Uppsatsens syfte är att studera hur tre butikschefer och en centrumledare i gallerian Smedjan, Luleå, ser på upplevelsehandel och värdeskapande i butiker. Denna studie är kvalitativ med hermeneutiskt förhållningssätt och abduktiv ansats. För att kunna besvara forskningsfrågan, uppfylla syftet och förstå den empiriska forskningen använde jag mig av en rad olika källor. Jag har intervjuat tre butikschefer i köpcentret Smedjan i Luleå centrum samt centrumledaren för Smedjan.Denna studie har visat att förutom professionellt bemötande från butikspersonal så har det lilla extra, det som kunder upplever är värdeskapande, blivit något som butikschefer också uppmärksammat. Det kan vara kläder som exponeras på nytänkande sätt, en medarbetare som bemött en kund med empati, kunskap och förståelse eller ett överraskningsmoment i butiken som väcker förtjusning hos kunden.

Rese- och turistindustrin är en av världens mest expansiva näringar. Även Upplevelseindustrinär på stark tillväxt. Det kan tyckas att nöjesparken Gröna Lund borde gynnas av detta, menunder de senaste sju åren har antalet besökare till Gröna Lund minskat. Med tanke på denkraftiga ökningen i turistindustrin vore det lönsamt för Gröna Lund att göra en medveten satsningpå att locka fler turister att besöka nöjesparken.Det första steget för Gröna Lund, om de vill locka dit fler inresande turister, är att se över sittsätt att nå ut till turisterna. En viktig del i detta arbete är att få insikt i hur de inresande turisternasöker information om sevärdheter, det vill säga hur deras process för informationssökningfungerar, och därefter arbeta för att anpassa Gröna Lunds marknadsföring utifrån detta.Syftet med denna uppsats är att undersöka inresande Stockholmsturisters process för informationssökning.Utifrån denna har vi sedan givit förslag på hur Gröna Lund bör anpassa sinmarknadsföring för att överensstämma med denna sökprocess och därmed nå ut till fler inresandeStockholmsturister.Vi har satt samman en modell över turisternas process för informationssökning utifrån modellerskapade av Blackwell, Miniard och Engel samt Gursoy och McCleary.

SammanfattningKandidatuppsats, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet i KalmarKurs: International business and Global marketing VT14Titel: Hur överlever mikroföretag i modebranshens djungel - En studie om e-handelsföretags internationalisering och dess kundrelationerFörfattare: Jonna Andersson och Stephanie NguyenHandledare: Susanne SandbergBakgrund: E-handeln är en växande trend som fler och fler upptäcker som ett bekvämt sätt att utföra sina ärenden på. Under 1990-talet, slog konsument e-handeln slog igenom och idag fortsätter den att växa allt starkare. En av de mest framgångsrika branscherna av e-handeln idag är kläder. Modebranschen ses som en väldigt betydelsefull bransch för den växande Upplevelseindustrin i Sverige.Frågeställningar: Vad krävs för att skapa ett konkurrenskraftigt e-handelsbolag internationellt? Hur arbetar e-handelsbolag för att bygga upp och bevara kundrelationer?Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva och analysera vilka faktorer som är grundläggande för återförsäljande e-handelsföretag inom klädesindustrin för att vara konkurrenskraftiga internationellt.

Syftet med denna studie är att utifrån ett upplevelseperspektiv undersöka hur musik och ljudlandskap kan användas som medel för lärande möten. Forskning visar att vi i västvärlden lever i den så kallade upplevelseekonomin idag, vilket innebär att vi strävar efter upplevelser och självförverkligande. Mötesindustrin är en relativt ny industri där upplevelser fått en allt viktigare roll. Nya former för möten börjar därför utvecklas och alltfler inser att möten kan vara ett effektivt verktyg för att kommunicera, engagera och påverka lärande och affärsresultat. Lärande möten och edutainment, en kombination av lärande och underhållning, börjar bli en trend.

Föreliggande studie har som syfte att undersöka hur trender i turismindustrin uppkommer samt vilka drivkrafter det är som styr huruvida trender får stark genomslagskraft eller ej.Inom turismindustrin, liksom i andra näringar, kan vi finna trender. Dessa trender styr utvecklingen av turismen, samtidigt som de till stor del även styr konsumtionsbeteende. Genom att vara medveten om vilka drivkrafter i samhället det är som styr utvecklingen av trender skapas även en möjlighet att förutspå hur turismutvecklingen möjligtvis kan komma att se ut på lång sikt och därmed skapa sig ett försprång i egenskap av turismutvecklare, alternativt vara i framkant och leda utvecklingen.Tidigare forskning är framför allt på engelska och till största del endast tillgänglig via artikeldatabaser. Jag hoppas därmed kunna frigöra kunskapskapital så att det blir tillgängligt för allmänheten. Teorin visar att de drivkrafter som ger upphov till och styr utvecklingen av trender är teknologi, demografi, politisk situation, ekonomi, miljömedvetenhet, och sociologiska faktorer.Intervjuobjekten är subjektivt handplockade genom stratifierat urval.

Stora förändringar har skett i vårt samhälle där globaliseringsprocesser har fört samman nationer och dess ekonomier. Marknadsplatser har smälts samman till en global marknadsplats och skapat ett beroendeförhållande mellan världens nationer. Beslutsfattande börjar flyttas från nationell till mellan- eller överstatlig nivå, och inom det kulturella området kan en internationell likriktning av konsumtionsmönster och kultur märkas. En förändrad marknadssituation har skapat en konkurrenssituation mellan städer, med krav på ständigt nya innovationer och kontinuerlig tillväxt. Många städer i västvärlden har genom omstruktureringar inom industrin blivit av med sin funktion och i många fall också sin identitet.

Upplevelseindustrin är ett av Sveriges största tillväxtområden och turismen har stor potential att bli en av landets största marknader. Flera nordiska länder satsar på anläggningar som lockar besökare norrut till snö och kyla. Utvecklingen i Sverige har dock inte följt med och det finns få turistanläggningar i landets nordliga delar. För att följa utvecklingen ska en anläggning byggas vid polcirkeln vid sjön Öst-Kieratj i Jokkmokk. Anläggningens arbetsnamn är ACA och står för Arctic Circle Arena.