Bakgrund: När en människa är drabbad av en livshotande sjukdom, t.ex. cancer, amyotrof lateral skleros (ALS) eller hjärtsjukdom, som är i ett palliativt skede innebär det för de flesta människor en existentiell erfarenhet. Både den sjuka människan och dennes närstående tvingas att fundera på bl.a. sin relation till döden och vad som är meningen med livet. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva patienters existentiella upplevelser inom palliativ vård och vad som kan utlösa dessa.Metod: Forskningsmetoden som användes var en allmän litteraturstudie.

Utbildning och livslångt lärande är idag aktuella begrepp i samhället och det finns en självklarhet i att skaffa sig en formell yrkesutbildning. Dock finns än i dag arbeten som kräver fysiska handlingar och praktiska erfarenheter. Yrken där individer tillsatt sig kunskap genom att arbeta, inte genom att studera. Badmästare är en sådan yrkesgrupp, där flertalet anställda saknar formell utbildning. Genom en fenomenologisk forskningsansats undersöks på vilka sätt en praktisk yrkesgrupp upplever kompetensutveckling och möjligheten att utvecklas i arbetet.

Att drabbas av kronisk sjukdom innebär många förändringar i personens liv. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av att leva med en kronisk smittsam sjukdom. Elva internationellt publicerade vetenskapliga artiklar analyserades med kvalitativ innehållsanalys och resulterade i sju kategorier. Att få diagnosen innebar förändring, att känna oro, rädsla och osäkerhet, att känna sig ensam och nedvärderad, att känna skuld och orenhet, att ha dålig hälsa och känna sig begränsad, att känna stöd och trygghet och att sträva efter ett normalt liv medförde nya rutiner. Sjukdomen medförde en vändpunkt i livet men orsakade också rädsla för stigmatisering och osäkerhet över vad som skulle hända.

Inledning: Svensk ishockey har under de senaste decennierna utvecklats till att bli en upplevelse­­­industri, vilket gör upplevelsen i arenan allt viktigare. En ishockeymatch säljs numer som en helhetsupplevelse, vilket ställer krav på klubbens utformning av arena­upplevelsen.Syfte: Studiens syfte är främst att undersöka hur Örebro Hockey arbetar med arena­upplevelsen för publiken i Behrn Arena under ishockeymatcher samt vad klubben i framtiden kan göra för att förbättra arenaupplevelsen. Studien ska även undersöka skillnaderna mellan att se en match i Behrn Arena och på tv.Frågeställningar:Vad gör Örebro Hockey för arenaupplevelsen i Behrn Arena?Vad kan Örebro Hockey göra för att i framtiden förbättra arenaupplevelsen för publiken?Hur har den historiska utvecklingen av arenaupplevelsen i Behrn Arena sett ut för Örebro Hockey?Vad finns det för skillnader mellan Örebro Hockeys matcharrangemang i Behrn Arena och tv-sändningar av C More?Metod: Studien använder en kvalitativ metod med fallstudiedesign. Det genomförs fyra semistrukturerade intervjuer, varav två görs på Örebro Hockeys kansli, en på restaurang Grodan i Stockholm och en på telefon.

Bakgrund: IBD är ett samlingsnamn för de livslånga mag-och tarmsjukdomarna Crohns sjukdom och ulcerös kolit och karaktäriseras av perioder med remission och skov. Under ett skov befinner sig personen i ett utsatt läge vilket ställer stora krav på omvårdnaden där sjuksköterskans främsta uppgift är att lindra lidande och främja hälsa och att leva med sjukdomen kan påverka den upplevda hälsan.Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att beskriva upplevelsen av att leva med den livslånga mag- och tarmsjukdomen IBD.Metod: I litteraturöversikten användes tio vetenskapliga studier med kvalitativ ansats. Studierna söktes med relevanta sökord i avsikt att besvara översiktens syfte. Utifrån studiernas resultat utformades fyra huvudkategorier.Resultat: Resultatet i översikten presenterades under fyra huvudkategorier; begränsningar i det sociala livet, värdefulla strategier i önskan att skapa en kontrollerbar vardag, känslomässig påverkan och upplevelser av möten med sjukvården.Diskussion: Upplevelsen av att leva med IBD medförde omställningar och begränsningar för personerna i vardagen. Detta diskuteras utifrån Erikssons (1994) teori om den lidande människan, utifrån litteraturöversiktens bakgrund och utifrån nya artiklar..

Bakgrund: När en människa är drabbad av en livshotande sjukdom, t.ex. cancer, amyotrof lateral skleros (ALS) eller hjärtsjukdom, som är i ett palliativt skede innebär det för de flesta människor en existentiell erfarenhet. Både den sjuka människan och dennes närstående tvingas att fundera på bl.a. sin relation till döden och vad som är meningen med livet. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva patienters existentiella upplevelser inom palliativ vård och vad som kan utlösa dessa.Metod: Forskningsmetoden som användes var en allmän litteraturstudie.

Detaljhandeln präglas allt mer av självbetjäning, inte minst genom införandet av självscanning i dagligvaruhandeln som innebär att kunden sköter hela inköpsprocessen på egen hand. Samtidigt som tjänster används för att leverera högre värden till kunden finns även ett stort fokus på de upplevelser som kunden erhåller. Upplevelsen ska, utöver sin underhållning, knyta an till kunden genom att skapa minnen samt även här leverera ett högre värde. Det intressanta är att föra ihop begreppen självbetjäning, i detta fall självscanning, och upplevelser för att se hur de samspelar ur ett kundperspektiv. Syftet med denna uppsats är att undersöka den situation i vilken kunder använder självscanning för att sedan analysera hur kunderna upplever detta samt att ge vidare rekommendationer inom ämnet.

Få produkter i Sverige innehåller idag höns däremot ökar konsumtionen av ägg. Den ojämna balansen mellan ökad äggproduktion och minskad konsumtion av höna tycks vara en uppåtgående trend. Höns som livsmedel har utgått i det ordinarie sortimentet hos de stora livsmedelskedjorna. Livsmedelsproducenter har slutat använda höns på grund av ?kvalitetsbrister? som att de har fått skört skelett.

Vid sjukdom påverkas livskvaliteten hos den sjuka människan och känslor som osäkerhet och lidande är vanligt. Känslan av hopp är nära knutet till människans upplevelse av hälsa. Det finns många olika definitioner och teorier om vad hopp är och hur det beskrivs. En enhetlig definition saknas dock. För patienter som är i behov av palliativ vård är det viktigt att öka livskvaliteten.

Bakgrund: Den goda vården syftar till att lindra mänskligt lidande, såsom smärta. Detta är inte alltid uppnått inom den slutna sjukvården idag, och patientens smärta blir inte lindrad. Musik kan användas som en hälsointervention inom sjukvården och har visats ha en rad positiv inverkan på patienten. Syfte: Beskriva vad musiken som en individanpassad omvårdnadshandling har för verkan på patientens smärttillstånd vid en akut smärta.Metod: En litteraturstudie baserad på 14 utvalda kvantitativa studier om musikens verkan på ett akut smärttillstånd. Resultat: Resultatet visar på att musik som en individanpassad omvårdnadshandling kan lindra patientens smärttillstånd.

Inledning: Svensk ishockey har under de senaste decennierna utvecklats till att bli en upplevelse­­­industri, vilket gör upplevelsen i arenan allt viktigare. En ishockeymatch säljs numer som en helhetsupplevelse, vilket ställer krav på klubbens utformning av arena­upplevelsen.Syfte: Studiens syfte är främst att undersöka hur Örebro Hockey arbetar med arena­upplevelsen för publiken i Behrn Arena under ishockeymatcher samt vad klubben i framtiden kan göra för att förbättra arenaupplevelsen. Studien ska även undersöka skillnaderna mellan att se en match i Behrn Arena och på tv.Frågeställningar:Vad gör Örebro Hockey för arenaupplevelsen i Behrn Arena?Vad kan Örebro Hockey göra för att i framtiden förbättra arenaupplevelsen för publiken?Hur har den historiska utvecklingen av arenaupplevelsen i Behrn Arena sett ut för Örebro Hockey?Vad finns det för skillnader mellan Örebro Hockeys matcharrangemang i Behrn Arena och tv-sändningar av C More?Metod: Studien använder en kvalitativ metod med fallstudiedesign. Det genomförs fyra semistrukturerade intervjuer, varav två görs på Örebro Hockeys kansli, en på restaurang Grodan i Stockholm och en på telefon.

Studiens syfte var att undersöka kriminalvårdares upplevelser av yrkesrollen och komplexiteten i uppdraget. Utgångspunkten var att yrkesrollen bygger på ett komplext och sammansatt uppdrag då det innehåller aspekter av såväl "vård" som "vakt", och medan motsvarande komplexitet i det sociala arbetets praktik problematiseras och utgör en kunskapsbas i praktiken, förefaller denna saknas för kriminalvårdarrollen.Studien har utförts genom kvalitativa intervjuer, vilka analyserats ur ett rollteoretiskt perspektiv, med särskilt fokus på rollförväntningar, rollkonflikter och en modell för ett cykliskt samspel i en "role-taking-process".Resultatet visade på likheter i många aspekter av de intervjuades upplevelser av yrkesrollen, men just i fråga om komplexiteten fanns relativt stora skillnader i upplevelse och förhållningssätt. Analysen visade att upplevelsen av komplexiteten som en rollkonflikt eller ej hänger samman med förhållandet mellan egna och andras förväntningar, vilka av dessa man prioriterar respektive förkastar, förekomsten av ett klientcentrerat perspektiv samt hur man primärt definierar sin yrkesroll. Såväl upplevda som "dolda" rollkonflikter hos de intervjuade manifesterades i olika typer av distanseringsstrategier och orsakade i vissa fall en rollstress. Då de förväntningar som styr upplevelsen av rollen, konstaterades vara diffusa eller oklara, var en av slutsatserna att klara och tydliga förväntningar gynnar såväl vårdarnas arbetssituation som verksamhetens effektivitet..

Studiens syfte var att undersöka om, och i så fall hur, barns konsumtionsmöjligheter påverkar den sociala delaktigheten bland barn i förskola/skola/fritids. Vi ville fånga skolpersonalens upplevelser av fenomenet för att förstå hur detta skulle kunna hanteras. För att svara på syftet har en kvalitativ studie gjorts med hjälp av semistrukturerade intervjuer med personal som arbetar inom verksamheterna. Resultatet visar att barnens konsumtionsmöjligheter till viss del påverkar den sociala delaktigheten. på både gott och ont.

Urininkontinens är ett utbrett folkhälsoproblem. Livskvalitén för den drabbade blir påverkad och upplevelsen av skam medför att många inte söker vård för problemet.Sexuell hälsa är en central del i människors liv och är viktigt för att kunna känna välmående. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av sexuell hälsa hos personer med urininkontinens. För att kunna svara på syftet genomfördes en litteraturstudie med manifest innehållsanalys. Efter litteratursökning och kvalitetsgranskning valdes 17 artiklar ut för att ingå i studien.

Denna studie har undersökt tre tillagningsmetoder; kokning, stekning och ugnsbakning för att se om halten per- och polyfluorerade alkylsubstanser (PFAS) förändras efter tillagning i vätternröding. Proverna har testats för perfluoralkyl sulfonat (PFSA)/perfluorkarboxylsyror (PFCA), polyfluoroalkyl fosfater (PAPs) och perfluoroktan sulfonamid (FOSA)/ perfluoro-1-oktansulfonamid etanol (FOSE). Den substans som hittades i högst halt var perfluoroktansulfonat (PFOS). Resultatet visar att tillagad röding har lägre halter PFAS än färsk röding vilket tyder på att tillagningsmetoden påverkar PFAS, detta är intressant då tidigare forskning inte gett entydiga resultat. Resultatet tyder inte på någon risk för normalkonsumenter att överstiga tolerabelt dagligt intag (TDI) för PFAS vid konsumtion av vätternröding..