Vid insjuknandet i diabetes typ 2 sker en förändring i patienters liv. En del av behandlingen vid sjukdomstillståndet är att förändra kost- och motionsvanor. Egenvården är en viktig del av de livsstilsförändringar som är aktuella. Patienterna kan genom egenvården bromsa sjukdomsutvecklingen och på så sätt bibehålla en god hälsa. Tidigare forskning har visat på svårigheter i genomförandet av livsstilsförändringar.

Undersökningen tar avstamp i den dominerande radikalfeministiska pornografianalysen och normer kring kvinnors sexualitet. Dess syfte är att undersöka hur feministiska porrkonsumerande kvinnor förhåller sig till pornografi. Undersökningsmaterialet har skapats genom fem samtalsintervjuer som fokuserar på feminism i relation till pornografi, normer kring kön och sexualitet samt pornografin, med inriktning på bransch, innehåll och konsekvenser. Utgångspunkten är teorier om heteronormativitet, feminism och en förståelse av porr som tal kring sex. Slutsatserna jag drar utifrån informanternas utsagor är de använder sig av olika feministiska förståelser i talet om pornografi.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor i Sverige och mastektomi används som en behandlingsform för denna diagnos. Mastektomi innebär att ett eller båda brösten helt avlägsnas från kroppen. Tidigare forskning visade att mastektomi kan vara en påfrestning såväl fysiskt som psykiskt exempelvis genom förändrad kroppsbild. Begreppet kvinnlighet är komplext och kan upplevas olika från kvinna till kvinna.Syfte: Syftet var att belysa hur kvinnor upplevde sin kvinnlighet efter att ha genomgått mastektomi.Metod: Litteraturstudie som baserades på tio kvalitativa vetenskapliga artiklar. Artiklar söktes ur databaserna Cinahl, Pubmed och PsycInfo och data analyserades utifrån en manifest kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Fyra kategorier framkom ur analysen; Brösten har betydelse för upplevelsen av kvinnligheten, Kvinnlighet trots förlusten, Kvinnlighet i relation till hälsa och livet, Upplevelsen av kvinnlighet påverkas av omgivningen.Slutsats(er): Hur kvinnorna upplevde sin kvinnlighet efter mastektomi var individuellt beroende på kvinnans livsvärld och tidigare erfarenheter.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur äldre, efter att de flyttat in på särskilt boende, upplever självbestämmande. Även att öka kunskapen om vilka faktorer det är som medverkar till ett ökat självbestämmande hos den äldre. Till detta syfte formulerades följande två frågeställningar: ?Hur upplever äldre självbestämmande på särskilt boende?? samt ?Vilka faktorer medverkar till skapandet av självbestämmande?? Frågeställningarna handlar om att få fram informationen utifrån hur de äldre själva ser på begreppet självbestämmande, hur det skapas och hur de ser på betydelsen av självbestämmande. Uppsatsen har en kvalitativ ansats med utgångspunkt i den hermeneutiska meningstolkningen.

Sverige har i likhet med andra länder en ökad andel äldre, vilket leder till att många människor kommer att bli beroende av vård. När människan åldras sker fysiska och psykiska nedsättningar som gör att människan blir mer skör. Upplevelsen av hälsa är ständigt föränderlig och kan upplevas på flera nivåer. Att flytta till särskilt boende är en förändring som kan påverka upplevelsen av hälsa. Man tvingas anpassa sig till andra boende, personal och rutiner.

(Tiden, minnet, kriget och dess följder. Studier i Eyvind Johnsons verk, särskilt noveller. Fredrik Smeds, D-uppsats i Litteraturvetenskap, Karlstads universitet, Institutionen för kultur och kommunikation, vt 2004.) Författaren undersöker berättartekniken i fyra av Eyvind Johnsons noveller om nutida krig och deras följder. Det indirekta skrivsättet om kriget studeras särskilt. Minnet och tiden uppmärksammas.

Varje år skadas ca 120 personer i Sverige i akut ryggmärgsskada. Livssituationen blir förändrad i ett ögonblick och beroende på skadenivån i ryggmärgen blir förluster av funktioner olika omfattande för olika ryggmärgsskadade. Människan får en ny livssituation att förhålla sig till, kroppen själen och anden förändras och påverkas. Syftet är att beskriva människors upplevelser av sin förändrade livssituation efter en traumatisk ryggmärgsskada. För att belysa detta gjordes en litteraturstudie där kvalitativa artiklar granskades.

Syfte: Att undersöka sjuksköterskors upplevelser av att ge stresshantering till kvinnor med nydiagnostiserad bröstcancer.Metod: Kvalitativ explorativ intervjustudie. Åtta sjuksköterskor deltog i individuella semistrukturerade intervjuer.Resultat: Huvudresultatet utgörs av sex kategorier: stresshanteringsbehovet hos patienterna, kompetens, primära uppgiften med uppdraget, när det kändes lyckat, när det kändes svårt och positiv upplevelse. Sjuksköterskorna uppfattade att det fanns ett stort behov av stresshantering hos kvinnor med nydiagnostiserad bröstcancer. Sjuksköterskorna ansåg sig kompetenta att ge stresshanteringen på grund av deras långa vårderfarenhet, de verktyg och den kunskap de fick från utbildningen. Upplevelsen av kärnan med uppdraget var att få patienten att känna trygghet i att hantera sjukdom, behandlingar och känslor.

Enligt  socialtjänstlagen  är  syftet  med  daglig  verksamhet  att  hjälpa personer med intellektuell funktionsnedsättning mot ett avlönat arbete på  en  vanlig  arbetsplats,  vilket  dock  är  ett  mål  som  mycket  sällan infrias.  Daglig  verksamhet  skall  även  bidra  med  en  meningsfull sysselsättning.  Syftet  i  uppsatsen  är  att  granska  daglig  verksamhet utifrån   teorier   om   meningsfullhet,   samt   utifrån   upplevelsen   av meningsfullhet   i   sysselsättningen   hos   personer   som   har   daglig verksamhet.  I  teoridelen  resonerar  vi  att  meningsfullhet  kan  förstås genom  behov,  varpå  vi  granskar  behovsteoretiska  resonemang.  Vi finner en lucka gällande uppkomsten av behov kopplade till identitet, vilket  vi  löser  genom  att  framföra  en  egen  teori  som  kombinerar  en behavioristisk förståelse av drivkrafter med en socialkonstruktionistisk syn på identitet. Därefter utför vi en intervjustudie där vi undersöker upplevelsen  av  meningsfullhet  hos  brukare  inom  daglig  verksamhet. Resultatet analyseras mot tidigare forskning och behovsteorierna från teoridelen,  och  utgör  sedan  det  underlag  som  vi  använder  för  att granska  daglig  verksamhet. Vi  kommer  fram  till att  idén  med  daglig verksamhet verkar vara baserad på antaganden om meningsfullhet som inte  går  att  generalisera  till  hela  målgruppen.  Detta  resulterar  i  att daglig verksamhet, förutom att misslyckas med att leda individerna till anställning,  även  i  stort  misslyckas  med  att  bidra  med  meningsfull sysselsättning..

Befolkningen blir allt äldre och fler och fler väljer att stanna i hemmet så länge det är möjligt. För att detta ska vara möjligt behöver äldre personer ofta hjälp av närstående. Denna litteraturstudie syftade till att beskriva närståendes upplevelse av att vara avlastad när de vårdar en skör äldre person i hemmet. I denna litteraturstudie beskrevs upplevelsen när den äldre personen var inskriven på institution eller på dagcenter. En litteratursökning gjordes i flera databaser och 21 kvalitativa artiklar valdes ut och kvalitetsgranskades.

Organtransplantation har sedan lång tid tillbaka intresserat människan och medicinen. På allvar tog det sin början under tidigt 1900-tal då blodkärl förenades med varandra, men dock dröjde det mer än ett halvt sekel innan en lyckad transplantation genomfördes. Idag ger det hopp om ett nytt och fortsatt liv till ett stort antal patienter världen över. Perioden i väntan på en organtransplantation upplevs av patienterna som ett krävande och stressfullt skede som präglas av en kamp mot sjukdom och om begränsad tid. Sjuksköterskan som har en central roll i mötet med patienterna bör vara insatt i ämnet för att kunna erbjuda god vård som kan lindra lidandet.

Att den rika västvärlden måste behärska sin konsumtion är ett synsätt som har fått stort genomslag. Miljöproblemen växer och arbetare utnyttjas runt om i världen. När frågor om hållbarhet uppmärksammas alltmer, får även etisk konsumtion ökad uppmärksamhet. Samtidigt som efterfrågan av etiska produkter ökar och företags ansvarstagande aktiviteter ökar har en viss problematik med kommunikation mellan företag och konsumenter uppmärksammats. Samtidigt som konsumenter efterfrågar mer information att grunda sina etiska val på så dömer de lätt ut företags etiska agerande som skenheligt.Ett nytt sätt att informera om ansvarstagande aktiviteter ser vi hos Dole Organic.

Kronisk obstruktiv lungsjukdom är en progressiv sjukdom som kännetecknas av kronisk luftvägsobstruktion. Den främsta orsaken till sjukdomen är rökning. Andra orsaker till sjukdomen kan vara luftföroreningar samt ärftlighet. Tidigare forskning visar att kronisk sjukdom innebär begränsningar som ger upplevelsen av förlust, vilket ger upphov till lidande. KOL leder till andnöd vilket ger begränsningar i livet.

Efterfrågan på organ att transplantera är större än tillgången och väntelistan för nya organ är lång världen över. En transplantation innebär både fysiska och psykiska påfrestningar för mottagaren. Sjuksköterskan kan hjälpa den organtransplanterade patienten med omvårdnadsåtgärder, stöd och råd om livet efter transplantationen.Syftet var att genom en litteraturstudie beskriva organtransplanterade patienters upplevelser efter mottagandet av ett nytt inre organ. Systematisk sökning av vetenskapliga artiklar inom området utfördes för en sammanställning av det nuvarande kunskapsläget inom området. Urval gjordes stegvis och elva artiklar inkluderades till studien som bearbetades och sammanställdes till studiens resultat med inspiration av innehållsanalys.Resultatet visade att personer som mottagit ett nytt organ upplever många känslor, både positiva och negativa.

Palliativt förhållningssätt kännetecknas av helhetssyn av människan och uppnås genom stöttning av individen att leva med värdighet och största möjliga välbefinnande till livets slut oavsett diagnos eller ålder.Demens är en sjukdom som är svårt handikappande för den som drabbas och för de anhöriga är sjukdomen förödande. Den palliativa vården av personer med demens är inte optimerad. Studier visar att det dels beror på demenssjukdomen som är svår att vårda och dels för att stöd till de personer som vårdar sina anhöriga och det sociala kommunala nätverket har brister.Syfte: Att analysera upplevelsen av given vård i livets slutskede hos personer med demensdiagnos ur personalens och anhörigas perspektiv.Metod: Metasyntes utförd med Howell Major och Savin-Badins analysmodell, Qualitative Research Synthesis.Resultat: Kunskap och personcentrering var de två begrepp som blev produkten av syntesen. Begreppen fungerar som motsatser, om det finns kunskap och personcentrering så finns en bra upplevelse av given vård hos personal och anhöriga och om det brister i kunskap och personcentrering blir upplevelsen sämre.Diskussion: Kunskap om demens bland personal har i syntesen visats vara en indikator för god vård vid livets slut. Utbildning i demenssjukdom bör ske kontinuerligt och på olika nivåer beroende på vilken personalkategori som utbildas.Konklusion: Palliativ vård och demens måste få utrymme i utbildningarna av all personal, från undersköterska till specialistläkare..