Denna studie avser att jämföra brottsoffer och f.d. kriminellas upplevelser av hur individens identitet har formats. Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer med tio informanter som söker besvara frågan om hur individerna upplever att deras sociala band och självkänsla har förändrats av att vara kriminell respektive brottsoffer. Dessa frågor besvaras med de teoretiska utgångspunkter som valts där fokus ligger på Jenkins sociala identitetsteori. Vidare används Scheffs teori om sociala band som är associerad med känslor av skam och stolthet, samt Johnsons teori om självkänsla används som reglerar individens välmående.

Bakgrund: Bakgrunden innehåller fakta om den kroniska sjukdomen multipel skleros, MS, som är en neurologisk sjukdom. Idag har 12000 människor i Sverige diagnosen, och ytterligare 400 diagnostiseras varje år. Sjukdomen kan leda till funktionsnedsättning och många med diagnosen blir beroende av hjälp och hjälpmedel. Detta kan inverka på individens livsvärld, välbefinnande, lidande och självbild, samt den subjektiva och den levda kroppen. Benner och Wrubels omvårdnadsteori har valts, eftersom de inriktar sig på individens egna upplevelser av välbefinnande och ohälsa.

Diabetes typ 1 (DM typ 1) är en av de mest förekommande kroniska sjukdomarna och drabbar främst barn och tonårningar. DM typ 1 kräver en livslång övervakning och behandling med insulininjektioner vilket ställer höga ansvarskrav på den drabbade. Barn- och tonåren karaktäriseras av olika stadium. För att främja utvecklandet av en god patientdelaktighet under hela mognadsprocessen är det viktigt att sjuksköterskan besitter fördjupad kunskap om barns upplevelser av att leva med DM typ 1. Syftet med litteraturstudien var att beskriva barn i åldrarna 10-18 års upplevelser av att leva med DM typ 1.

Allt fler patienter väljer att vårdas hemma då den kurativa behandlingen övergår till palliativ vård och många av dessa har diagnosen cancer. Detta ställer stora krav på hemsjukvården då man i hemmet är berättigad till samma kvalificerade vård som bedrivs på sjukhus. Närstående har en ansvarsfull roll i vårdandet och det är viktigt att sjuksköterskan har förståelse av närståendes upplevelser för att kunna bemöta och stötta dem på ett kompetent sätt. Syftet med denna uppsats är att belysa hur närstående upplever det att vårda en cancerdrabbad person i hemmet, i livets slut. Vi har gjort en kvalitativ innehållsanalys där vi har analyserat åtta artiklar med kvalitativ ansats.

I Sverige lider uppskattningsvis cirka 200 000 individer av hjärtsvikt. Det är av betydelse att förstå hjärtsvikt ur ett helhetsperspektiv eftersom sjukdomen påverkar individen på många olika sätt. Syftet med litteraturstudien var att undersöka hur patienter med hjärtsvikt upplever sitt dagliga liv. Fokus lades också på hur sjuksköterskan utförde omvårdnadsåtgärder utifrån dessa upplevelser. Forskningsprocessen inspirerades av Goodmans sju olika steg.

Klimakteriet är något som alla kvinnor förr eller senare går igenom, och kännetecknas främst genom att menstruationerna upphör och att kvinnan slutar vara fruktsam. Syftet med studien var att beskriva kvinnors upplevelser av att genomgå klimakteriet. Totalt valdeselva kvalitativa artiklarur databaserna Cinahl och PubMed. Dessa analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i fyra kategorier; att uppleva okontrollerade förändringar, att kunna hantera och känna glädje över klimakteriet, att inte förstå eller bli förstådd, samt att uppleva åldrande.

SAMMANFATTNING Syftet med denna studie var att undersöka vilka upplevelser nyblivna pappor har av ett akut kejsarsnitt samt vilka upplevelser de har av vårdpersonalens bemötande i samband med det akuta kejsarsnittet. Studien är av deskriptiv design med kvalitativ ansats. Sju pappor intervjuades om sina upplevelser av ett akut kejsarsnitt samt sina upplevelser av vårdpersonalens bemötande i samband med detta. Intervjuerna spelades in och analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att pappor har många upplevelser kring ett akut kejsarsnitt. De upplever känslor som oro, rädsla och obehag men även lättnad, förväntan och glädje. Papporna upplevde genomgående ett bra bemötande från vårdpersonalen och betonade främst bra och tydlig information samt ett bra praktiskt omhändertagande. Slutsatsen av denna studie är att en ökad medvetenhet om pappors upplevelser i samband med ett akut kejsarsnitt kan bidra till att vårdpersonalen får en ökad förståelse för deras situation.

INTRODUKTION: Det finns studier som beskriver ungdomars upplevelser av skolhälsovård, hälsosamtal och ungdomars syn på hälsa och ohälsa men det saknas studier kring hur ungdomar upplever hälsokontrollens praktiska moment vägning och mätning. För att optimera bemötandet av eleverna inom skolhälsovården är kunskaper om deras upplevelser av stor betydelse. Föreliggande arbete är en forskningsplan.SYFTE: Syftet är att beskriva ungdomars upplevelser av hälsokontrollen i årskurs åtta med avseende på mätning av vikt och längd.METOD: En pilotstudie som bygger på fyra intervjuer har genomförts för att testa metoden. Innehållet i intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys.RESULTAT: Analysen av intervjuerna resulterade i fem kategorier som beskriver ungdomarnas upplevelser. Dessa kategorier var: oro, förväntan, trygghet, glädje och bekräftelse.KONKLUSION: Pilotstudien visade att det var främst dålig längdtillväxt som oroade eleverna.

Studien behandlar kompetensutveckling och lärande i arbetslivet genom upplevelser från individer som arbetar med detta. Intresset för kompetens och lärande ökar samtidigt som forskning kring planerat lärande har minskat. Forskning belyser planering som en avgörande faktor men uppföljning nämns mindre. Studiens syfte är att undersöka hur personer som arbetar med kompetensutveckling beskriver sina upplevelser kring kompetensutveckling och lärande i arbetslivet. Studien innehar en hermeneutisk ansats.

Syftet med denna kvalitativa studie är att bidra till en bättre förståelse för anställdas upplevelser av Strategic Human Resource Management, och organisationens arbetsgivarvarumärke. Studien genomförs på en organisation inom den offentliga sektorn. Metoden för datainsamling för denna studie är dokument samt semistrukturerade intervjuer med chefer och medarbetare. Resultatet visar på att medarbetarnas upplevelser gällande de strategiska aktiviteterna kopplade till HR är positiva samt att de bidrar till organisationens attraktionskraft som arbetsgivare. Teoretiska implikationer för denna studie är att den visar på anställdas upplevelser kring strategiska aktiviteter samt deras upplevelser kring kopplingarna mellan SHRM och organisationens attraktionskraft som arbetsgivare.

Bakgrund: Vid vissa situationer togs ett beslut att avstå från livsuppehållande behandling, ett s.k. O-HLR-beslut. Vårdgivare hade en skyldighet att ge patienten information om dennes hälsotillstånd, vård och behandling och detta skulle ske i samråd med patienten enligt lag. Om patienten önskade fanns en möjlighet att överlåta beslutet till den ansvariga läkaren och/eller anhöriga. Sjuksköterskan har visat sig ha en viktig roll i mötet med den palliativa patienten.

Ett missfall är en stor och omtumlande händelse i en kvinnas liv. Under denna tid har vårdgivaren stor betydelse i hur kvinnan klara sin situation och för att kunna gå vidare. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva kvinnors upplevelser av stöd vid missfall. Detta kan hjälpa sjuksköterskor att förstå kvinnan bättre i hennes situation vid missfall.  Metoden var en litteraturöversikt enligt Friberg (2006). Materialet som använts för att få fram översikten är nio stycken vetenskapliga artiklar.

Varje år drabbas mellan 200-300 barn av cancer. Föräldrarna till dessa barn ställs inför en ny verklighet där hela tillvaron vänds upp och ner. Syftet med studien var att belysa föräldrars upplevelser när ett barn drabbas av cancer. Studien baserades på tre självbiografiska böcker som analyserades enligt Dahlbergs (1997) innehållsanalys för kvalitativa studier. Analysen resulterade i sju kategorier som omfattar föräldrarnas upplevelser i samband med att deras barn drabbades av cancer.

SammanfattningAntalet personer som önskar vård i livets slut i hemmet har ökat i Sverige, vilket innebär att hemsjukvården och palliativa teamen fått en alltmer betydande roll. Närstående blir ofta automatiskt involverade i vården av sin närstående. Syftet med studien var att beskriva närståendes upplevelser och förväntningar vid första besöket med palliativa teamet i hemmet. Studien var en kvalitativ intervjustudie med beskrivande design. Metoden som valdes var semistrukturerade intervjuer från åtta närstående, en kvalitativ manifest innehållsanalys användes för att bearbeta insamlad data.

Den studie som presenteras i uppsatsen har sökt förståelse för föreställningar om demokrati inom ramen för gymnasieskolans pedagogiska verksamhet; en föreställning aktivt förmedlad och gestaltad i de pedagogiska arrangemangen, men också en föreställning om demokrati i elevernas upplevelser och uppfattningar. En empirisk undersökning, i form av samtalsintervjuer i två grupper om tillsammans fem deltagare, ligger till grund för studien. Föreställningarna och elevernas upplevelser om moral och demokrati har betraktats som uttryck för diskurs. Syftet har varit att belysa skolans samhällsfostrande roll, nyansera förståelsen av begreppet diskurs samt söka förstå vad det är för föreställningar och upplevelser som konstrueras i den pedagogiska verksamheten och hur dessa föreställningar kan konstrueras. Den empiriska undersökningen presenteras och analyseras med utgångspunkt i elevernas upplevelser av moral och demokrati samt upplevelser av tre olika typer av arbetsform (eget arbete, grupparbete och lärarlett arbete).