Ambulanssjuksköterskans upplevelser av traumatiska händelser i tjänst
Ambulanssjuksköterskan möter i sitt dagliga arbete upprepade situationer med hög stress där hon måste möta och hantera händelser som ligger utanför ramen av normala mänskliga erfarenheter. Stressreaktioner kan ses som en normal reaktion för den som varit med om en traumatisk upplevelse. Många har lärt sig att hantera detta i sin arbetsvardag, men för en del utvecklas denna stressreaktion till att bli långvarig, med en förhöjd risk för att utveckla depression, drog- och alkoholmissbruk samt posttraumatisk stressyndrom (PTSD). Det är betydelsefullt för ambulanssjuksköterskor att ha strategier för att kunna hantera upplevelsen efter traumatiska händelser och därmed kunna förebygga långvariga stressproblem. Syftet med studien var att beskriva ambulanssjuksköterskors upplevelser och hantering av traumatiska händelser i tjänst. Studien har haft en kvalitativ ansats, där tio semistrukturerade intervjuer med ambulanssjuksköterskor utfördes på två ambulansstationer i mellersta och norra Sverige. Resultatet påvisade fyra kategorier som framkommit ur intervjuerna; svårhanterligt vid bristande erfarenhet, stress och hjälplöshet vid kontrollförlust, berörs lättare då man kan associera till sig själv och sekundära upplevelser av traumatiska händelser. Resultatet visar att en traumatisk händelse är en subjektiv, individuell upplevelse som är föränderlig. Att samtala med kollegor och ventilera vid fikabordet sågs som ett första steg i hanteringen och var betydande för hur den fortsatta hanteringen skulle gå till. Det som framkom tydligt i studien var att ambulanssjuksköterskans själv måste få definiera vad traumatisk händelse är och ges förutsättningar för att hantera sina upplevelser.