Cancer i prostatan upptäcks hos allt fler svenska män. En behandlingsform är operation, så kallad radikal prostatektomi, vilket betyder att man tar bort hela prostatakörteln. Operationen har dock en stor nackdel, nämligen att den ofta gör männen både impotenta och urininkontinenta. Syftet är därför att beskriva män som drabbats av prostatacancer och genomgått radikal prostatektomi, samt drabbats av biverkningarna impotens och/eller urininkontinens, upplever och hanterar sin förändrade livssituation Studien använder sig av metoden analys av kvalitativa artiklar vilket innebär att djupare analysera artiklar som belyser männens Upplevelser. Artiklarna söktes fram i databaser och granskas med tanke på innehåll och kvalité.

En komplikation efter öppen prostatektomi vid prostatacancer är erektil dysfunktion. En vanlig reaktion vid förlust av potens är skuldkänsla, nedstämdhet och nedsatt känsla av manlighet. Männen upplever därmed att deras hälsa och livskvalitet påverkas negativt. Syftet med denna allmänna litteraturstudie var att belysa mäns upplevelse av erektil dysfunktion efter öppen prostatektomi vid prostatacancer. Nio artiklar valdes ut för granskning.

Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskors Upplevelser av att kommunicera med patienter som har kommunikationsnedsättningar. Studien baserades på nio vetenskapliga artiklar som analyserades med en kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i fem kategorier: att arbetet kunde resultera i både tillfredsställelse och frustration, att skapande av goda relationer var grundläggande, att tid var viktig för att nå förståelse, att vilja skapa en god atmosfär samt att icke- verbal kommunikation kompletterade det verbala språket. Resultatet visade att sjuksköterskor upplevde tillfredsställelse när patienter var tillfreds. Goda relationer förmedlade trygghet till patienter vilket underlättade ömsesidig förståelse.

De flesta är överens om medarbetarnas viktiga roll i ett företag. Det är personalen som kan påverka företagets ekonomiska situation, då personalens välmående på arbetsplatsen påverkar företagets lönsamhet och effektivitet. Många ställer sig frågan varför inte personalen tas upp i redovisningen? Den här uppsatsens syfte är att undersöka vad som gjorts inom redovisning av personalhälsa samt diskutera en ny infallsvinkel i arbetet med hälsa i företag..

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor i Sverige och var tionde kvinna riskerar att drabbas någon gång under sitt liv. Att drabbas av svår sjukdom innebär en avvikelse från det normala livet och leder till en omtolkning av de egna livsvillkoren. Som teoretisk förankring användes Katie Erikssons teori om lidande. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa kvinnors Upplevelser av att ha drabbats av bröstcancer. Metod: I den systematiska litteraturstudien granskades och analyserades 12 vetenskapliga artiklar som hämtades ur databaserna Cinahl, PubMed och PsycINFO.

Det har beskrivits hur Upplevelserna av anknytningen till barnet kan variera beroende på mammans levnadshistoria. Med hjälp av anknytningsteorin förklarades anknytningsmönstrets betydelse för hur det sociala samspelet med omgivningen ser ut. Syftet med studien var att beskriva mammans Upplevelser av att ej kunna knyta an till sitt nyfödda barn och problemområdet belystes med hjälp av självbiografier i en kvalitativ litteraturstudie. Resultatet redovisades under följande fyra kategorier: anknytningen blev inte som förväntat, prestationsångest och osäkerhet i mammarollen, känsla av att inte vara en bra mamma och ville inte vara med barnet. Slutsatsen blev att mammans Upplevelser behöver lyftas fram och tydliggöras så att sjuksköterskan kan hjälpa igång och stödja mamman för att den livsviktiga anknytningen skall kunna slå rot..

Bakgrund. Beröring har alltid varit en självklarhet mellan människor. Olika beröringsmetoderför att uppnå lugn och ro har använts i tusentals år i många olika kulturer. De senaste trettioåren har en metod för medveten beröring vid namn taktil beröring vuxit fram. Inomomvårdnaden kan taktil beröring användas som ett komplement till läkemedelsbehandling föratt lindra patienters olika fysiska och psykiska obehag såsom lindring av smärta, ångest, orooch illamående.

 Bakgrund:Efter mastektomi upplever kvinnor inte bara att deras kropp förändras men även deras kvinnlighet och sexualitet. Detta påverkar identitetskänslan och i sin tur hennes vardag, sociala relationer och roll i samhället. Inom sjukvården finns svårigheter med att uppmärksamma och behandla dessa Upplevelser. Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors Upplevelser efter mastektomi. Metod: Studien var en litteraturstudie baserad på sammanställning av vetenskapliga artiklar.

Bakgrund: Migranter som grupp har fler h?lsorisker ?n m?nniskor som inte migrerat. En s?mre tillg?ng till v?rd leder till en s?mre fysisk-och psykisk h?lsa f?r migranter. Tillg?ngen till v?rd p?verkas av bristande information och v?l i v?rden hindrar spr?kbarri?rer och kulturkrockar skapandet av ett partnerskap mellan patient och v?rdpersonal.

Ambulanssjuksköterskan möter i sitt dagliga arbete upprepade situationer med hög stress där hon måste möta och hantera händelser som ligger utanför ramen av normala mänskliga erfarenheter. Stressreaktioner kan ses som en normal reaktion för den som varit med om en traumatisk upplevelse. Många har lärt sig att hantera detta i sin arbetsvardag, men för en del utvecklas denna stressreaktion till att bli långvarig, med en förhöjd risk för att utveckla depression, drog- och alkoholmissbruk samt posttraumatisk stressyndrom (PTSD). Det är betydelsefullt för ambulanssjuksköterskor att ha strategier för att kunna hantera upplevelsen efter traumatiska händelser och därmed kunna förebygga långvariga stressproblem. Syftet med studien var att beskriva ambulanssjuksköterskors Upplevelser och hantering av traumatiska händelser i tjänst.

Antalet asylsökande i Sverige har blivit mer omfattande vilket gör att fler nyanlända försöker att etablera sig på den svenska arbetsmarknaden. Individerna omfattas av en rad olika etableringsinsatser för att integreras i samhället och på arbetsmarknaden. Syftet med vår studie är att analysera nyanländas Upplevelser av ett utbildningsföretags insatser utifrån de nyanländas enskilda Upplevelser. Vi har valt att studera utbildningsföretagets betydelse för de nyanlända att etableras på arbetsmarknaden, samt vilka resurser och kapital de nyanlända upplever att de får av utbildningsföretaget. Vi har använt oss av kvalitativ metod i vår studie och utfört semistrukturerade intervjuer med våra respondenter.

Utbrottet av svår akut respiratorisk sjukdom (SARS) under 2003 orsakade en utsatt situation för sjukvårdspersonalen. Denna litteraturstudie ämnar belysa sjuksköterskans Upplevelser av att vårda patienter med SARS. Studien visar att sjuksköterskorna var den yrkeskategori som upplevde mest stress och oro. En känslomässigt präglad konflikt upplevdes mellan den professionella skyldigheten att vårda och hotet mot den egna och anhörigas hälsa, vilket skapade känslor som skuld, rädsla och oro. Skyddsutrustningen upplevdes vara fysiskt obehaglig och minimal patientkontakt upplevdes som ett etiskt dilemma.

Mollberg, A. Från intensivvård till vårdavdelning. Sjuksköterskors erfarenheter och Upplevelser av att ta emot en intensivvårdspatient - en intervjuundersökning. Examensarbete i omvårdnad 15 hp. Malmö högskola: Hälsa och Samhälle, enheten för Omvårdnad, 2008. Tidigare studier har visat att det finns problem i samband med att en intensivvårdspatient överflyttas till en lägre vårdnivå, då vårdavdelningens förutsättningar och begränsade resurser har svårt att möta patientens vårdbehov.

Vissa livshotande sjukdomar i njure och lever kan idag behandlas genom att organ eller delar därav tas från levande friska donatorer och ges till en svårt sjuk mottagare. Donatorn kan alltså rädda livet på en annan människa, och bidra till att ge någon hälsa. Tidigare forskning visar att donatorer har bättre livskvalitet och hälsa i jämförelse med genomsnittsbefolkningen. Dock framkommer där också att det fanns Upplevelser hos donatorerna som var mindre positiva. För att sjuksköterskan skall kunna vårda dessa patienter på ett bra sätt behövs en djupare förståelse för donatorernas Upplevelser av donationen.

Bakgrund: Sverige är ett mångkulturellt samhälle där många olika språk talas och det är vanligt att människor som inte kan svenska söker vård. Det kan då vara svårt som sjuksköterska att utföra sitt arbete när en språkbarriär skapas. Syfte: Att undersöka sjuksköterskors Upplevelser av kommunikation vid språkbarriärer hos patienter med invandrarbakgrund. Metod: En litteraturöversikt användes som metod baserad på 14 vetenskapliga originalartiklar. Resultat: Upplevelser av otillräckligt informationsutbyte, missförstånd, bristande omvårdnad samt att använda tolk framkom av sjuksköterskor utifrån insamlad data.