Att drabbas av en hjärtinfarkt kan upplevas som en traumatisk händelse, informationen personer får efter en hjärtinfarkt är därför av stor vikt. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur personer upplevde informationen vid en hjärtinfarkt, under sjukhusvistelsen i den akuta fasen samt under rehabiliteringen. Nio vetenskapliga artiklar analyserades med kvalitativ innehållsanalys vilket resulterade i fyra kategorier: Att sakna individuellt anpassad information, Att inte kunna förstå all information, Att få olika besked från personalen samt Att känna sig välinformerad och delaktig.Resultatet visar att informationen personer får efter en genomgången hjärtinfarkt är mera av det allmänna slaget. Personerna ville ha individanpassad information och det var viktigt att få känna delaktighet. En slutsats som dras är vikten av att informationen ges på ett bra sätt.

Stigmatisering innebär att nedvärdera en annan persons moraliska status. Diskriminering är effekten av en handling baserad på stigmatiserande åsikter. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva kvinnors Upplevelse av stigmatisering och diskriminering vid sjukdomen HIV/AIDS. Med hjälp av en kvalitativ manifest innehållsanalys analyserades nio kvalitativa, vetenskapliga artiklar, som var publicerade mellan 1996-2007. Resultatet visade att det fanns förutfattade meningar om hur smittan sprids och tron att det främst är prostituerade och narkomaner som bär på den.

Stigmatisering innebär att nedvärdera en annan persons moraliska status. Diskriminering är effekten av en handling baserad på stigmatiserande åsikter. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva kvinnors Upplevelse av stigmatisering och diskriminering vid sjukdomen HIV/AIDS. Med hjälp av en kvalitativ manifest innehållsanalys analyserades nio kvalitativa, vetenskapliga artiklar, som var publicerade mellan 1996-2007. Resultatet visade att det fanns förutfattade meningar om hur smittan sprids och tron att det främst är prostituerade och narkomaner som bär på den. Kvinnorna drog sig även undan sociala aktiviteter, och upplevde ett stort motstånd från allmänheten och från personal inom vård och omsorg. Kvinnorna upplevde sig generellt utanför i samhället och likaså inom sin familj.

Varje dag ser vi en kraftig marknadsföring av olika spel på marknaden, därolika typer av spel har egna program, reklam som sänds på de bästasändningstiderna och populära ungdomsprogram är sponsrade av olikaspelbolag. Spelmarknaden försöker locka spelare med höga vinster, vilketleder till att kunderna återkommer i hopp om att vinna. Spelbolagen försökertillfredställa kundernas behov genom att få kunderna att bli lojala tillföretaget. Dagens spelmarknad har utvecklats vilket har gjort attspelbranschen har blivit mer beroende av tekniken. Den nya teknologin harbidragit till en stor kontaktenhet mellan företag och konsumenter som gerföretagen en möjlighet att hitta nya sätt att möta kundbehoven på.Vår undersökning handlar om vilka faktorer som är betydelsefulla för attreducera gapet mellan förväntningar och Upplevelser för spelprodukter samten jämförelse mellan Svenska Spel och utländska aktörer.

Att vara med om en amputation innebär ett stort trauma för den enskilde. För att som sjuksköterska kunna ha ett professionellt förhållningssätt gentemot patienten krävs det god självkännedom, empati och kunskap inom området. Syftet med litteraturstudien var att söka kunskap om hur sjuksköterskan på bästa sätt kan stödja, förhålla sig och vårda traumatiskt amputerade patienter. Hur vi som sjuksköterskor på bästa sätt kan lindra lidandet för den drabbade och dennes närstående. De vetenskapliga artiklarna som ingick i studien söktes genom databaserna CINAHL, PubMed och PsycINFO samt framtogs genom personlig kommunikation med docent Hans Granhed, ortopedkliniken SU/ Mölndal.

Bakgrund: Att ta beslut om ej HLR började redan på 50-talet och har visat sig vara ett svårt etiskt beslut. Ofta missförstås begreppet ej HLR och behandlingsbegränsningar av vårdpersonalen, vilket i förlängningen kan leda till olika vård av olika patienter beroende på hur den personal som är i tjänst tolkar begreppet. Sjuksköterskor ställs ofta inför etiska dilemman vid beslut kring behandling i livets slutskede, dels gentemot läkare och undersköterskor men även gentemot patient och anhöriga. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors Upplevelser och erfarenheter av behandlingsbegränsningsbeslut gällande ej HLR. Metod: Semistrukturerad intervjustudie av åtta sjuksköterskor på en akutvårdsklinik, analys med kvalitativ innehållsanalys.

Syftet med denna studie var att undersöka närståendes Upplevelser av att närvara vid livsuppehållande behandling av anhörig. Kvalitativ metod har använts. telefonintervjuer gjordes med 23 närstående under perioden februari-juni månad 2008. Intervjuerna bandades och skrevs ut ordagrant och analyserades med innehållsanaly. efter analys av insamlat material utvanns två kategorier: positiva och negativa känslor och kunnig och trevlig personal.

Att bli förälder är en stor händelse i livet. Graviditeten är en tid där både fysiskaoch psykiska förändringar påverkar livet för båda parter och också en tid attförbereda sig inför föräldraskapet. Syftet var att belysa vilka faktorer som harbetydelse för de svårigheter som fäder upplever i samband tidigt föräldraskap. Enprospektiv longitudinell studie genomfördes vid samtliga kvinnokliniker iVästernorrland. Deltagande var 827 partners till kvinnor som varit gravida och föttbarn under perioden juni 2007-juni 2008.

Introduktion: Den psykiska ohälsan med stressrelaterade problem bland svenska skolungdomar har stadigt ökat de senaste åren. Flickorna är överrepresenterade. Skolan ses som den primära orsaken till stress där betygssystem, läxor och skolmiljö bidrar. Forskning där ungdomar själva berättar sin Upplevelse av stress är bristfällig och behöver uppmärksammas.Syfte: Syftet är att undersöka skolungdomars Upplevelser av stress.Metod: Sex 15-åriga skolungdomar, intervjuades och texten transkriberades för att därefter analyseras enligt kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Dataanalysen resulterade i fem kategorier. Den första kategorin var?Att känna symtom på stress? där ungdomarna beskriver hur stress känns i kroppen.

Den medicinska vetenskapen och teknologin utvecklas hela tiden med syfte att förlänga livet. Beslut om bibehållen eller avslutad livsuppehållande behandling för kritiskt sjuka patienter blir en alltmer komplex och svår fråga. Sjuksköterskan har en central position inom vården att bistå och företräda patienten. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors Upplevelse vid ställningstagande till bibehållen eller avslutad livsuppehållande behandling. Resultatet visade att sjuksköterskor upplevde brist på respekt från läkare inför sin profession, bristande kommunikation med läkare inför beslut, konflikter inom och mellan de olika yrkeskategorierna angående beslut, samt frustration då sjuksköterskan inte kan företräda patienten enligt sina egna värderingar.

Bakgrund: Humor är ett fenomen som genom historien haft varierande betydelse för människan. Inom omvårdnaden har kunskapen om humor ökat de senaste de-cennierna och lyfts fram som ett socialt redskap i kommunikation och relation mellan sjuksköterska och vårdtagare. Hemsjukvården är en vårdform där det upp-står en tät kontakt mellan sjuksköterska och vårdtagare och där humorn därför är viktig att uppmärksamma. Syfte: Syftet med studien var att undersöka sjukskö-terskans Upplevelse av förutsättningar för humor och humorns betydelse i mötet med vårdtagare i hemsjukvården. Metod: Studien utfördes som en kvalitativ em-pirisk studie med datainsamling via semistrukturerade intervjuer.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur en företagsledning bör arbeta för att skapa goda förutsättningar för gästen att få en helhetsUpplevelse. För att avgränsa vårt syfte har vi valt att titta närmare på Gröna Lunds organisation. Vidare har vi samlat empiri till studien utifrån tre perspektiv; konsulter, företagsledning och gäster. För att nå ett resultat har vi genomfört kvalitativa intervjuer med personer som representerar de tre nämnda perspektiven, som sedan kompletterats med en litteraturstudie för att definiera relevanta begrepp. I analysen har vi sedan tolkat resultatet och tagit in litteratur för att till sist nå våra konklusioner.

Bakgrund: I alla tider har kvinnor fått stöd i samband med förlossningen. Barnmorskan har haft en stor roll i detta stöd. På senare år har barnmorskans yrkesroll förändrats både genom att tekniken har utvecklats och att barnmorskan är ålagd att föra journal. Dagens barnmorskor har på grund av detta inte lika mycket tid till att enbart ägna sig åt den födande kvinnan Syfte: Syftet var att undersöka den födande kvinnans Upplevelse av att barnmorskan utför elektronisk journalföring i förlossningsrummet, samt hur det upplevs påverka barnmorskans stödjande funktion. Metod: En enkätundersökning med slutna och öppna frågor genomfördes på ett sjukhus i Göteborg, Sverige.

En viktig del av sjuksköterskans ansvarsområde är omvårdnad av människor som befinner sig i sorg. Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva personers Upplevelse av sorg när en make eller maka dött efter en tids sjukdom. Med hjälp av kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats analyserades 10 artiklar. Analysen resulterade i fyra kategorier: Att uppleva svårigheter med att förstå förlusten: Att känna sig ensam och att livet har förändrats: Att ge-nom minnen ha kontakt med sin döde partner: Att känna stöd från närståen-de och att ha en framtidstro. Upplevelsen av sorg kan vara outhärdlig efter förlusten av en partner och känslor som chock och förlamning drabbar den sörjande.

Bakgrund: I Sverige drabbas årligen ca 10 000 människor av plötsligt hjärtstopp, av dessa räddas ca 1000 till liv. Avgörande för överlevnad är en välfungerande HLR-kedja. Att överleva ett hjärtstopp påverkar patienter i olika omfattning. Problemformulering: Ett plötsligt hjärtstopp sätter tillvaron på sin spets och kan i efterförloppet orsaka både fysiska och psykiska besvär. Genom att tydliggöra hur patienter påverkas efter att ha överlevt ett plötsligt hjärtstopp kan eftervården förbättras.