till valet av donation var viljan att hjälpa behövande barn.

Förekomsten av barns övervikt och fetma ökar globalt och är ett stort hot mot befolkningens hälsa. Skolhälsovårdens uppdrag är att bevara och förbättra elevernas psykiska och kroppsliga hälsa och verka för sunda levnadsvanor.Syftet med denna studie är att belysa skolsköterskors Upplevelser av att arbeta med barn som har övervikt och fetma.Metod.Studien utformades som en kvalitativ intervjustudie där åtta skolsköterskor verksamma i Mellansverige inkluderades. Intervjuerna transkriberades och analyserades därefter med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat.Analysen resulterade i fyra kategorier som belyser skolsköterskornas Upplevelser av att arbeta med barn som har övervikt och fetma: Att arbeta med ett laddat ämne; Att inte räcka till;Att hjälpa familjen bryta en ond cirkel och Att arbeta med ett problem som kräver engagemang.Slutsats.Trots att det idag finns mycket kunskap som pekar på negativa konsekvenser för barnet, familjen och samhället av att vara överviktig så avspeglas detinte inomskolhälsovården. Ökade resurser är en förutsättning för att skolsköterskor ska kunna arbeta engagerat med barns övervikt..

BAKGRUND: Matematik utomhus är viktigt för att det ger andra sinnesintryck och enstor del av vår inlärning är beroende av sinnesUpplevelser. Barnen lär sig genom att utforska omvärlden med hela kroppen, lyssna, lukta, smaka och känna. Utemiljön erbjuder många möjligheter att upptäcka och använda matematiska begrepp. Det blir konkreta Upplevelser.SYFTE: Syftet med undersökning är att ta reda på hur pedagogerna beskriver utemiljönsom ett pedagogiskt verktyg i det matematiska lärandet hos barnen i naturinriktad förskolanMETOD: Vi har som metod valt att använda oss av kvalitativa intervjuer. Intervjuernabestår av sex pedagoger i två naturinriktade förskolor.RESULTAT: I vårt resultat har vi kommit fram till att pedagogerna arbetar medvetet medutomhusmatematik.

Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors Upplevelser av oväntade dödsfall bland barn på en neonatalavdelning. Tio sjuksköterskor på ett länssjukhus i Sverige deltog och intervjuades om sinaUpplevelser. Dataanalyserades med kvalitativ innehållsanalys och tre teman framträdde: upplevelse av stöd, uppleva behovav bearbetning och återhämtning och reaktioner på ett barns dödsfall. Sjuksköterskorna beskriver att de upplevt både bra och mindre bra stöd, vikten av att ge stöd till föräldrarna och ävensjuksköterskornas egna känslor och reaktioner på det oväntade dödsfallet, både under återupplivningssituationen och tiden efter.