Syfte: Identifiera de olika betalningsmedlen för att finna samband mellan upplevelserna av deras säkerhet, enkelhet och hur dessa aspekter påverkar valet av betalningsmedel.Metod: Kvantitativ metodTeori: Litteratur, vetenskapliga artiklar och empiriska rapporterEmpiri: En enkätundersökning gjordes för datainsamlingSlutsats: Undersökningen bekräftar att både Upplevelsen av säkerhet och enkelhet påverkar konsumenterna i valet av betalningsmedel. Vår undersökning visar att enkelhet ör den vanli-gaste och viktigaste orsaken för en konsument i valet av betalningsmedel. Undersökningen visar även att i olika ålderskategorier skiljer sig användandet av de olika betalningsmedlen åt och den visar även på olika värderingsgrunder vad gäller säkerhet och enkelhet mellan ålders-kategorierna för valet av betalningsmedel..

Motivation kan definieras som en energiskapande kraft som påverkar beteendet hos anställda i fråga om riktning, intensitet och varaktighet. Arbetsinlevelse handlar om vilka potential som finns i arbetet att uppfylla individens behov och förväntningar. Närvaron av specifika och höga mål kan öka en individs prestation, och verksamhetsområdet kan kompensera för bristen på yttre belöningar inom offentlig sektor. Studiens syfte var att undersöka vilka faktorer som predicerar arbetsmotivation och arbetsinlevelse inom privat och offentlig sektor. Enkäten besvarades av totalt 66 medarbetare, hälften från vardera av sektorerna.

Denna kandidatuppsats har till syfte att kartla?gga unga vuxnas (18-24 a?r) upplevelse av arbetslo?shet. Utifra?n sex intervjuer har en fenomenografisk analys gjorts. Det visade sig att upplevelserna av arbetslo?shet generellt var negativa, ingen av de unga vuxna ansa?g att det var en positiv eller o?nskva?rd situation att befinna sig i.

Bakgrund: Reumatoid artrit är en ledsjukdom som ca 60 000 personer i Sverige är drabbade av. Sjukdomen har påverkan på det dagliga livet, detta leder också till en känslomässig påverkan för personerna med sjukdomen. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur personer i medelåldern med sjukdomen reumtoid artrit upplever det dagliga livet. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats. Artiklarna som användes granskades utifrån Graneheim och Lundmans tolkade innehållsanalys.

Bakgrund Förlossningsdepression, depression postpartum (PPD) drabbar omkring 13 procent av alla kvinnor under de första månaderna efter förlossningen. Depressionen påverkar inte bara kvinnans egen hälsa, utan också föräldraparets relation, och kan ge långvariga negativa effekter på barnets utveckling. Syftet var att belysa Upplevelsen av förlossnings-depression i ett familjeperspektiv. Metod Denna studie har utformats som en litteraturstudie, 7 kvalitativa artiklar och 8 kvantitativa artiklar ingår. De databaser som har använts är PubMed, Cinahl och Psycinfo.

Bakgrund: I en befolkning där medelåldern ökar finns risk för ett ökat antal äldre med demenssjukdom. Demens är ett samlingsnamn för sjukdomar som medför minnessvårigheter och personlighetsförändring, vilket i sin tur kan sänka livskvaliteten. Syfte: var att beskriva aspekter av vad livskvalitet kan vara för personer med demens på särskilt boende. Metod: Detta är en litteraturstudie med deskriptiv design. Nio artiklar som besvarade studiens syfte valdes från databaserna Cinahl och Medline.

Mötet med patienten är kärnan i all vård. Enligt Watsons omvårdnadsteori är det patientens egen upplevelse av sin situation som bör vara omvårdnadens utgångspunkt. Att som vårdpersonal inte ha förutfattade meningar och attityder som lyser igenom är av stor vikt i mötet med patienten med fibromyalgi, eftersom sjukdomstillståndet är förknippat med mycket fördomar. Syftet med studien var att belysa hur patienter med fibromyalgi och deras anhöriga beskrev sina upplevelser i mötet med vårdpersonal. Metoden som användes var litteraturstudie och analysmetod var kvalitativ innehållsanalys inspirerad av Graneheim och Lundman.

Bakgrund: Litteratur visar att olika aspekter i kommunikationen har betydelse för hur mötet upplevs. För att ett givande möte ska uppstå måste vårdpersonalen veta hur patienten vill bli behandlad. Patienter i den palliativa vården har speciella behov av att få prata om sin sjukdom och sitt förflutna. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa patienters och vårdpersonals upplevelser av kommunikation i det vårdande mötet i den palliativa vården. Metod: Litteraturstudien byggde på sju vetenskapliga artiklar och en avhandling som analyserats med innehållsanalys.

Detta examensarbete handlar om skrivutveckling samt en grupp elevers syn på sambandet mellan talspråk, skriftspråk och hur man använder sig av det i praktiken. Den huvudsakliga vikten i detta arbete har jag lagt vid litteratur, men jag har även genomfört kvalitativa intervjuer med elever i årskurs fyra, fem och sex.Mitt val av ämne har sin grund i att jag, under min verksamhetsförlagda utbildning, sett hur stor variation det finns i skrivutvecklingen mellan olika barn i samma ålder, klass och område. Detta har väckt ett intresse hos mig och en vilja att lära mig mer om språkets komplicerade värld.I mitt arbete har jag kommit fram till att det är viktigt att barns kontakt med ordens värld kommer tidigt och att Upplevelsen är positiv. Datorn utgör en mycket stor del av barnens livsvärld och jag tror att skrivundervisningen i skolan skulle vinna på att i större utsträckning ta in den i klassrummet. Jag har också uppmärksammats på att människan är en social varelse, vilken lär i samspel med andra och att det är något vi bör ha i åtanke då vi träder in i klassrummet..

SAMMANFATTNINGBakgrund: Livskvalitet definieras av WHO som Upplevelsen av livssituationen samt förmågan att påverka denna i förhållande till egna mål. Att drabbas av kronisk sjukdom kan innebära en förändrad livssituation. För patienter med kronisk njursvikt, anpassas tillvaron till livsnödvändig och tidskrävande dialysbehandling vilket kan påverka livskvaliteten. Syfte: Syftet var att belysa patienters livskvalitet vid dialysbehandlad kronisk njursvikt. Metod: En systematisk litteraturstudie där sökningen resulterade i fem kvalitativa och tre kvantitativa artiklar.

Syftet med denna studie var att undersöka hur upplevda livsförändringar relaterar till enskilda, handledda psykedeliska sessioner. Via en kvalitativ intervjustudie med sju personer analyserades induktivt beskrivningar av respondenternas motivation, psykedeliska upplevelse och upplevda livsförändringar. Undersökningens urval bestod av fyra män och tre kvinnor från varierande socioekonomiska bakgrunder, generationer och yrkesgrupper. Analysen visade att respondenterna var motiverade av nyfikenhet, beskrev upplevelser liknande den mystiska Upplevelsen och upplevde omfattande livsförändringar såsom ökad självacceptans och minskad droganvändning, en mer konstruktiv inställning problem och motgångar samt förhöjda känslor av personlig mening. Resultatet var i linje med studier som visat att psykedeliskt understödd psykoterapeutisk behandling kan leda till minskat drogmissbruk, bättre psykisk hälsa och ökat välbefinnande.

Statistiken visar att ju högre upp i en organisations hierarki man kommer desto färre kvinnor finns det. Det intressanta är att titta på de kvalitativa aspekterna bakom statistiken, den många gånger dolda situation och struktur som råder för kvinnor i samhället och i våra organisationer, det vill säga det dolda könsmaktsystemet. Syftet med denna studie var att undersöka viljan och Upplevelsen av karriär- och befordransmöjlighet ur ett genusperspektiv. Data samlades in via sju halvstrukturerade djupintervjuer och analyserades sedan med tematisk analys. Resultatet från studien pekade på att kvinnor hade en stark vilja att göra karriär, medan männen hade en mer distanserad inställning.

Hälsa upplevs olika och tas oftast för givet. Sjukdom påverkar Upplevelsen av hälsa. Personer prövas då med hinder och begränsningar. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur personer som lever med kronisk sjukdom upplever hälsa. Tolv artiklar analyserades med kvalitativ, manifest innehållsanalys och resulterade i fyra kategorier: Att finna balans i tillvaron, att genom relationer få stöd och förståelse, att bli stärkt av tro och hopp och att lära sig leva med begränsningar i vardagslivet.

Smärta är en obehaglig, subjektiv och individuell upplevelse som kan indelas i akut- och långvarig smärta beroende på dess tidsaspekt. En akut smärta kan övergå till långvarig smärta vilket minskar patientens livskvalitet och ökar den samhällsekonomiska kostnaden. Sjuksköterskan har en viktig funktion i att lindra patientens smärta då bedömning och behandling av smärta är en av sjuksköterskans huvuduppgifter. Trots att smärtforskningen har utvecklats anses smärtbehandlingen fortfarande vara otillräcklig. Därför är det relevant att belysa de faktorer som påverkar smärta och ökar möjligheten till en god smärtbehandling.

Fler människor anser sig vara andliga men inte religiösa samtidigt som andlighet förknippas med psykiskt och fysiskt välbefinnande. Denna uppsats har som syfte att belysa andlighet som fenomen för att förstå vad andlighet egentligen är och vad den andliga Upplevelsen har för betydelse för meningsskapande i livsvärlden. En fenomenologisk ansats används för detta ändamål. För att förstå fenomenet djupare används teori hämtad från fenomenologi, kognitiv teori samt utvecklingsteoretiska perspektiv. Analysen har skett utifrån den fenomenologiska EPP-metoden.